Gå direkt till textinnehållet

Lambertz: Yttrandefriheten i nya medier bör stärkas

Yttrandefrihetskommitténs presenterade för justitieministern Beatrice Ask tre modeller för att stärka grundlagsskydda yttrandefriheten i digitala medier och diskussionsforum på internet. Kommissionen vill dock inte förorda någon av dem.

Det nuvarande grundlagsskyddet för yttrande- och tryckfriheten regleras i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Båda lagarna utgår från vilken teknik som yttranden och åsikter sprids med. Tryckfrihetskommitténs uppgift är att utreda om det går att ersätta de lagarna med en teknikoberoende grundlag.
– Nu förekommer en mycket stor del av alla yttranden på internet, och man kan verkligen frå-ga sig att det är rimligt om en tryckt tidning har bättre skydd än en tidning som har valt att lägga sig enbart på nätet, säger justitierådet Göran Lambertz, som leder kommittén, till SR Ekot.

Tre modeller presenterade för Beatrice Ask utan att kommittén förordar någon.
Ansvarsmodellen Bara yttranden som framförs i massmedier och som någon tar ett tydligt ansvar för ges grundlagsskydd. Ansvaret kan ske genom utgivningsbevis eller ansvarsuppgif-ter som anges i eller på massmediet.

Verksamhetsmodellen Tar sin utgångspunkt i att yttranden som framförs genom massmedieföretag förtjänar ett särskilt starkt skydd. Yttranden som inte framförs genom massmedieföretag kan ges samma skydd med användning av ansvarsuppgifter.

Annons Annons

Ändamålsmodellen Tar sin utgångspunkt i ändamålet med yttrandet. Yttranden med vissa syften, journalistiska, litterära eller konstnärliga, ges ett särskilt starkt skydd.

Fler avsnitt
Fler videos