Utgivare beklagar kritiskt reportage
Ett reportage om en forskningskonflikt i Göteborgs universitets personaltidning blev för mycket för informationsdirektören. Som ansvarig utgivare beklagar hon ”bristerna” i artikeln och kallar den ”insinuant”.
Ett reportage om en forskningskonflikt i Göteborgs universitets personaltidning blev för mycket för informationsdirektören. Som ansvarig utgivare beklagar hon ”bristerna” i artikeln och kallar den ”insinuant”.
Att det skulle bli kämpigt att skriva om Christopher Gillbergs omdiskuterade forskning om ADHD/DAMP kunde nog Lars Nicklason, reporter och nyhetsansvarig på Göteborgs universitets personaltidning GU Journalen, ana. Men knappast att hans högsta chef, universitetets informationsdirektör Siv Bondenäs Brink, på bästa nyhetsplats skulle förklara hans artikel som en partsinlaga, full av felaktiga formuleringar och brister i källkritik.
– Man hänger ut mig, säger Lars Nicklasson.
– Detta är ett bakslag för tidningens trovärdighet, säger chefredaktören Allan Eriksson.
Bråket gäller en artikel i förra numret av GU Journalen, med rubriken ”Vetenskapligt revirtänkande går före lagen”. Artikeln handlar om att sociologen Eva Kärfve, trots domstolsbeslut, inte får ta del av det material som ligger till grund för Christopher Gillbergs forskning.
Lars Nicklason granskade i artikeln Christopher Gillbergs argument. Han avslutar med att ange att tidningen förgäves sökt Christopher Gillberg och hans kollega för en kommentar och lämnade sedan artikeln till presssekreteraren Åke Pettersson, som är ställföreträdande ansvarig utgivare. Han hade, enligt Lars Nicklasson, inga invändningar. Men telefonen började ringa redan innan tidningen kommit ut. Några rader i Expressen om en kommande artikel tände brasan.
I synnerhet professor Elias Eriksson, som försvarat Christopher Gillberg i tidigare debattartiklar, var upprörd. Ett stort antal telefonsamtal, mejl och möten följde. Skribenten, chefredaktören, informationsdirektören och presssekretaren fick samtliga sina fiskar varma.
Segern för kritikerna blev i det närmaste total. Ursäkten, undertecknad av tidningens ansvarige utgivare Siv Bondenäs Brink samt pressekreteraren Åke Pettersson, täcker halva löpsedeln, har puff på ettan och toppen på sidan tre.
Lars Nicklasssons artikel döms ut på en rad punkter: för ”insinuanta uttalanden” från intervjupersoner; ”olyckliga formuleringar”; ”citat som får stå oemotsagda” med mera. Texten avslutas: ”Vi beklagar den utformning som artikeln fick och har därför bett professor Elias Eriksson att ge sin syn på själva sakfrågan.”
– I den här organisationen väger professorerna tungt, konstaterar chefredaktören Allan Eriksson, som inte undertecknade ursäkten.
Lars Nicklason själv kan hålla med om att rubriken var tillspetsad, men står för textens innehåll.
– Går man mot domstolsbeslut får man räkna med att bli ifrågasatt.
Det är det fullt möjligt att Christopher Gillberg också gör, han har nämligen inte hört av sig med några klagomål. Men kollegernas klagomål räckte för att få den ansvarige utgivaren att backa.
GU Journalen har annars sedan starten för fem år sedan flyttat fram de journalistiska positionerna. För tio år sedan ströps GU Journalens föregångare: Göteborgs universitets Tidning, bland annat sedan dåvarande redaktören ville publicera en artikel om hur universitetet levde upp till offentlighetsprincipen.
Informationsdirektören, redan då Siv Bondenäs Brink, ingrep och stoppade artikeln. Snart fick redaktören gå och tidningen las ner. Den här gången menar Siv Bondenäs Brink att det är högt i tak på tidningen.
– Men det fanns brister av sådan karaktär i artikeln att vi fann att vi skulle skriva en ursäkt.
Hon tror inte att Lars Nicklasons trovärdighet påverkats.
– Han är en duktig journalist. Internt tror jag att han kommer att ha en hög trovärdighet.
Lars Nicklasson konstaterar dock att ”det är helt klart att mina aktier inte stärkts av detta”.
Chefredaktören Allan Eriksson oroar sig för det framtida redaktionella arbetet.
– Det är en redaktionell kris.
