Gå direkt till textinnehållet

Folkhögskolestudenter får fortfarande inte betalt under praktiken

Det verkar finnas ett a- och ett b-lag. Elever från JMK, JMG och Mitthögskolan i Sundsvall kommer i första hand och får betalt under sin praktik. De som går folkhögskolornas ettåriga linjer är inte garanterade någon praktikplats eller ersättning.

Det verkar finnas ett a- och ett b-lag. Elever från JMK, JMG och Mitthögskolan i Sundsvall kommer i första hand och får betalt under sin praktik. De som går folkhögskolornas ettåriga linjer är inte garanterade någon praktikplats eller ersättning.

Karin, som går på en folkhögskola, praktiserade på en lokal TV-station. På samma arbetsplats fanns två praktikanter från högskolorna i Stockholm och Göteborg. De fick betalt, men inte Karin.

– Det är synd att vi från folkhögskolor inte får samma möjligheter som praktikanter från högskolorna för vi gör ett lika bra jobb, säger Karin som vill förbli anonym eftersom hon hoppas på sommarvikariat på kanalen.

Annons Annons

TV-stationen förklarade att den prioriterar elever från Journalisthögskolorna och inte har råd att betala ersättning till folkhögskoleelever. Karin visste att hon inte skulle få betalt under praktiken men valde ändå att söka till TV-stationen, eftersom den är känd för att vara en bra praktikplats.

I avtalet mellan Tidningsutgivarna och Journalistförbundet från 1998 står det att tidningar, radio och TV skall premiera elever från högskolorna och de folkhögskolor som har en tvåårig yrkesinriktad utbildning.

Enligt avtalet skall de två första veckorna av praktiken vara en obetald introduktion. Resterande tid skall eleverna få 50 procent av den lägsta lönen.

– För att få praktisera mer än två veckor måste utbildningen vara minst tvåårig. Det betyder att kurser som fungerar bra måste förlängas. Skolor tvingas in i ett mönster som inte tar hänsyn till kvalitet utan bara tid, säger Elisabeth Renström, huvudlärare vid den ettåriga journalistutbildningen på Nordens folkhögskola.

radbrytning:

På Nordens folkhögskola kan man, bygga på sin journalistutbildning med ytterligare ett år.

Gränsen vid två veckor har ställt till problem för många folkhögskolor med kortare utbildning. Journalistlinjen vid Tollare folkhögskola är ettårig och praktiken tre veckor. När reglerna om betalt efter två veckor infördes förlorade skolan sina praktikplatser på Sveriges Radio, SVT, Utbildningsradion och tidningarna Mitt i. De tyckte sig inte ha råd att betala för en praktikvecka. Tollare överväger nu att förlänga linjen till två år. En av anledningarna till att Kalix folkhögskola förlängde sin journalistutbildning till två år var tvåveckorsregeln.

– Vem är folkhögskolorna till för? Vilka elever skall vi ha? Medelåldern på våra elever är 30 år. Många kan inte av sociala skäl binda upp sig i två år. Om man vill att alla journalister skall utbilda sig vid 22 årsålder, då skall utbildningen naturligtvis vara två år eller längre. Men det är synd att stänga ute dem som har arbetslivserfarenhet, säger Elisabeth Renström.

Vid Skurups folkhögskola har man inga planer på att förlänga sin utbildning med ett år. Huvudläraren på journalistlinjen, Anders Dahlbeck, är upprörd över att tid verkar vara det enda måttet på kvalitet på journalistutbildningarna.

radbrytning:

– Vi har ett grundmurat rykte sedan 30 år tillbaka. Våra elever är lite äldre – 28 år – med yrkeserfarenhet och akademiska poäng. Det är viktigt att ta in sådana elever, en mogen grupp som tillför journalistiken någonting nytt så att folkhögskolorna blir ett klart alternativ till de akademiska journalistutbildningarna, säger Anders Dahlbeck.

Skurups elever har inga problem att få praktikplatser eftersom skolan sluter lokala avtal med tidningar.

Medielinjen på Södra Vätterbygdens folkhögskola har varit tvåårig sedan 1985 och praktiken sträcker sig över 11-12 veckor. De har inga problem att hitta plats för sina elever och de flesta får betalt. De som praktiserar på radio och TV har dock i vissa fall haft problem att få full ersättning. TV- och radiostationerna har hittat på andra former av betalning, som exempelvis ersättning för inslag.

– Vi försöker att ordna så att eleverna får fullt betalt. Men ibland vill elever till en praktikplats som inte anser sig har råd att betala. Det är då svårt för oss att stoppa dem, säger Ragnar Järhult, huvudlärare vid Södra Vätterbygdens folkhögskola.

radbrytning:

Många folkhögskolor med kortare linjer som Journalisten talat med säger att det blivit svårare att få tag i praktikplatser de senaste åren. Explosionen av medielinjer på gymnasier och folkhögskolor har gjort att konkurrensen om kvalificerade praktikplatser ökat.

Många tidningar verkar inte medvetna om att de enligt avtalet mellan TU och Journalistförbundet bör prioritera elever från högskolorna och de tvååriga folkhögskolorna.

– När mina elever ringer efter praktikplats möts de ibland av svaret att man redan har elever från årskurs nio. Tidningarna verkar inte ha funderat över vilka praktikanter de vill ha, om det är viktigt att de som går en yrkesinriktad utbildning får praktisera, säger Lars Birlev, linjeföreståndare på den tvååriga journalistutbildningen vid Bona folkhögskola.

radbrytning:

Han anser att praktiken är en form av byteshandel mellan eleven och arbetsgivaren. Om arbetsgivaren ger plats för praktikanter, ger dem stöd och handledning får de duktiga reportrar. En byteshandel som både tjänar på.

Praktikantansvarig vid Mitthögskolan i Sundsvall, Pelle Sundberg, efterlyser en mer aktivt samordning mellan Tidningsutgivarna, SVT, TV4, Sveriges Radio och Journalistförbundet.

– Det finns idag inget samarbete, vilket ställer till förtret för studenter från folkhögskolorna. Vissa folkhögskolor tvingas stå vid sidan om och ta resterna av praktikplatserna, säger Pelle Sundberg.

Nu i år är det första gången som det inte betalas ut några handledararvoden till dem som tar hand om praktikanter från JMK, JMG och Mitthögskolan. Pelle Sundberg har inte hört någon kritik. Det är ingen som dragit in sina praktikplatser. Ersättningen för att handleda praktikanter låg på ungefär 3000 kronor per termin.

pj@sjf.se

Fotnot: Folkhögskolor med tvåårig journalistlinje eller ettårig med påbyggnadskurs: Bona, Kaggeholm, Kalix, Ljungskile, Molkom (ettårig med påbyggnad ett år), Nordiska, (ettårig med påbyggnad ett år), Strömbäck, Södra Vätterbygden, Ädelfors. Skurups journalistutbildning är ettårig, men för att komma in krävs arbetslivserfarenhet och ofta akademiska studier.

Fler avsnitt
Fler videos