Gå direkt till textinnehållet

Bulletin lämnar inte ut sin aktiebok – juridisk praxis saknas

Aktiebolag måste skyndsamt lämna ut en förteckning över sina aktieägare om någon begär det. Nyhetssajten Bulletin är ett av de bolag som inte hörsammar lagen – som i dagens juridiska läge är tandlös.

Enligt Aktiebolagslagens femte kapitel, tionde paragrafen, ska aktiebolag hålla sin aktiebok (en förteckning över aktier och aktieägare i bolaget) ”tillgänglig för alla som vill ta del av den”. Den som av oaktsamhet eller uppsåtligen inte gör det kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. 

När Journalisten begär ut aktieboken från sex mediebolag återkommer fem bolag med uppgifter om sina ägare den med den skyndsamhet som lagen kräver. Inom några dygn har vi fått ta del av ägandet i Dagens Arena, Dagens ETC, produktionsbolaget Mastiff, produktionsbolaget Tredje Statsmakten och TT Nyhetsbyrån.

Nyhetssajten Bulletin har dock en månad efter Journalistens begäran inte tillhandahållit sin aktiebok, trots flera påminnelser.

Annons Annons

I praktiken kommer bolag idag lätt undan med att förhala eller vägra lämna ut sin aktiebok. Det visar flera exempel. 2010 begärde tidningen Realtid ut en advokatbyrås aktiebok men fick nej med (den felaktiga) motiveringen att byrån inte är ett publikt bolag.

Nyhetssajten Breakit har flera gånger stött på patrull när man begärt ut aktieböcker. Förra året beslutade Breakit att låta pröva frågan juridiskt, i hopp om att få till en praxis på området. Breakit polisanmälde det snabbväxande finansiella it-bolaget Tink, med delägare som SEB och Nordea, för brott mot aktiebolagslagen efter att Tink först vägrat lämna ut aktieboken och sedan gått med på att visa den om Breakits reporter först skrev på en sekretessklausul.

– I nuvarande situation är det inte särskilt avskräckande för ett bolag att inte lämna ut sin aktiebok, det saknas en sanktion. Så här fanns en större principiell fråga än att vi skulle få ut Tinks aktieägare, säger Olle Aronsson, medgrundare och ansvarig utgivare på Breakit.

I april i år valde dock åklagaren vid Ekobrottsmyndigheten att lägga ned förundersökningen mot Tink. I beslutet konstaterar åklagaren att ett bolag måste visa upp sin aktiebok ”så snart som möjligt” och att Tinks agerande strider mot bestämmelserna i Aktiebolagslagen. Utredningen visade också att bolaget ville förhala uppvisandet av aktieboken till dess att en nyemission gjorts.

Men eftersom bolaget har agerat efter råd från juridiska experter på området har det inte haft uppsåt, menar åklagaren. 

Olle Aronsson anser att åklagaren för ett märkligt resonemang.

– Han menar att de agerat i god tro när de försökte få oss att skriva på ett avtal om att inte lämna informationen vidare, att det var svårt för dem att känna till att man inte fick göra så. Men så fungerar ju inte kriminalitet generellt, det går inte att skylla på vad någon rådgivare sagt. 

– Det finns inte jurispraxis på det här området, och så väljer en åklagare att vifta bort det som hade kunnat bli en ny standard, något att hänvisa till. Det är oroväckande.

Olle Aronsson menar att frågan om att få ut aktieböcker kommer att bli relevant för många journalister, eftersom mycket välfärd idag bedrivs av privata bolag.

– Sjukhus, sophämtning, skolplattform, 1177… Offentliga tjänster som är en angelägenhet för medborgarna utförs i allt högre grad av aktiebolag. Makten över dem ligger hos ägarna. Om det inte är lätt för stressade journalister att snabbt och tydligt få ut vilka ägarna är kommer det bli svårt att ta reda på vem som vinner ekonomiskt på något. Vilka har egentligen ägarintressen i nya förskolan som har startats i kommunen? Med kommunal verksamhet är det självklart för reportrar hur man begär ut handlingar, men vad gäller privata bolag tror jag många redaktioner saknar kunskap om sina rättigheter, säger han.

Olle Aronsson beskriver svensk ekonomijournalistik som väldigt fokuserad på börsnoterade företag, där ägandet är ”jätteöppet” och nästan kan följas i realtid.

– Bestämmelserna om aktieböcker har funnits länge, men ingen har ylat om det här. Privata bolag har inte varit prioriterade för varken ekonomi- eller samhällsjournalister att rota i, men det kommer att behövas ändras på. Journalister på lokaltidningar som vill granska eventuell korruption i en upphandling måste kunna ta del av aktieböckerna utan dröjsmål, säger Olle Aronsson.
 

FAKTA
Styrelsen i ett aktiebolag måste upprätta en aktiebok med förteckning över aktier och aktieägare. Den ska upprättas så snart samtliga stiftare undertecknat stiftelseurkunden. Aktieboken är offentlig och ska hållas tillgänglig för allmänheten hos aktiebolaget. När en aktie säljs eller när uppgifterna i aktieboken i övrigt ändras ska ändringen genast antecknas i aktieboken.
Källa: Bolagsverket
 

ÄGANDET I SEX MEDIEBOLAG

DAGENS ARENA AB: Arena ideell förening äger alla aktier i Politikens och idéernas Arena i Stockholm AB, i vilket Dagens Arena bedrivs.

DAGENS ETC AB: ägs till 100 procent av Stiftelsen ETC.

MASTIFF AB: Samtliga 1000 aktier ägs av Zodiak Media AB.

TREDJE STATSMAKTEN AB: Martin Wicklin äger 334 aktier, Petter Ljunggren äger 333 aktier, Lars Truedson äger 333 aktier.

TT NYHETSBYRÅN ägs av:
Schibsted Sverige AB, 195 498 aktier
Tidnings AB Marieberg, 195 498 aktier
Norrköpings TIdningars Media AB, 65 166 aktier
AB Upsala Nya tidning, 32 581 aktier
Norrbottens Media AB, 4 413 aktier

BULLETIN AB: ?

Fler avsnitt
Fler videos