Forskning visar: Ideologi
kan ligga bakom mediekritik

11 april, 2017

I krissituationer vänder sig merparten till etablerade medier. Det visar en rapport som forskare vid JMG tagit fram. Hur kritisk man är till mediernas rapportering vid sociala kriser, som exempelvis upploppen i Husby, beror till viss del på vilken ideologisk grund man vilar på.

Mediernas rapportering av terrorattentatet i Stockholm har som Journalisten tidigare berättat kritiserats från en del håll. Så sent som i december tog forskare på JMG, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), fram rapporten Kriskommunikation 2.0 – allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet. En studie som startade 2012 och bland annat tittade närmare på hur mediekonsumtionen och allmänhetens uppfattning av den såg ut vid kriser som den stora skogsbranden i Värmland, upploppen i Husby och Instagram-oroligheterna i Göteborg.

Universitetslektor Marina Ghersetti är en av dem som tog fram rapporten. Hon berättar att en klar majoritet av svenskarna vänder sig till de etablerade medierna vid kriser.

– Det finns vissa mönster där man kan se att äldre generationer företrädelsevis använder radio och TV medan yngre vänder sig till digitala medier för information.  Men det som samlar allra flest under en kris är onlinemedierna, säger Marina Ghersetti.

Är det någon skillnad mot kvällstidningar och dagspress?

– Vi har inte tittat specifikt på kvälls- och morgontidningarna men vi ser att folk vänder sig till de medier som är snabbast och mest uppdaterade. Många vänder sig till TV, bildmedier överhuvudtaget har en stor publik under pågående kriser, men publiken är större bland de äldre än de yngre. Vi vet också från undersökningar där vi frågat hur folk tror sig använda medier vid kris, att de uppger att de vänder sig till många fler medier än vad de gör under normala förhållanden.

Tittade ni något på hur de upplevt trovärdigheten hos medierna under pågående kris?

– Vi studerade och frågade hur publiken bedömde mediernas bevakning, men vi forskare tittade inte själva på bevakningen. Det vi ser är en viss skillnad på hur man upplever trovärdigheten vid fysiska eller sociala kriser. Sociala kriser kallar vi kravallerna i Husby och Instagram-oroligheterna i Göteborg medan fysiska kriser är sådant som skogsbranden. Vi ser att folk generellt är mycket mer kritiska under sociala kriser.

- Förklaringen är att de sociala kriserna alltid bottnar i en ideologisk grund, och beroende på ditt eget ställningstagande finns det mer att kritisera. Under Husby-kravallerna fanns det både dem som tyckte att ungdomarna som kastade sten kom till tals för mycket och för lite, beroende på hur man förhåller sig till de här frågorna. Medan folk generellt under fysiska kriser har mer synpunkter på medier som varit för spekulativa eller inte tillräckligt snabba.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Journalistfonden stipendier
SVD söker medarbetare
SVT Korrespondent
Hatad

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies