”Vara mediaamazon kanske är att våga stå för sitt”

Grattis! Känner du dig som en mediaamazon?
– Nu när jag fått priset får jag väl säga att jag gör det.

Vad kan ligga i det begreppet?
–  Kanske att man är orädd och vågar lita på de ämnen som man har lust att skriva om. En gång när jag intervjuade Linn Ullmann pratade hon om att man måste våga följa sina fascinationer. Det är en replik som följt mig. Och om jag nu är intresserad av vad som pågår mellan människor i vardagen, mellan män och kvinnor, mellan föräldrar och barn och vänner, kommer jag att skriva som bäst om det. Det som gör en till en möjligen bra skribent är att man vågar vara där man vill vara. 

Enligt juryn skriver Åsa Beckman krönikor ”som behandlar en verklighet som kvinnor känner igen sig i”. Hon har på senare år bland annat myntat uttrycken ”kulturman” och ”frågestrejka” – en uppmaning till kvinnor att vägra fortsätta ställa frågor till män om de inte får frågor tillbaka. 

Har fascinationen för de här ämnena alltid funnits?
– Jo, men när jag var yngre tyckte jag nog inte att det var tillräckligt fint, lite för banalt eller vardagligt för en litteraturkritiker. Nu tycker jag precis tvärtom! Jag blir allt mindre intresserad av abstrakta idéer och teorier och mer nyfiken på allt det mer osynliga som pågår i människors liv. Jag tror att jag alltid funderar över mig själv och över andra. Sedan gäller det bara att lita på att om jag tycker något är intressant så finns det förhoppningsvis andra som också tycker det. Men sånt vet man ju aldrig!

Får du mycket respons på de här texterna?
– Jag får otroligt mycket respons. Mina senaste krönikor har handlat om varför äldre män dras till unga kvinnor och jag har fått kanske 500-600 mejl. Från människor som berättar om hela sina liv, om sina förhållanden, sina otroheter, sin sexualitet.

Vilket förtroende!
– Ja, jag tycker att det är så fint att folk öppnar sig! Att de vågar lämna ut sina liv till en person de inte känner. 

Ska du göra något större av det materialet?
– Jag vet inte, ett förlag har hört av sig och undrat om jag vill skriva en bok. Men först ska jag ge ut ett urval av mina krönikor. 

Du prisas också för ditt redaktörskap. Vilken bit ligger dig närmast, redaktör eller skribent?
– Det är verkligen två lika viktiga delar av mig, jag älskar båda. Jag kan verkligen gilla att hjälpa en text att liksom nå sin fulla potential. Men när jag själv är stressad och skriver en egen artikel har jag klart svårt att gå in i andras texter. Man skriver och redaktörar med två olika delar av hjärnan. 

Du redaktörade Matilda Gustavssons reportage om Kulturprofilen. Vad var mest utmanande som redaktör för den granskningen?
– Att på ett trovärdigt sätt få fram de här berättelserna och samtidigt skydda kvinnornas anonymitet. Att berätta precis så mycket som läsarna behövde för att kunna följa med, och förstå vidden av Kulturprofilens agerande. 

Vad säger du om genomslaget för granskningen?
– Det har ju hänt så mycket sedan den där oktoberdagen då Matilda kom till mig och sa ”jag skulle vilja titta närmare på Kulturprofilen”. Just i dag sägs Akademin ha en ödesdag och Nobelpriset i litteratur delas inte ut. En gedigen kvalitetsjournalistik bidrog till att Kulturprofilens agerande hamnade där det borde hamna: i en rättssal. Det har varit mycket snack om lynchjustis och drev – men nu finns en dom. 

Hur ser du på Metoorörelsen såhär ett år efter att den startade?
– Jag tänker att den varit helt revolutionerande, att det aldrig kan gå tillbaka till hur det var innan. Det kom, som väntat, ett bakslag i våras där många började tala nedsättande om metoojournalistik – som om det i sig vore något dåligt! Nu har pendeln hamnat mer mitt emellan tycker jag. Bill Cosby har fått sitt straff, Kulturprofilen har fått sitt. Det går att diskutera på ett rimligare sätt nu.

Till sist, hur ska du fira?
– Jag vill dricka en flaska champagne med min man.

Utmärkelsen Årets mediaamazon delas ut av Kvinnor som leder medier och går till en kvinnlig arbetsledare i mediebranschen.