Vad vill TV4?
TV4s beslut att lägga ner sina lokal-TV-stationer är inte bara ett publicistiskt haveri, det väcker också frågan om lokala nyheter kan överleva mediekoncernernas kortsiktiga lönsamhetsjakt.
Frågan som bör sända kalla kårar till alla som bryr sig: Är det så att lokala nyheter inte längre bär sig? Och vad händer med demokratin om de försvinner?
Efter TV4s beslut blir det alltmer angeläget att diskutera detta. Trots vinster på 648 miljoner kronor 2013 tycker man sig inte ha råd med lokal journalistik, de digitala strömmarna är för få, kostnaderna för stora och de lokala annonserna kan man ju få ändå.
De lokala tidningarna slåss å sin sida för att behålla sin andel av annonsmarknaden samtidigt som de brottas med minskad upplaga.
Problemet är bara delvis att de digitala satsningarna är dyra och ännu inte genererar tillräckligt med pengar. TV4 väljer att ta bort de lokala nyheterna, de stora tidningskoncernerna drar in på lokalredaktioner och fyller tidningarna med alltmer samordnat material för att hitta pengar till det digitala.
Men, det största problemet i medievärlden är inte digitaliseringen utan bristen på publicistisk vilja och idé. TV4 ger upp en stor del av sitt förtroendekapital genom nedläggningen av lokalstationerna.
Lokaltidningarna riskerar detsamma med allt för många syndikerade nyheter.
Varför finns man? Vad vill man med sin produkt? Är svaret bara pengar, så behöver vi nya publicistiska medieaktörer i Sverige.
Grundlagsskyddet finns för att medierna har ett särskilt ansvar för demokratin och där är lokala nyheter och granskningar själva basen. Det är genom att veta vad som händer i sin närhet, som medborgarna bildar sig en uppfattning om världen, det är genom att granska den lokala makten som journalistiken får ett omedelbart värde. Unga är ännu inte så annorlunda än äldre när det gäller lokala nyheter. Det visar de flesta mediestudier. Unga vill också veta hur förskolan fungerar, hur politikerna sköter sig, vilka skolor som är bäst, var mormor ska få äldreomsorg.
Vi får hoppas att det i framtiden finns starka publicister som kan visa dem värdet av bra journalistik.
Lagom blandning siffror och bokstäver är vad som krävs för ett lyckosamt medieföretag, sa Expressens Bo Strömstedt. Just nu verkar siffrorna ha blivit allt för stora och bokstäverna allt för små.
Inget jubelskäl
Fackförbundet Vision har beslutat att ansvarig utgivare ska finnas på redaktionen även i deras nya tidning. Gott så. Tyvärr räcker inte det för jubelklang. Enligt planerna ska den nya tidningen jobba nära kommunikationsavdelningen och det bådar inte lika gott.
Rädda R&D
I stället för tidningen Riksdag & Departement föreslås nu en utökning av Riksdagen.se. Kostnad 11 miljoner, utan journalistik och utan oberoende redaktion. Rädda kvar tidningen i stället. Det blir bättre för alla.
Formatrösta
I och med detta nummer avslutas Journalistens formatexperiment. På Journalisten.se startar nu en omröstning om vilket format som är mest populärt. Det blir en rådgivande folkomrösning inför höstens formarbete.
Gå in och rösta.
