Konflikten i förbundsstyrelsen trappas upp

Med en vecka kvar till Journalistförbundets kongress eskalerar konflikten mellan presidiet och förbundsstyrelseledamoten Anders Forsström.

De nya uppgifterna om påtryckningar framkommer i ett replikskifte mellan Anders Forsström och fem andra styrelseledamöter som inte delar hans negativa bild av interndemokratin i förbundsstyrelsen. Läs replikskiftet här: Förbundsstyrelsen har problem med interndemokratin

Bakgrunden till konflikten är de svåra förhandlingarna om bland annat Lagen om anställningsskydd (Las) mellan PTK och Svenskt Näringsliv förra året.

Klockan kvart över tio på kvällen den 15 oktober 2020 fick Journalistförbundets styrelse på ett extrainkallat möte ta ställning till den framförhandlade Las-uppgörelsen, och röstade ja. Endast en ledamot röstade nej: Anders Forsström.

Enligt Forsström ska förbundsstyrelsen vid ett möte några dagar senare, den 20 oktober 2020, ha diskuterat hans nej-röst.

– Förbundsledningen ville utåt kunna hävda att beslutet var enhälligt och då behövdes ett beslut för att ogiltigförklara min röst. Jag svarade att då måste jag avgå. Efter en diskussion kom styrelsen fram till att min nej-röst skulle accepteras. Det var en surrealistisk och otäck situation att journalister diskuterade om min åsikt fanns. Jag såg inte heller någon rationalitet i en sådan åtgärd. De hade ju redan ett majoritetsbeslut, säger Anders Forsström.

Anders Forsström, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande i journalistklubben på DN. Foto: Tor Johnsson

När det blev känt att Journalistförbundet sagt ja till Las-uppgörelsen väckte det starka reaktioner från fackligt förtroendevalda från klubbar runt om i landet. Styrelsen tvingades sammankalla ett krismöte med anledning av den växande svekdebatten.

Diskussioner om Las-uppgörelsen förekom samtidigt även internt mellan klubbar och förtroendevalda i förbundet, bland annat i en intern sluten Slackkanal för ordförande i Bonniers News journalistklubbar.

I kanalen riktades frågor direkt de förbundsstyrelseledamöter som hade tillgång till kanalen, bland dem Anders Forsström, som är ordförande i journalistklubben på Dagens Nyheter. Personer som Journalisten pratat med uppger att det var ett högt tonläge i diskussionen: ”Folk var förbannade på förbundsstyrelsen.”

Anders Forsström uppgav i den slutna kanalen att förbundsstyrelsen försökt ”rösta bort” hans röst och att han upplevde det som manipulativt. Han raderade senare det meddelandet.

Den 2 november 2020 berättade Journalisten att förbundsstyrelsen inte varit enig i Las-beslutet och Anders Forsström blev intervjuad:

”Försvagas Las blir de enskilda medlemmarna och facket svagare och arbetsplatsen skadas. Jag är orolig för att medlemmar kommer att få ett sämre avslut på yrkeslivet med den här överenskommelsen. Därför röstade jag nej”, sade Anders Forsström i artikeln och beskrev förbundsstyrelsens beslut som ”defensivt”.

Två dagar senare, den 4 november, blev Anders Forsström uppringd av Journalistförbundets vice ordförande Tomas Backlund.

– Jag fick veta att jag skulle vara ämne för en punkt på nästa förbundsstyrelsemöte. Det handlade om flera saker, bland annat intervjun i Journalisten. Jag förstod det som att det jag sagt där skulle jämföras med vad jag historiskt sagt i förbundsstyrelsen om Las. Var mina åsikter kongruenta över tid? Eller något sådant. Dessutom handlade det om en kommentar i Slackkanalen, att jag där tyckte att själva förbundsstyrelsens diskussion och omröstning om min röst ”kändes manipulativ”. Det var tydligt att förbundsledningen kände till kommentaren sedan lång tid tillbaka, men ändå inte påpekat det. Jag blev verkligen arg på hela upplägget, såg det som både aggressivt mot en ledamot och ytterst skadligt för förbundet, säger Anders Forsström.

Efter telefonsamtalet meddelade han i den interna Slackkanalen att han hädanefter kommer att vara ”ytterst försiktig” gällande frågor som rör förbundsstyrelsen (FS):

”Det finns minst en person, kanske fler, som känner att jag varit illojal mot FS genom att skriva som jag har gjort i den här fackliga slackkanalen för Bonnier News-klubbar. Även om jag inte själv haft ett sådant syfte så måste jag just ta denna del av kritiken på allvar och hädanefter kommer jag att hålla en låg profil gällande FS”, skrev Anders Forsström.

Beskedet väckte nya starka reaktioner från flera andra klubbordförande i kanalen, och mer ilska mot förbundsledningen. En frågade sig om Journalistförbundet verkligen är en demokratisk organisation.

Behövde du stå till svars inför förbundsstyrelsen?
– Nej, den här disciplinära punkten på dagordningen kom aldrig upp, säger Anders Forsström.

Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

På en punkt är Anders Forsström och presidiet helt eniga: telefonsamtalet mellan Anders Forsström och vice ordförande Tomas Backlund den 4 november blev inte bra.

– Det fanns två syften med telefonsamtalet, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.

– Det ena rörde Anders Forsströms svar i artikeln i Journalisten om varför han inte reserverade sig mot beslutet. Han hade sagt att han inte såg någon nytta med en reservation, och för mig är en reservation oerhört viktig – inte minst för möjligheterna att granska styrelsens arbete. Det var en ärlig undran som jag hade och som jag resonerade med Tomas om före samtalet.

– Den andra frågan rörde diskussionerna i den interna Slackkanalen för klubbordförande inom Bonnier News. Där nämndes enskilda styrelseledamöters åsikter. Det är en ganska stor grupp om 25 personer som fick ta del av information om förbundsstyrelsens interna arbete, och jag tycker att det är viktigt att vi i förbundsstyrelsen ser lika på hur vi kommunicerar utåt om vad som sker i styrelsen, eftersom det kan vara känsliga frågor som hamnar på förbundsstyrelsens bord. Det är självklart att man tar sådana här frågor i ett informellt samtal före ett styrelsemöte. Det landade helt uppenbart inte bra hos Anders, och det beklagar jag, säger Ulrika Hyllert.

Tomas Backlund förnekar att telefonsamtalet skulle ha utgjort någon form av påtryckning. 

– Jag delar inte Anders verklighetsbeskrivning om att han ”skulle vara ett ämne för en punkt på nästa förbundsstyrelsemöte” eller att det han sagt om Las i Journalisten ”skulle jämföras historiskt” med vad han sagt i förbundsstyrelsen. Jag delar inte heller bilden av att det handlade ”om en kommentar i Slackkanalen” eller att förbundsledningen ”kände till kommentaren sedan lång tid tillbaka, men ändå inte påpekat det”, skriver Tomas Backlund i ett mejl till Journalisten.

– Jag såg ett behov av att diskutera flera olika frågor efter Las-beslutet inom styrelsen. Jag hörde därför av mig till Anders för att jag först ville höra hur han såg på bland annat intervjun i Journalisten och inläggen i Slack. Jag tycker att det är det mest rakryggade att göra – att prata med den det berör innan man till äventyrs beskyller någon för något inför andra. Jag påtalade flera gånger att det var extremt jobbigt att ta upp de här sakerna med en kollega men såg det som nödvändigt att ändå diskutera dem enskilt. När reaktionen sedan blev som den blev, meddelade jag ett par timmar efteråt att jag inte skulle ta upp det med resten av styrelsen. Vi fick i stället möjlighet att diskutera frågorna i samband med vår styrelseutbildning ett par månader senare, skriver Tomas Backlund.

Tomas Backlund, vice ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

När det gäller diskussionen om Slackkanalen menar Tomas Backlund att ”man i en styrelse måste vara överens om vad man kommunicerar utåt, åtminstone på ett övergripande plan”.

