Gå direkt till textinnehållet

Journalister kritiska till läkemedelsstipendium

Läkemedelsföretaget Abbott utlyser ett stipendium för ”berömvärda insatser” utförda under det kommande året. – Från och med nu kan man alltså skriva till sig 50 000 kronor, säger Madeleine Sahlman, medicinjournalist på Göteborgs-Posten.

Läkemedelsföretaget Abbott utlyser ett stipendium för ”berömvärda insatser” utförda under det kommande året.
– Från och med nu kan man alltså skriva till sig 50 000 kronor, säger Madeleine Sahlman, medicinjournalist på Göteborgs-Posten.

Normalt belönas journalister i efterhand för sina prestationer. Så sker exempelvis när Cancerfonden delar ut sina priser.

Men när läkemedelsföretaget Abbott utlyser ett stipendium till den journalist som bäst har bevakat sjukdomarna ledgångsreumatism och psoriasisartrit, en form av reumatism orsakad av hudsjukdomen psoriasis, i svenska medier är förutsättningarna annorlunda. Stipendiet ges för ”berömvärda insatser under perioden oktober 2005 till 15 september 2006”. Stipendiet är på 50 000 kronor.

– Det är företagets sätt att styra vad vi ska skriva om, säger Inger Atterstam, medicinjournalist på Svenska Dagbladet. Det är marknadsföringsstrategi. Vi ska inte söka den typen av stipendier.

Atterstam ser det som ett sätt att gå på medicinjournalister när läkemedelsföretagen inte får annonsera om receptbelagda läkemedel.

Madeleine Sahlman på GP tycker att det är helt förkastligt att utlysa stipendiet för ett specifikt sjukdomsområde och för vad som ska skrivas i framtiden.

– Det är för jävligt, ett osedvanligt öppet sätt att styra journalister. Jag hoppas och tror att ingen seriös journalist söker stipendiet.

bryt

Även David Finer, ordförande i Sällskapet Svenska Medicinjournalister är kritisk:

– Utvecklingen med stipendier från kommersiella företag till viss typ av medicinjournalistik är olustig. Man försöker skapa ett intresse för ett helt sjukdomsområde och därigenom indirekt för det egna företagets produkter.

David Finer anser att detta kräver ännu större vaksamhet och förmåga att genomskåda otillbörlig styrning från medicinjournalisternas sida, något som i sin tur kräver kunskaper, erfarenhet, tid, resurser, redaktionell uppbackning och integritet.

– Självklart utgör det faktum att företag vill premiera framtida journalistiska insatser en ännu tyngre form av styrning än om man ville belöna redan utförda insatser. Därför representerar det här en olycklig upptrappning av den ständigt pågående kommersiella lobbyingverksamheten mot medicinjournalistiken.

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, Göran Wennersten, är bekymrad.

– Det låter lite dubiöst. I förlängningen finns risken att man styr in journalistiken mot information om receptbelagda medel. Det handlar om en gråzon.

Han är emellertid osäker på om problematiken ryms inom läkemedelsindustrins regelsystem. Wennersten hänvisar till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, som är besvärsinstans för fall som tas upp av IGM.

– Det här är oerhört ovanligt, säger NBLs vice ordförande Torsten Brink. Jag har inte hört talas om något liknande. Det här kan komma att hamna på vårt bord. Jag vill inte jäva ut mig genom att kommentera fallet.

bryt

Enligt Lena Åredal, produktchef på läkemedelsföretaget Abbott, är syftet med att utlysa stipendiet att man vill öka intresset för sjukdomsområdet.

– Onkologin (läran om tumörsjukdomar) är redan mycket uppmärksammad. Men reumatism är också en folksjukdom med omkring 100 000 drabbade i Sverige.

– Vi har inte haft en tanke på biologiska läkemedel i det här sammanhanget. Det är inte tillåtet att göra reklam för receptbelagda läkemedel.

Åredal understryker att Abbott bara har en representant i stipendienämnden, affärsområdeschefen Rolf Carlsson. De övriga i nämnden är medicinjournalisten Sten-Erik Jensen och Thomas Skogh, professor i reumatologi i Örebro.

hl@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos