Gå direkt till textinnehållet

Ekots korrar jobbade i princip dygnet runt

Attackerna mot World Trade Center dominerar inte längre nyhetsrapporteringen och de svenska korrespondenterna i USA kan börja pusta ut efter några omskakande veckor.Journalisten har talat med Ekots fasta medarbetare i USA som båda jobbat till utmattningens gräns.

Attackerna mot World Trade Center dominerar inte längre nyhetsrapporteringen och de svenska korrespondenterna i USA kan börja pusta ut efter några omskakande veckor.

Journalisten har talat med Ekots fasta medarbetare i USA som båda jobbat till utmattningens gräns.

Anders Ask, Ekots man i New York, satt på morgonen den 11 september och arbetade med ett inslag då han i bakhuvudet noterade att ett flygplan flög otroligt lågt över staden. Drygt en halvtimme senare stod han vid World Trade Center och såg människor som hängde ut genom fönstren och andra som kastade sig mot marken.

Annons Annons

– Det är nog den upplevelse som gjort starkast intryck på mig under den här tiden. Även om samma bilder visades i TV så var det något helt annat att se det i verkligheten. Det var oerhört otäckt, berättar Anders Ask.

Med mobiltelefon i handen lämnade han en rapport i direktsändning. En kort tid senare bröts alla telefonförbindelser till USA.

Följde händelserna via TVn i Washington

I Washington hade Cecilia Uddén parkerat sig framför TVn där nyhetskanalerna sände direkt från World Trade Center. Med blicken på TV-rutan berättade hon direkt i Ekot vad hon såg. Det blev inledningen på en hektisk tid för de båda journalisterna.

– Hela tiden ringde de från Studio Ett, P1 Morgon och andra program och ville ha rapporter, berättar Cecilia Uddén. Att säga nej i ett sånt här läge går bara inte och som journalist vill man ju vara med i storyn.

– På grund av tidskillnaden var vi tvungna att vara uppe varje natt för att medverka i morgonekot och man kan ändå inte sova för man är så uppskruvad. Den första veckan sov jag bara två-tre timmar per natt. Till sist var jag så trött att jag knappt visste vad jag sa.

Oavbrutet arbete de två första veckorna

De första två veckorna innebar praktiskt taget oavbrutet arbete. Medan Cecilia Uddén bevakade det politiska skeendet i Washington for Anders Ask runt i New York och talade med ögonvittnen, poliser, drabbade anhöriga etc.

Till skillnad från Cecilia Uddén som har sin familj i Washington lever Anders Ask ensam i New York. Han hade installerat sig i staden bara två veckor innan terrordåden och hade inte någon på plats att ventilera sina upplevelser med.

– Det var otroligt tärande att bara träffa sorgsna människor hela dagarna och ibland var det jättejobbigt att inte ha kollegor eller vänner här att prata med. Cecilia har varit ett jättestöd och jag har en kompis i New York jag har pratat med i telefon med. I övrigt har jag fått prata av mig på telefon med folk i Sverige den lilla tid jag överhuvud kunnat ägna åt sånt.

Förstärkning kom efter fyra dygn

Det dröjde drygt fyra dygn innan arbetskamrater från Sveriges Radio lyckades ta sig över Atlanten och ett par dar senare kände Anders att han kunde börja koppla bort den värsta anspänningen.

– Då kom tröttheten över mig, jag hade ingen energi kvar.

För Cecilia Uddéns del tog det tio dygn innan hon fick en hel natts sömn.

Någon ob- eller övertidsersättning har de inte att se fram emot eftersom det avtalats bort och ingår i lönen. Som kompensation erbjöds Cecilia Uddén förrförra helgen att resa bort och koppla av tillsammans med familjen. Av alla platser åkte de till New York.

– Jag kände att jag var tvungen att känna stämningen där för att kunna fortsätta rapportera.

sw@sjf.se

Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret

Journalisten nr 2 2026.
Annons Hat och hot är brott.