Förslag till handlingsprogram för arbetsledare: Journalist som blir chef är fortfarande journalist
En journalist som blir chef slutar inte att vara journalist för det. Därför är det självklart att chefen ska vara med i Journalistförbundet.
En journalist som blir chef slutar inte att vara journalist för det. Därför är det självklart att chefen ska vara med i Journalistförbundet.
Tio journalister på olika arbetsplatser i landet har formulerat sina tankar och idéer om vad de anser är viktigt för redaktionella arbetsledare. Alla är de, eller har varit, chefer på en redaktion och tillsammans bildar de Journalistförbundets arbetsledarråd. Rådet är referensgrupp till SJFs styrelse.
Rådets synpunkter är ett utkast till handlingsprogram för arbetsledare.
Utgångspunkten för journalisterna i arbetsledarrådet är att både fackets och arbetsledarens roll på redaktionen är en viktig framtidsfråga för Journalistförbundet.
Först konstateras i något som påminner om budord, en sorts idealbild av chefen:
• Den som blir chef har en idé om ledarskap och arbetsorganisation. Chefen har kunskap om hur man leder andra i arbetet att skapa en god journalistik samt hur man bäst tar tillvara allas resurser, kompetens och intresse.
• Den som blir chef har tilltro till både sig själv och andra och kan hantera konflikter och lösa dem innan de har vuxit till problem.
• Den som blir chef värnar om ett liv utanför journalistiken. En trygg chef har ett privatliv och egna intressen och utnyttjar det för att samla krafter i det professionella livet.
Och hur hitta denna goda karamell?
Tänk efter före
Rekryteringen är viktig, säger journalisterna i arbetsledarrådet. I dag präglas ofta rekryteringen av chefer av slump och slentrian. En god reporter eller redigerare utses till chef i förhoppning om att hon ska vara en lika bra arbetsledare som hon varit “vanlig” medarbetare.
Visst är den journalistiska kompetensen viktig, tycker arbetsledarrådet, men lika viktig är viljan att vara chef, viljan att verka genom andra och att leda andra till resultat.
Program för chefer
En väg att hitta nya chefer är att låta medarbetare vikariera för chefer när dessa är borta. Att fler får prova på att vara chef ökar förståelsen för vad chefskap innebär och det underlättar sannolikt också rekryteringen av kvinnliga chefer. (I arbetsledarrådet är sju av de tio kvinnor.)
En annan väg är att utarbeta program för chefer. Stora redaktioner kan oftast ordna detta själva, medan mindre måste ställa krav på branschens utbildningsinstitutioner.
Företaget ansvarar för rekryteringen men det är viktigt att klubben har inflytande. Tillsammans ska man gå igenom vilka krav som ställs på befattningen och vilken typ av chef gruppen behöver, om ålder och kön har någon betydelse eller om chefen ska rekryteras internt eller externt.
Kraven ska givetvis tydligt framföras till den nya chefen så att hon vet vad som förväntas och vilka resurser som finns.
Chefen måste få utbildning, och inte bara en gång, i både journalistik och ledarskap. Att vara ledare i ett kreativt yrke kräver kunskap om gruppdynamik, arbetsorganisation och mötesteknik samt om lagar och avtal. Att kunna leda andra kräver god självkännedom. Arbetsledare bör ha, liksom alla andra, minst två veckors utbildning årligen på arbetstid, skriver arbetsledarrådet.
Tidsbestämt mandat
Normalt tillsätts en arbetsledare på obestämd tid. Det kan finnas fördelar med ett tidsbestämt förordnande. Fler får då möjlighet att pröva på jobbet. En kortare tid än två, tre år rekommenderar rådet dock inte.
När det gäller lönen ska det synas i plånboken att chefen just är chef. Lön och andra förmåner ska vara reglerade i ett avtal som också innehåller befattningsbeskrivning och befogenheter och ansvar. Det är också viktigt, påpekar arbetsledarrådet, att reglera vad som händer med lön och förmåner den dag chefen lämnar chefsrollen.
Flexibilitet
Arbetsledarrådet tycker att det är självklart att chefen är med i Journalistförbundet. Den som blir chef slutar inte att vara journalist. I varje organisation ska det finnas så stor flexibilitet att det går att växla mellan olika roller på en redaktion.
Men journalisterna i arbetsledarrådet är också medvetna om att det ofta finns en konflikt inbyggd i relationen klubb och arbetsledare. Chefen är medlem men kan också vara motpart. Dessa chefer kan bli direktmedlemmar i SJF och få stöd direkt från förbundet.
Chef i klubbstyrelsen
Chefer på lägre nivå ska vara fullvärdiga medlemmar i den lokala klubben. För att inte chefens frågor ska glömmas bort kan det vara idé att välja in en arbetsledare i klubbstyrelsen, tycker arbetsledarrådet.
SJF-medlemskapet innebär inte bara stöd, utan också skyldigheter. Chefen ska se till att det redaktionella arbetet drivs efter spelreglerna.
Arbetsledarrådet konstaterar att den psykosociala miljön är det stora problemet för journalister. Chefens mellanställning gör henne extra utsatt och hon slits mellan ledningens krav och medarbetarnas förväntningar.
En arbetsledare måste vara tillgänglig och inom räckhåll för medarbetare, telefoner och allmänhet. Den fysiska arbetsmiljön ska se ut så att det både ges utrymme för tillgänglighet och avskildhet.
