Presshistorisk bok lovordad
”Svensk presshistoria har fått ett nytt centralt verk, som dessutom är angelägen läsning för de flesta forskare som håller på med sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, skriver Henrik Höjer i Svenska Dagbladet om avhandlingen ”Pressen i provinsen”.
”Svensk presshistoria har fått ett nytt centralt verk, som dessutom är angelägen läsning för de flesta forskare som håller på med sent 1700-tal och tidigt 1800-tal, skriver Henrik Höjer i Svenska Dagbladet om avhandlingen ”Pressen i provinsen”.
Med Lundells avhandling ”Pressen i provinsen” finns det nu möjlighet att se de stora linjerna, utifrån erfarenheterna i lokalpressen i två städer, Linköping och Norrköping. Under de hundra åren från 1750 till 1850 kan man se hur de tidningsskapande boktryckarna ersattes av professionella publicister. Denna process innebar att tidningarna ändrade karaktär. Grundtrenden var att en lärd elit växte fram, som med hjälp av upplysta inlägg skulle komma tillrätta med fördomar och tillfälliga opinioner.
Höjer menar att Lundells bok förklarar att det handlade om ett projekt i upplysningens anda. Utgivarna under 1700-talet uppfattade som sin skyldighet att publicera insänt material i tidningarna, och läsarna såg det som sin rättighet att få göra sin röst hörd. Synsättet bottnade i ett upplysningsideal där en objektiv sanning och det allmännas bästa var målet. Tidningarna syftade till neutralt faktaspridande, och utgivaren var den som tryckte. Höjer lovordar i SvD Patrik Lundells avhandling ”Pressen i provinsen” och framhåller att den belyser en tid där tidningen också fick en ceremoniell funktion som alltjämt råder:
”Och fortfarande sitter vi tysta på morgonen och läser i tidningarna om samma nyheter – ensamma i vår läsning, men tillsammans i en gemensam handling”, skriver Höjer.
pf@sjf.se
