Till förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand
Med bestörtning läser vi din replik på Fackförbundspressens debattartikel i Dagens Nyheter. Det är mycket tråkigt att du verkar tycka att vi medarbetare på Lärarförbundets tidningar gör ett dåligt jobb. Vi vill bemöta några av de felaktigheter som finns i artikeln.
1. ”Lärarförbundet har fallit långt efter i digitaliseringen av journalistik”.
Lärarnas tidning har flera gånger de senaste åren belönats med journalistpriser för sin digitala journalistik. Det handlar exempelvis om klassisk journalistik, datajournalistik, livesändningar och filmer, samt en mycket levande debatt. Senast i april i år vann redaktionen Fackförbundspressens pris för Årets digitala satsning med motiveringen: ”En tidning som år efter år imponerat på juryn har nu tagit en digital position i branschen som saknar motstycke.”
Förutom webben så jobbar alla Lärarförbundets tidningar aktivt i sociala medier.
2. ”När Dagens Nyheter firade 150 000 digitala prenumeranter i år, kan Lärarförbundet stoltsera med noll.”
Siffran på digitala prenumerationer är irrelevant. Samtliga Lärarförbundets tidningar ligger i sin helhet på webben och kan läsas av alla, vilket inte är fallet med DN.
3. ”Lärarförbundets tidningar blöder prenumeranter som underkänner vår bristande digitalisering.”
Vi ifrågasätter starkt de två ovanstående påståendena och att de skulle hänga ihop. Siffran 7 622 förlorade prenumeranter, som framhålls i artikeln, bör sättas i relation till att enbart Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet sammanlagt har 450 000 prenumerationer, lågt räknat. Många medlemmar har dessutom en extra ämnes- eller skolformstidning. Kan man utifrån detta verkligen tala om att tidningarna blöder prenumeranter?
Vi ser heller inte logiken i att medlemmarna skulle säga upp sina papperstidningsprenumerationer på grund av en bristande digitalisering. Det kan lika gärna bero på att medlemmarna kan få hela tidningen och mycket mer på webben utan prenumeration.
4. ”Trots att Lärarförbundet ger ut 73 editioner av tidningar varje år har vi ingen professionell spridnings- och mätstrategi för digital distribution.”
Tidningarna mäter regelbundet trafiken och analyserar läsarmönster på webben och i sociala medier med hjälp av vedertagna verktyg. På så sätt kan vi bland annat konstatera att antalet besökare på Lärarnas tidnings webb i år har ökat med 56 procent, jämfört med samma period förra året.
5. ”Nettokostnaden för tidningarna landar på omkring 70 miljoner kronor per år.”
Denna siffra är felaktig. Kostnaden är 33,6 miljoner. Resten betalar medlemmarna i frivilliga prenumerationsavgifter. Dessa siffror finns att läsa på lararforbundet.se.
Slutligen vill vi påpeka att det citat du använder för att visa på det föråldrade redaktionella programmet från 2007 nästan ordagrant finns med även i det nya program, som förbundsstyrelsen nyss antagit. Men inte heller där står något om digital utveckling.
Med repliken på DN Debatt sänker du tyvärr inte bara de anställda journalisterna på Lärarförbundet. Den skadar också trovärdigheten för de egna tidningarna.
SJF-klubben på Lärarförbundet,
Unionens ombud på tidningsredaktionerna på Lärarförbundet,
på uppdrag av medarbetarna på Lärarförbundets tidningar
