Gå direkt till textinnehållet

Här är julens hårda klappar

Har du inte hittat någon bra julklapp till släkten eller kompisen? Här tipsar några av Journalistens medarbetare om läsvärda bokklappar.

Brott, tecknat och trevlig kulturradio

Den charmigaste av årets många reportage- och fackböcker är tveklöst radiojournalisten Gunnar Bolins Bibliotekarien i Magdeburg, som i anekdoter skildrar ett sjaskigt Europa efter murens fall. Det är folkbildande och spännande, men framför allt rasande trevlig kulturradio i textformat.
Mats Jonssons serieroman När vi var samer är lika delar illustrerat släktforskningsprojekt och anklagelseakt över det kulturella folkmordet på samer. Jonsson visar att det går utmärkt att använda serieformen och en personlig presentation för att förklara svåra och faktatunga ämnen.
Apropå släktforskning. DN-journalisten Anna Bodins mycket spännande bok Genombrottet, som hon skrivit tillsammans med DNA-detektiven Peter Sjölund, handlar om hur dubbelmördaren i Linköping spårades med hjälp av privata DNA-register för släktforskare. Tekniken användes för att fånga den amerikanske seriemördaren Joseph James DeAngelo, Golden State Killer, 2018. Integritetsalarmister hävdar att DNA-tekniken är oetisk, vilket är tämligen obegripligt. Det måste vara mer oetiskt att låta mördare gå fria.
Årets två bästa fackböcker kräver ingen närmare presentation: Tyrannens tid av Magnus Västerbro och Tills alla dör av Diamant Salihu. Bara läs dem.
JOHANNES NESSER

Bladvändare och finstämt berättande

David Lagercrantz har verkligen lyckats när han nu går över till sin egen röst och sina egna karaktärer i romanen Obscuritas. Det mest slående är hur författaren förmedlar en så fin kärlek till sina romanhjältar. Sen visar han också att ingen är perfekt, och ingen är genomgående ond eller god. Att det också är spännande är ingen nackdel direkt.
Svenska SS-fruar – med uppdrag att föda ariska barn av Christoph Andersson är också en riktig bladvändare. Något svar på frågan vad det var som drev dessa svenska kvinnor att bli nazistfruar ger inte boken. Men det behövs inte, man får tänka själv och berättelserna ger djup åt bilden av nazismen och dess lockelse. Man kan dra paralleller till kvinnorna som gifter sig med IS-män, även om det är en haltande jämförelse så handlar det om något i överlämnandet av sig själv till något högre och viktigare som verkar locka dessa kvinnor.
Jag vill också tipsa om den finstämda berättelsen Mamma, min syster och jag? av Lilian Sjölund och den myspysiga deckaren Morden på Österlen av Anders de la Motte och Måns Nilsson, och den kanske lite för myspysiga men ändå läsvärda I hjärtat av Ådala av Åsa Liabäck.
HELENA GIERTTA

Mystik, spänning och lite sorgesamt

Boken Pestön, en fristående fortsättning på Marie Hermanssons förra roman Den stora utställningen utspelar sig i 1920-talets Göteborg. En person hittas mördad och kanske har han en koppling till det underliga som händer på Pestön, en tidigare karantänstation. Mystisk och kusligt spännande!
Anna Charlotta Johanssons bok Sydafrika – På andra sidan regnbågen tecknar en bild av dagens Sydafrika – både vad gäller politik och om människors vardag – med ett personligt tilltal. En intressant inblick i ett kontrastrikt land.
Vill du ha något riktigt spännande och samtidigt en tankeställare kring hur låga straff som döms ut för brott mot griftefriden så läs Katarina Wennstams Djävulens advokat. Att frias för mord men dömas för griftefridsbrott – att till exempel ha styckat en kropp –kan ge högst två års fängelse. Wennstams sätt att väva in företeelser i samhället för att upplysa och kanske förändra fungerar som vanligt lysande.
Flera journalister har på senare tid grävt i sina släkthemligheter. Carolina Neuraths bok Fråga aldrig om Marianne handlar om Neuraths farmors syster Ingrid och hennes döda dotter Marianne. Carolina Neurath letar och frågar för att få höra sanningen om vad som hände Marianne. Skickligt berättat om både dåtid och nutid. Och samtidigt väldigt sorgligt.
Om skrivkrampen sätter in när julledigheten närmar sig sitt slut – läs journalisten Peter Lenkens lilla skrift Skriv dåligt! – Handbok för bättre texter, där hans långa erfarenhet från främst Göteborgs-Posten gett honom många exempel att dela med sig av.
Vad är det för galningar som badar utomhus mitt i vintern? Vill du veta så har Lisa Bjerres, Heli Björkmans och Ulf Huetts bok Vinterbad – en handbok alla svaren.
QIA RINDEVALL