– Det har noll och inget att göra med att vi måste tycka lika – tvärtom anser jag att det är självklart att styrelsearbetet berikas av olika viljor och åsikter. För mig handlar det om att man ska kunna känna tillit i arbetet inom styrelsen och att man ska våga ”tänka högt” med varandra. Jag framförde att jag inte skulle våga prata lika fritt framöver i styrelsen om vi inte har en gemensam bild av hur vi återger diskussioner och beslut för andra, säger Tomas Backlund.

Debaclet kring Anders Forsströms nej-röst till Las-uppgörelsen förklarar Ulrika Hyllert med att hon blev överrumplad.

– Jag blev jätteförvånad när Anders Forsström röstade nej. Det var en spontan reaktion och jag kan ha sagt något i stil med: ”Röstar du nej – nu?” Anledningen var att han inte lagt något förslag om att säga nej eller gjort något som skulle tyda på att han ville något annat under de 1,5 år som processen pågått. Det är ett nytt sätt att bedriva styrelsearbete som jag inte är van vid. Jag blev ärligt förvånad, säger Ulrika Hyllert.

Gabriella Mohoff, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande i journalistklubben på GP. Foto: Tor Johnsson

De fem styrelseledamöter som nu replikerat på Anders Forsströms debattartikel är Anna Roos, Ann Johansson, Elisabeth Hedman, Gabriella Mohoff och Katarina Bjärvall. De delar inte Forsströms bild utan anser att förbundsledningen, med ordförande Ulrika Hyllert i spetsen ”vinnlägger sig om att alla får säga sitt och tycka som de vill”.

”Att ledningen skulle fara fram med något slags piska för att tysta oliktänkande – det har vi inte upplevt”, skriver de i repliken.

– Det är högt i tak i förbundsstyrelsen. Vi pratar mycket, kanske för mycket, säger Gabriella Mohoff till Journalisten.

För mycket?
– Ibland blir det lite upprepning eftersom ledningen är mån om att alla ska ha fått chansen att säga vad de tycker. Anders Forsström är jätteduktig på att vända och vrida på saker och det är oerhört bra att ha en sådan person i styrelsen, så att man tvingas utmana sina egna tankar. Jag förstår att han inte alltid upplevt det på samma sätt som jag har gjort.

Samtidigt finns det personer med insyn som menar att förbundsstyrelsen under perioder varit dysfunktionell när det gäller formalia, som till exempel när man kan rösta nej – och vad det betyder.

Ett skäl till att Anders Forsströms nej-röst kom att diskuteras i förbundsstyrelsen var att han inte reserverade sig. Inom offentlig förvaltning anses den som inte reserverar sig ställa sig bakom beslutet och är medansvarig, oavsett hur hen röstat. Nu är inte Journalistförbundet en myndighet som lyder under Förvaltningslagen, utan en ideell förening där frågan om reservation saknar lagreglering.

Så varför reserverade du dig inte?
– Inget fackförbund är glad åt att det där Las-beslutet stressats fram, säger Anders Forsström. Uppgörelsen passar vissa branscher bättre än andra. Förbundsstyrelsens egen utvärdering av den interna beslutsprocessen var att den var typ ”sämst någonsin”. Förbundsstyrelsen tog också ett enhälligt beslut att det var allas ansvar att processen var dålig. Skulle jag reservera mig den 15 oktober skulle jag behövt gå tillbaka ett år och beskriva bristerna – till vilken nytta? Jag fick ju inte heller reservera mig i efterhand.

– Det var också det att jag inte fick rösta emot. Det gjorde mig ganska perplex. Det är bara i förbundsstyrelsen som jag varit med om att man svarar på en röstning och få veta att man inte får svara. Reservationer är ju bra vid juridiskt bindande beslut, typ om jag velat skydda min privata ekonomi när vi mot stadgarna tog pengar ur konfliktfonden och gav till frilansare. Åsikter har inte den juridiska bindningen. Åsikter har alla, många byter också åsikt.