SVTs nyhetsjournalistik viktas om
Det har skett ett skifte i journalistiken så hastigt att vi kanske inte helt noterat det. Faktum är att vi idag på helt annat sätt ägnar oss åt att ge sammanhang än för bara några år sedan.
Redaktioner runt om i Sverige jobbar idag med förklarande journalistik. Några aktuella exempel från SVT är hur vi förklarar det politiska läget, vad FNs migrantmöte innebär och hur man kan leva skräpfritt.
I appen finns underrubriken ”SVT Nyheter förklarar” och en hel grupp jobbar numera med ”explainers” – förklarande video – ett format som blir allt viktigare för oss.
Vi erbjuder listor, analyser, guider, tidslinjer och bakgrunder och vi svarar på användarnas frågor. Digitalt bygger vi ”paket” där vi hänvisar till fler nyheter och fördjupning i samma ämne. Vår digitala tjänst har användarlöftet ”med oberoende och engagemang för att du snabbt ska få hela bilden.”
Samtidigt publiceras nyheter som vi tidigare sannolikt valt bort. SVT Nyheter Småland toppade nyligen sin sändning med ett inslag om en skola i Markaryd som för två år sedan fick svidande kritik av skolinspektionen. Nyheten var att skolan nu klarat sig med bravur, och frågorna som ställdes handlade om hur de lyckats. Genren kallas ofta ”konstruktiv journalistik.”
Det handlar sannerligen inte om att skönmåla utan att också berätta om det som går framåt och utvecklas. Konstruktiv journalistik är nyfiken på vad som händer sen, inte bara på vad som redan hänt. Här kan de tuffaste frågorna finnas: om en skola lyckas – varför misslyckas en annan, trots samma förutsättningar?
Trenden återfinns på många håll och jag sitter själv i ett ”advisory board” till ett konstruktivt institut på Århus Universitet som bildats av DRs tidigare nyhetsdirektör Ulrik Haagerup.
Vi talar också om hur vi ska hantera konflikter i nyhetsrapporteringen. Det kan förstås vara lärorikt att se två parter ryka samman – men det kan också skapa mer förvirring. Vi hör bullret men förstår inte sakfrågan. Vi kan begripa bättre när parter resonerar och väger fördelarna och nackdelarna mot varandra.
Efterfrågan på sammanhang och förklaring hänger samman med mängden information vi möts av idag. Nyheter är tillgängliga omedelbart och överallt. Behovet växer att värdera information och att förstå kontexten.
När vi nu ska förnya vår lokala journalistik och tar hjälp av fokusgrupper är det tydligt vad som efterfrågas:
De vill ha en lättillgänglig och kort nyhetsöverblick med ett uppdaterat flöde, men också förklarande fördjupningar. De förväntar sig opartiskhet, flera perspektiv och granskande vardagsjournalistik inom ämnen som påverkar livet lokalt. Särskilt vill de ha nyheter inom ämnen som bostad, skola, arbete, vård och integration. Sammanfattningsvis: tyngre innehåll och enklare presenterat. ”Förklara vad som hänt och försök inte sälja en story”, uttryckte någon.
Det här är utgångspunkterna när vi nu ser över format, berättande, arbetsflöden och organisation på våra 34 lokala redaktioner.
Även i Beta Borås: ett spännande forskningsprojekt där en testredaktion på Borås Tidning fått fria händer att skapa lokal samhällsjournalistik som lockar 25-35-åringar, pekar resultaten åt samma håll. När slutsatserna nyligen presenterades på Södertörns högskola berättade chefredaktör Stefan Eklund om suget efter folkbildning och nya berättarformer.
Det är en gyllene tid för journalistik. Vi testar oss fram och går mot färre men bättre publiceringar. Vi vet att vi inte längre förhåller oss till ett informationsunderskott. Vi överöses av nyheter – det vi saknar är snarare sammanhang och förståelse, och det ska vi med all kraft försöka bistå med och snabbt ge hela bilden.
Anne Lagercrantz,
chef nyhetsdivisionen SVT
