Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Helena Giertta
Chefredaktör

Pinsamt av Talentum

2014 har varit ett tungt år, med fortsatt många varsel och hot mot journalistiken, med TV4s nedläggning av lokalstationerna som ett av de värsta exemplen. December fortsatte som året hade gjort.

När man trodde botten var nådd, så visade det sig att det fanns ytterligare en nivå i dåligt arbetsgivarbeteende.

Talentums ägare började med något som måste kallas för utpressning: om ni inte går med på försämringar motsvarande 3 000 kronor i månaden, så kommer hela verksamheten att outsourcas och ni blir utan jobb. De lokala avtalen ska sägas upp och journalisterna ska jobba mer utan ersättning. 49 journalister berörs.

Men den 9 december, när klubben och de anställda under bilan gått med på detta bud, kom nästa slag – om klubben inte förmår Journalistförbundet att dra tillbaka sitt skadeståndskrav så kommer Talentum lägga ut all verksamhet på entreprenad och inleda uppsägningsförhandlingar för samtliga.

Hot följer på hot.

Det intressanta är att arbetsgivaren i den andra omgången ignorerar att frågan är omöjlig att lösa lokalt. Att det är den centrala fackliga organisationen man går i strid med.

I sista stund ser företaget ut att ha ändrat sig, i vilken grad var tyvärr oklart vid denna tidnings pressläggning. Talentums agerande är oavsett det generande pinsamt. 

                                                 ***

Efter åtta år av en mediepolitik i dvala väcktes hoppet i höstas om att något skulle kunna hända med nya kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Men budgetomröstningen gav Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna makten tillbaka.

En vecka efter omröstningen den 12 december står det klart att detta kan bli ett dråpslag för kulturtidskrifterna. 15 av de 19 miljoner som ges i stöd till dessa tidskrifter ska sparas in, menar kulturutskottets moderata ordförande Per Bill.

Hur är det möjligt att politiker inte förstår att samhället behöver dessa tidskrifter? De väcker debatt, de skapar insikter, redaktionerna gör intresseväckande och viktiga magasin. Allihop arbetar de under mycket knappa omständigheter. Det stöd de får är så litet, men betyder så mycket.

Finns det verkligen inget intresse för Ord och bild, Opsis barnkultur, Glänta, Scoop, Bild & bubbla och alla andra små viktiga kulturtidskrifter i Alliansen? I år fick 90 kulturtidskrifter stöd. Många är helt beroende av stödet och kan komma att läggas ner utan det. Det vore riktigt sorgligt, inte bara för tidskrifterna och deras läsare, utan för samhället och samhällsdebatten.

                                                 ***

Hotet mot journalister och medier tar sig allt våldsammare uttryck. 7 december drabbade det tidningen Ottar, när mask­erade män kastade in en rökbomb i lokalerna i protest mot deras seminarium om aborträtten.
Ett direkt och konkret hot mot den fria pressen. Polisen betecknar det som störande av allmän sammankomst. Jag tycker att det borde kallas ett hot mot yttrandefriheten och måste tas på mycket större allvar än vad det gör i dag.

Men det finns också några positiva tecken som vi kan ta med oss in i 2015.

  • Under 2014 har annonsintäkter på lokaltidningarnas printupplagor legat still och inte sjunkit, radioannonseringen går upp och annonsintäkterna på de digitala kanalerna ökar stadigt för alla.
  • Och det var mäktigt när journalistkåren i april visade solidaritet, då hundra grävare åkte till Hässleholm för att stödja Berit Önell på Norra Skåne. Hon kämpade för att få fortsätta granska kommunen utan restriktioner från sin tidnings ägare.

För 2015 spår jag att många journalister som outsourcats och/eller tröttnat på dåliga villkor i branschen, tar tag i situationen själva. De startar mängder av nischade, kompetenta och trovärdiga redaktionella produkter. Dessa får ett uppsving eftersom publiken tröttnat på att bara få lättsmält material.

Och jag hoppas att den regering som tillträder efter vårens extra val omedelbart tar itu med de mediepolitiska surdegarna och tar bort reklamskatten, harmoniserar momsen mellan digitalt och papper och tar fram nya presstödsregler som bygger redaktionell styrka.

 

STICK

HEJ DÅ NUFFE!
Efter 21 år försvinner en av Journalist­ens mest populära medarbetare. Det känns vemodigt, och jag önskar vi hade kunnat övertala honom till en fortsättning. Men jag vill också önska Nuffe lycka till med livet som pensionär.

Fler videos
Fler avsnitt