Kvinnliga vikarier vågar inte bli gravida
Många kvinnor som vikarierar på etermediernas nyhetsredaktioner och produktionsbolag väntar med att skaffa barn. Som småbarnsföräldrar blir de mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Det finns även de som döljer att de är gravida under projektanställningen, rädda för att inte få kontraktet förlängt.
Många kvinnor som vikarierar på etermediernas nyhetsredaktioner och produktionsbolag väntar med att skaffa barn. Som småbarnsföräldrar blir de mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Det finns även de som döljer att de är gravida under projektanställningen, rädda för att inte få kontraktet förlängt.
Det var först då Katarina Gunnarsson vid 35 års ålder fick fast jobb på P1 Samhälle vågade hon börja fundera på att skaffa barn. Som vikarie var arbetsförhållandena för osäkra. Katarina Gunnarsson är inte ensam om att tveka, orolig för att som småbarnsförälder bli ointressant för arbetsgivarna.
– Om jag fått barn under min tid som vikarie hade jag idag inte varit fast anställd, säger Katarina Gunnarsson som har fått flera journalistiska utmärkelser, bland annat Det lite större journalistpriset och Ikaros-priset.
Många som är inne i vikariesvängen blir inte fast anställda förrän de blivit runt 35 år. De har då kommit upp i en ålder då de känner att tiden håller på att rinna ifrån dem; de har inte så många år på sig att skaffa barn.
Många adoptionsländer har satt som gräns att åldern mellan barnet och föräldrarna inte får vara mer än 40 år, enligt Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA. Fertilitetskliniker har vanligtvis 40 år som en övre gräns vid provrörsbefruktning.
Minskar chanserna att få fortsatta vikariat
Vikarier och projektanställda har för Journalisten berättat att de väntar med att skaffa barn därför att det skulle minska deras chanser att få fast tjänst eller försvåra möjligheten att bli inlasad. Det är dock en känslig fråga, de vill inte framstå som besvärliga. Därför har de flesta valt att förbli anonyma.
Det finns naturligtvis ekonomiska och sociala skäl till att kvinnor väntar med barnafödandet. Många är mitt uppe i karriären och väljer att skjuta upp beslutet. Efter hand som den biologiska klockan tickar vidare ökar dock längtan efter barn. Men efter år som vikarie har många insett att havandeskap eller småbarn kan vara en nackdel då tjänster utlyses.
Karin, som egentligen heter något annat, var projektanställd på en radiostation. I somras blev hon gravid. Innan dess hade ledningen för stationen lovat hennes förlängning. Men när alla projektanställdas kontrakt skulle förnyas var hon den enda som inte fick förlängt. Karin frågade ledningen om det var hennes havandeskap som satte stopp för ett förlängt kontrakt, men fick ett nekande svar.
Det går inte att bevisa att det var min graviditet som var orsaken. Men jag och mina kollegor är helt övertygade om att detta var anledningen, säger Karin.
Ingen arbetsgivare skulle säga rakt ut att havandeskapet försvårar möjligheten att få ett vikariat. Det skulle vara politiskt inkorrekt. De vikarier som Journalisten varit i kontakt med menar att det är mera subtilt, en dold känsla äv att arbetsgivaren inte vill anställa gravida.
Några har förlorat förtur
Vid några tillfällen har det hänt att kvinnor som varit mammalediga förlorat sin förtur eller inte kunnat utnyttja den på grund av föräldraledigheten.
– Det finns även fall där arbetsgivaren inte tagit hänsyn till de föräldralediga vid omorganisation. De har inte fått tillbaka den tjänst de har haft, säger Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet.
Eva har jobbat i fem år som vikarie på olika nyhetsredaktioner. Hennes sambo vill ha barn, men hon har tvekat. Och huvudanledningen är hennes arbetssituation. Hon vet inte hur länge hon får vara kvar, och med magen i vädret, menar Eva, är chanserna att få ett nytt jobb minimala.
– Många duktiga kvinnliga reportrar har sagt till mig att den dag de blir gravida måste de byta jobb. Det finns de som redan nu funderar på en reservutgång, ett annat jobb, som exempelvis lärare. Reporteryrket är roligt, men svårt att kombinera med ett familjeliv, säger Eva.
Män blir naturligtvis även de förälder, men de blir inte fysiskt uppbundna i två år med havandeskap och amning. Dessutom är det troligtvis ingen arbetsgivare som skulle tveka att anställa en man därför att han nyligen blivit far eller att hans partner är gravid.
Tuffast inom etermedia
Det verkar som att det är svårast att kombinera jobb med att vara mamma på nyhetsredaktionerna inom etermedia. Jobbet på nyhetsredaktionerna betyder ofta långa arbetsdagar med obekväma arbetstider som är svåra att kombinera med föräldraskap. Få dagis är öppna till sju- åtta på kvällen.
– Redaktionerna är så slimmade, reportrarna arbetar så hårt att det inte finns plats för en gravid kvinna. Därför väntar många med att skaffa barn, och därför finns det få reportrar på fältet som är 35-40 år. Det går inte att kombinera reporteryrket med barn. Nyhetsredaktionerna består idag bara av unga kvinnor utan barn och män, säger Katarina Gunnarsson.
De som har fast anställning försöker få morgontjänster eller bli producenter för att bättre kunna ha kontroll över sina arbetstider. Men detta är bara förunnat fast anställda. Vikarier har inte samma möjlighet att ställa krav på arbetsgivaren.
I jämställdhetslagen står det att arbetsgivaren skall underlätta för anställda, män och kvinnor, att förena föräldraskap och arbete. Men det finns ingen paragraf som säger att den som inte ger en tjänst till en gravid kvinna gör sig skyldig till diskriminering.
– Om en arbetsgivare väljer att anställa en kvinna som inte är gravid framför en havande, och de har likvärdiga meriter, finns det inget vi kan göra. För som jämställdhetslagen är utformad idag gäller den bara om en man går före en kvinna, säger Raija Lunavara, pressekreterare på Jämo.
pj@sjf.se
