Dra inte undan mattan för frilansjournalisterna

En enkät bland Journalistförbundets medlemmar visar att nära hälften förlorat uppdrag på grund av pandemin. En tredjedel av dem saknar möjlighet att täcka upp för uteblivna intäkter. Många kommer därför tvingas lägga ned sina företag och skriva in sig som arbetslösa. Såvida regeringen inte agerar och dels ger den med enskild firma samma möjlighet till korttidsarbete som aktiebolag, dels sänker egenavgiften så att den hamnar i nivå med reduceringen av arbetsgivaravgiften för aktiebolag. Allt annat är ekonomisk diskriminering, och en motsägelsefull politisk signal.

Låt oss visa hur den ekonomiska orättvisan slår och varför den måste rättas till.

Den som har aktiebolag och jobbar heltid med en månadslön på 30 000 kronor får av staten en sänkning av arbetsgivaravgifterna från 9 426 kronor till 4 123 kronor per månad. Dessutom möjlighet till korttidsarbete med rätt att gå ned 20, 40 eller 60 procent i arbetstid. Vid 60 procent betalar staten 45 procent av lönekostnaden, vilket motsvarar 13 500 kronor per månad. Totalt alltså en lättnad för den med aktiebolag på närmare 19 000 kronor i månaden. Från den 1 juni höjs dessutom rätten till korttidsarbete upp till 80 procent, med ett än större statligt bidrag till lönekostnaden.

Annons

För en frilansjournalist däremot med enskild firma – samma arbetstid och månadslön som ovan – som förlorar huvuddelen av sina uppdrag och tvingas gå ned 60 procent i arbetstid, medger staten en sänkning av egenavgifterna med 18 760 kronor under 2020. Ingen rätt till korttidsarbete. Vilket innebär att den med enskild firma under corona-krisen maximalt får ett stöd på 18 760 kronor på årsbasis – vilket motsvarar 1 500 kronor i månaden.

På grund av pandemin efterfrågar allmänheten mer, inte mindre journalistik. Trots det har många frilansjournalister förlorat en stor del av sina uppdrag från en dag till en annan. Att uppdragen försvinner beror på att annonsmarknaden rasat och beställningen av frilansmaterial sjunkit som en sten. Många frilansjournalister med enskild firma går därför på knäna. Men att skriva in sig på Arbetsförmedlingen är inte ett alternativ, eftersom frilansen för att få a-kasseersättning först måste lägga ned sitt företag och säga nej till de jobb som går att få. Sådan är regeln: för att stämpla måste du säga nej till alla jobb.

Det är uppochnedvända världen: när journalister och journalistik behövs som mest förväntas vi lägga ned vårt företag och stämpla, fast vi inget hellre vill än att arbeta journalistiskt.

På grund av regeringens uteblivna stöd har Journalistförbundet sett sig tvunget att agera och stötta sina medlemmar ekonomiskt. Förbundet har avsatt 2,5 miljoner kronor i en krisfond, pengar som skyndsamt kommer att delas ut som skattefria stipendier till de frilansare inom förbundet som drabbats värst av pandemin.

Det är ett viktigt tillskott men räcker inte, och nu måste regeringen ta sitt ansvar och agera. För om den inte gör det kommer åtskilliga av journalistkårens frilansar inte kunna fortsätta arbeta vare sig under eller efter pandemin. Vilket innebär sämre informerade medborgare och en försvagad demokrati.

Vi vill att regeringen omedelbart ger frilansjournalister med enskild firma samma rätt till korttidsarbete och ekonomiskt stöd som den som har aktiebolag. Allt annat är som sagt ekonomisk diskriminering och en motsägelsefull politisk signal.

Gert Lundstedt
ordförande för Frilans Riks inom Journalistförbundet
Ylva Berlin
ordförande Mälardalens frilanssektion
Bertholof Brännström
ordförande Västerbottens frilanssektion
Mette Carlbom
ordförande Syds frilanssektion
Linus Kollberg
ordförande Medietextarna
Karin Kämsby
ordförande Södra Norrlands frilanssektion
Börge Nilsson
ordförande Värmlands frilanssektion
Henrik Simonsen
ordförande Östergötlands frilanssektion
Caroline Widenheim
ordförande Västra frilanssektionen