Fact checking växer – men inte i Sverige

Rasmus Nielsen, vd på Reuters institute for the study of journalism, menar att factchecking, alltså faktagranskning, kan ha en marginell betydelse när man ska genomskåda desinformation och felaktiga påståenden. 

Hazel Baker, som är chef för Reuters avdelning för digital nyhetssamling menar å sin sida att faktagranskning är oerhört betydelsefullt.

– Såväl i nyhetssamlandet som i faktagranskningen är verifikation av uppgifterna helt nödvändigt. Även om vi inte når de som misstror traditionella medier, så nås de indirekt av andra. Inför ett val är faktagranskning helt nödvändig. 

På Reuters har faktagranskningsgruppen gått från att ha bestått av en redaktör och fyra skribenter 2020 till fem personer som jobbar med att upptäcka desinformation, fem redaktörer och tio skribenter, alltså totalt 20 personer 2022.

– Vi jobbar med att hitta falska påstånden och möta dem. Många falska påståenden har ett korn av sanning, men är överdrivna, missförstådda eller tagna ur sitt sammanhang.

När man sedan lokaliserat källan och undersökt påståendet, så publiceras hela faktakollen, under vinjetten Reuters Fact Check.
Men gruppen bistår också den ordinarie nyhetsverksamheten med faktakollar. 

FullFact, som också är baserad i Storbritannien, arbetar på ett delvis annat sätt, men dess chef Will Moy är säker på sin sak.

– Fakta ändrar människors uppfattning. Medier presenterar fakta i en kontext. Men medier har inte längre den gate keeper-roll som de hade tidigare. 

Enligt Will Moy delar många väljare uppfattningen och oron över att demokratin kan gå sönder. 

– Faktagranskning, som vår, korrigerar medier och politiker när de har fel fakta. Alla politiska partier, medier, alla tidningar granskas och har fel ibland. Men BBC håller fanan högt, med väldigt få fel, säger Will Moy.

Urvalet av de fakta man granskar är liknande det som Reuters tittar på: det ska vara relevant, viktigt och ha betydelse. Men man kollar särskilt vad som sägs i parlament och i medier. 

Syftet är att stoppa medvetna försök att skapa osäkerhet, desinformation och kampanjer för att skapa tvivel. Han ger som ett exempel att efter den ryska nervgiftsattacken mot Sergej Skripal så cirkulerade 42 olika svar från Ryssland som skapade just den osäkerheten. Människor blev vilseledda och tvivlade på myndigheterna. 

– Problemet för demokratin är att vi får en allt mindre delad verklighet. Det blir svårare att berätta vad som hänt. Mitt råd är att medierna måste möta de här kampanjerna tidigare, säger Will Moy. 

Rebecca Skipage, som är desinformationsredaktör på BBC News menar att desinformation och journalistik inte bara handlar om faktakoll. 

– Vi måste ställa frågan om vem som tjänar på desinformationen. De klassiska frågorna vem, vad, hur och varför ska ställas när man tittar på desinformationen. Det viktigaste är att förbereda redaktionen så att den kan reagera snabbt och korrekt, säger hon. 

Hon konstaterar att de regler som förut kunde gälla inför val, är överspelade. I alla fall i England. 

– Det spreds enorma lögner under valet 2019, säger Rebecca Skipage.

Under valrörelsen 2018 startade Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Sveriges Television ett samarbete för att motverka desinformation. Medieföretagen publicerade egna faktagranskningar som länkades på den nystartade sajten Faktiskt. Vid årsskiftet 2018-2019 lades samarbetet ned. Initiativ­tagare var DNs redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson.

Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på DN.

– Planen var att sajten skulle avvecklas efter valet. Det var ett tidsbegränsat projekt under valrörelsen där vi försökte hitta en standard för hur man gör faktagranskningar och kunde få gemensam spridning, säger Martin Jönsson.

Projektet handlade till stor del om att utbilda journalisterna i faktagranskning, med hjälp av bland annat föreläsare från First Draft News och International Fact-Checking Network.

Många andra länder har faktagranskare som finansieras av medieföretag, i Norge till exempel. Behövs inte en sådan i Sverige?
– Nej. Det är inget självändamål att ha en separat organisation för faktagranskning. Vi måste ha den kunskapen på redaktionen. Vi kan inte sitta och vänta på att en extern redaktion ska råka granska just de uppgifter som vi vill rapportera om. När det dyker upp bilder som påstås komma från Butja har vi numera redaktionella medarbetare som vet hur man verifierar dem, och vi publicerar ofta sådana granskningar. Vi har ett levande internt wikidokument om faktagranskning som uppdateras kontinuerligt.

– Faktagranskning ska inte pågå i externa organisationer, utan på redaktionerna. I förra valrörelsen spreds enorma mängder desinformation, det var som en utländsk reporter beskrev det en ”fake news shitstorm”. Det behövde hanteras av redaktionerna. En mycket större del av journalistutbildningarna borde ägnas åt faktagranskning – för behovet finns på alla redaktioner.

Helena Giertta 
Johannes Nesser

ENKÄT

Hur arbetar ni med fakta­granskning?

Pia Lobell, Skånska Dagbladet: 
– För vår del ingår faktagranskningen i det vanliga redaktionella arbetet.

 

 

 

Johanna Svensson, P4 Östersund:
– Vi har ingen egen avdelning för faktagranskning, det är integrerat i det dagliga redaktionella arbetet. 

 

 

Isabelle Swahn, P3 Nyheter: 
– Vi jobbar med faktagranskning löpande och det är integrerat i det 
vanliga redaktion­ella arbetet eftersom vi är en så pass liten redaktion.

 

 

 

Så jobbar Reuters med faktagranskning

Processen på Reuters faktagranskning börjar med frågorna: Vad påstås i fallet? Är informationen given av en politisk kandidat? Hur rapporterar medierna om påståendet? Och hur delas det i sociala nätverk?

De ”fakta” som Reuters kollar ska innehålla tre komponenter. 
1. Relevans. Påståendet ska innehållsmässigt vara av allmänt intresse
2. Räckvidd. Påståendet ska ha potential att bli viralt.
3. Påverkan. Påståendet kan skapa eller ge negativa konsekvenser.

 

Fotnot: Medverkande experter i denna artikel deltog i en kurs om Hur främmande makt kan påverka valet, som hölls i september på Öland under ledning av FOJO, på uppdrag av Journalistfonden.