Livet, döden och kärleken

I Agneta Pleijels Dubbelporträtt, som är en romanfantasi med biografiska inslag, berättas historien om deckardrottningen Agatha Christie och konstnären Oscar Kokoschka. Kokoschka har fått i uppdrag av Christies familj att måla ett porträtt av henne, vilket båda är djupt skeptiska till i början. Men efterhand växer en sorts vänskap fram mellan dem och de pratar om livet, döden och kärleken. En händelse är central i boken: 1926 försvann Agatha Christie från sitt hem och var spårlöst borta i tio dagar innan hon hittades på ett litet hotell. Här får vi veta vad som egentligen hände.
ANNIKA HELDT

Galenskap, satir och techmakt

Journalisten Anna Lindmans Sekten – Ett reportage om Knutby Filadelfia är en bok för alla som vill förstå hur man kan dras in i något som senare visar alla tecken på galenskap och katastrof, och i fallet Knutby med död, sexuella utnyttjanden och fysisk och psykisk misshandel som slutstation. Läs den!
Satiren Utkantssverige i SRs Godmorgon världen, som dyker upp till jul, påsk och sommar, är fortfarande lika rolig. Manusförfattarna Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson gör träffsäkert radiojournalisterna Kristel och Lena. Avsnittet när de båda tar sig i väg på julmarknad i Polen under rasande coronapandemi från förra julen är fortfarande hysteriskt skrattframkallande, (”Julkorven… den är lite smaklös?”) liksom avsnittet om feministiska kärnvapen. Lysande satir, där igenkänning och tonval från radion är på pricken. Gamla inslag finns på SRs hemsida eller på till exempel Spotify.
Och så ett lite ”tyngre” tips – boken är hela 717 sidor tjock – Övervakningskapitalismen av Shoshana Zubhof. Hon är professor emerita vid Harvard Business School och har undersökt bland annat hur Google och Facebook använder våra internetvanor och gör oss användare till handelsvaror. Naivt har vi lämnat ut allt vi har till internetjättarna. Men de goda nyheterna är: det är inte för sent, det går att ta tillbaka makten från techbolagen, menar Zubhof.
JULIA NILSSON

Om kropp och kvinnlig sexualitet

Åh vad jag saknar Karin Johannisson, ännu fem år efter hennes död. Vad hade hon tänkt och skrivit om coronapandemin? I tidlösa böcker som Melankoliska rum och Den sårade divan undersökte idéhistorikern och medicinhistorikern med sitt glasklara men ändå öppna språk olika aspekter av att vara människa. Hon ogillade samhällets sätt att krympa normalitetens gränser, patologiseringen av själsliga tillstånd. Och räddes inte de periodvis mörka stråken hos sig själv och andra; där finns något berikande, en kreativitet, menade hon. Nu har Kaunitz-Olsson samlat (mycket av) Johannissons rika dagspresskritik och essäer, med förord av DNs Åsa Beckman. Kroppen och jaget är en given julklapp till vemhelst intresserad av den mänskliga kroppen och psyket.
Amerikanska journalisten och författaren Lisa Taddeo letar inte heller efter det härligt ljusa. ”Jag är väldigt intresserad av den mänskliga naturens fördärv”, sa hon i en intervju i höstas. Taddeo bröt ny mark med reportageboken Tre kvinnor för ett par år sedan, där hon följde tre kvinnor i åtta år för att kunna berätta om deras begär, drifter, liv. Nyligen kom Taddeos romandebut Djuret, som också det verkar vara en djupdykning i kvinnlig sexualitet, bara ännu mörkare. Given julklapp till den som gillade Tre kvinnor.
HANNA LUNDQUIST

Humoristiskt om hemmakontor

Hur ser bilden av en pandemi ut? Tomma gator, öde köpcentrum, ett smutsigt munskydd i rännstenen? Eller är det en datorskärm balanserandes på en låda krossade tomater i källaren hemma hos en mjukvaruingenjör?
När coronapandemin slog till i mars 2020 fick vi snabbt lära oss att leva på flera nya sätt. Håll avstånd, tvätta händerna och jobba hemifrån om du kan, löd råden. När kontoren bommade igen fick var och en knöla in sin arbetsplats i det egna hemmet. Fotografen Daniel Nilssons bok Hemmakontor är en humoristisk skildring av hur arbetslivet plötsligt fick lov att samsas med det privata. Här möter vi en nyhetschef i pannrummet, en professor på ett pingisbord och en designer bakom en basilikaplanta i trädgården.
I boken finns mycket att titta på – inga detaljer undgår Daniel Nilssons blixtbelysta bildspråk. Det framhäver det smått absurda likväl som det låter oss tjuvkika in i folks vanliga ovanliga liv.
JONAS ENG

 

Fler avsnitt
Fler videos