Gå direkt till textinnehållet

En dag tog allt bara slut Brann för jobbet

Anders Berge höll på att bli utbränd. Men han ville inte erkänna det. Jobbet var ju så viktigt. Dessutom: utbrändhet drabbar bara andra.Men så hände det. Allt bröt samman under direktsändning. Nu är han långtidssjukskriven.

Läs mer Lennart Hallsten, psykolog, Arbetslivsinstitutet

Läs mer Agneta Lindblom Hulthén, journalistutbildare i arbetsmiljö

Anders Berge höll på att bli utbränd. Men han ville inte erkänna det. p(ingress). Jobbet var ju så viktigt. Dessutom: utbrändhet drabbar bara andra.

Annons Annons

Men så hände det. Allt bröt samman under direktsändning. Nu är han långtidssjukskriven.

Två månader efter att Anders Berge var på gränsen att kollapsa i direktsändning inför hundratusentals tittare satte han sig åter ned i studion. Han ville känna efter hur det var att sitta framför en kamera.

Det var ett test, inget av de telegram han läste upp sändes ut i etern. Men han kände att det var för tidigt, att han ännu inte hade återhämtat sig och var beredd att återgå till jobbet som studioreporter på TV4 Sydost i Växjö.

– Jag insåg att jag lätt skulle hamna i ekorrhjulet igen, springa ett tag till innan jag klappade igenom, säger Anders Berge.

Den 21 februari är ett datum han sent kommer att glömma, en dag som helt kom att förändra hans självbild och uppfattningen att utbrändhet endast drabbar andra.

På morgonen kände han sig trött och utsliten. Trots att det var något som inte stämde åkte han pliktskyldigt till jobbet, för att sitta i studion för den första morgonsändningen klockan 6.35.

När programmet startade insåg han att han skulle få svårt att läsa sin text. Panikångesten trängde sig på. Han ville bara resa sig upp och gå mitt under direktsändningen. Det var som om tiden stannat och ljuset slocknat.

Trots att kroppen fysiskt och psykiskt sade ifrån lyckades han genomföra tre morgonsändningar. Men det blev en katastrof. Alla tittare såg att något inte stod rätt till.

“Att vara journalist är världens roligaste yrke. Nackdelen är att om du engagerar dig för mycket och organisationen är bristfällig kan du förstöra hälsan för livet.”

Efter sändningen gick han till företagshälsovården, som ville sjukskriva honom, men han ansåg sig inte ha tid. Inslag måste göras, sändningstiden måste fyllas. Några dagar senare sade kroppen definitivt ifrån. Han blev sjukskriven. Orsak: utbrändhet.

Utbrändheten har gjort att han förlorat en del av sin identitet. Tidigare var han alltid glad, uppåt och full av energi. Plötslig var allt självförtroende borta, den minsta uppgift kändes omöjlig. Hans hustru beskriver det som om någon hade dragit ur kontakten, att han stannade upp.

– Man måste ha en förstående familj för att klara av en sådan situation. Ensam tror jag ingen klarar det.

Han är sjukskriven i minst fyra månader, kanske tolv. Det är först nu efter åtta veckor som han kan lägga sig på kvällen, sova till morgonen och vakna utvilad.

Anders Berge har fått sin utbrändhet klassad som arbetsskada och går i dag hos en stresskonsult som lär honom att finna orsaken till att han blivit utbränd. Han undviker att hänga med i nyhetsflödet och har kopplat ur mobiltelefonen.

– Man måste glömma sin yrkesroll för ett tag för att ha någon chans att komma tillbaka, säger han men erkänner att han kanske inte lever som han lär. Mycket av tankarna kretsar fortfarande runt de jobb han tänker göra då han kommer tillbaka.

– Att vara journalist är världens roligaste yrke. Nackdelen är att om du engagerar dig för mycket och organisationen är bristfällig kan du förstöra hälsan för livet, säger han.

Anders Berge vet att det är en lång väg tillbaka till sitt gamla jag och arbetet, för han älskar sitt jobb och saknar gemenskapen och kamraterna på stationen. Men som han känner det i dag är han osäker på om han kommer att klara av att utsättas för samma stress igen.

Den arbetssituation som ledde till att han blev utbränd finns kvar och kollegerna har efter Anders Berges kollaps börjat undra vilken som står näst på tur att kollapsa.

– Det måste bli bättre arbetsförutsättningar för att jag skall komma tillbaka. Fler anställda och ett arbetsschema som passar de anställda och inte företagets plånbok. Och detta gäller alla företag. Problemet finns inte bara hos oss. Den statliga radion och televisionen är inte något bättre föredöme.

Nu i efterhand inser Anders Berge att han skulle ha lyssnat på de varningssignaler kroppen sände ut: hjärtklappningar, svimningskänslor, huvudvärk, sömnproblem.

– Hade jag tagit varningarna på allvar hade jag ändrat hela min livsstil, tänkt över min situation, kontaktat läkare och sjukskrivit mig.

Men någon tid att känna efter fanns inte. Varje nyhetssändning måste fyllas med material. Om en reporter är frånvarande kan det äventyra hela sändningen.

Reportrarna är så få på TV-stationen att de måste ta till sin fritid för att kunna göra ett fullgott jobb. Dessutom har flera av TV4s lokalstationer infört enmansteam. Reportern filmar och intervjuar på samma gång, vilket ytterligare lägger över ansvar på reportern.

– Redaktionen är så slimmad att den kan kallas anorektisk. Folk mår inte bra av denna press. Vi är inga maskiner utan vanliga människor, inga datorer som kan uppgraderas för att gå med dubbla hastigheten.

TV4 påstod först att det var Anders Berges privatliv, hans sätt att leva som orsakade utbrändhet och inte den pressade arbetssituationen.

– Det är bara SAF-propaganda. Du skall aldrig gå på att det är ditt eget fel. Det är arbetsgivarens taktik att dra sig ur ansvaret. Det gäller att ta hjälp av facket och inte slåss ensam, för i det tillstånd du befinner dig klarar du det inte.

Anders Berge föreslår att företag tvingas betala upp till hundra procent av sjukersättningen om deras anställda blir sjukskrivna på grund av stress eller utbrändhet.

– Då kanske företagen tänker efter innan de utnyttjar de anställda. Sällan har de förståelse för individer. Men pengar är företagsledningen rädda om.

Agneta Lindblom Hulthén, journalistutbildare i arbetsmiljö

”70-talets journalistmyt tillbaka”

Bland dem som ansöker om SJFs rekreationsresor till Riva del Sol i Italien är numera utbrändhet en av de vanligaste motiveringarna, framför allt bland kvinnor i åldern 30 till 40 år. Detta är bara en av många indikatorer på att den svenska journalistkåren inte mår bra.

Agneta Lindblom Hulthén, frilansjournalist som de senaste två åren för Journalistförbundets räkning hållit flera kurser för skyddsombud. På de flesta redaktioner hon varit i kontakt med finns det alltid någon eller några som är långtidssjukskrivna. Hon tror att utbrändhet bland journalister – framför allt inom etermedierna – är vanligare än inom andra yrkesgrupper.

– Det beror på att journalister är hängivna sitt yrke. Hur dåliga villkoren än är gör man sitt bästa, mer än man förmår, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Sedan Sveriges Radio började mäta arbetsklimatet inom företaget för sex år sedan har långtidssjukskrivning som kan hänföras till stress och utbrändheten ökat. Sveriges Radio i Stockholm har dock inte någon samlad statistik eftersom uppgifterna finns hos varje lokal kanal.

På många lokalkanaler runt om i landet som Journalisten varit i kontakt med råder det en viss uppgivenhet och trötthet.

På Radio Norrbotten är för tillfället sex av närmare 50 anställda långtidssjukskrivna. För ett och ett halv år sedan var det sju personer. När yrkesinspektionen fick reda på detta krävde de kraftiga förändringar av arbetsförhållandena. Radiostationens ledning har efter kritiken slutat och en ny tillträtt.

Radio Örebro har för tillfället ingen fungerade klubbstyrelse. Per Hylen, tidigare klubbordförande, menar att detta är ett oroande tecken, att ingen orkar engagera sig i annat än jobbet.

– Stressen på jobbet är vidrig. Organisationen är så slimmad att vi inte klarar av att någon är sjuk. Det är ingen bra situation, säger Per Hylén.

Radio Malmöhus hade tidigare flera medarbetare som jobbade för mycket och blev sjukskrivna. Radiostationen har dock omprioriterat hur den lägger upp arbetet och har insett att den med krympande resurser inte kan göra lika många inslag. Istället försöker den satsa på kvalitet, göra färre men bättre inslag, vilket resulterat i att ingen för tillfället är långtidssjukskriven.

Läkaren Göran Lundberg på SVTs företagshälsovård tycker sig ha sett en ökad sjukskrivning de senaste tre åren på nyhetsredaktionerna. Han menar att orsaken går att finna i den omorganisering som nu pågår, den oro som många känner inför framtiden.

På TV4 känner fackklubben till två fall av långtidssjukskrivning på grund av symtom som kan hänföras till utbrändhet eller stress. Dessutom har tre personer av medicinska skäl fått byta arbetsuppgifter.

– Att över huvud taget någon blir långtidssjukskriven är ett underbetyg för organisationen, säger journalistklubbens ordförande på TV4 Staffan Ahlström.

Han vill inte påstå att TV4 är en arbetsplats där journalister bränner ut sig. Men han anser att det finns orosmoln som att exempelvis gravida kvinnor som skall föda sitt andra barn i högre utsträckning än tidigare blir sjukskriva.

– Det är ett tecken på att det är för högt tempo på jobbet, med ryckiga arbetstider och oregelbundna mattider, säger Staffan Ahlström.

Den lokala fackklubben på TV4 har begärt ut statistik över långtidssjukskrivningar eftersom de håller på med avtalsförhandlingar. Men klubben anser att den statistik de fått är bristfällig och en misstanke finns att företaget kan ha friserats siffrorna för att inte komma i en dålig position under förhandlingarna.

Någon samlad statistik över hur utbredd långtidssjukskrivning är i hela journalistkåren på grund av utbrändhet finns inte.

För att ta reda på hur journalisterna mår har Journalistförbundet satt samman en projektgrupp i arbetsmiljö som skall lägga fram ett förslag i juni om hur stress och utbrändhet skall tacklas. Agneta Lindblom Hulthén, som ingår i projektgruppen, hoppas att det genomförs en undersökning för att ta reda på journalisternas hälsotillstånd.

I början av 1980-talet gjordes en stor undersökning om journalisternas arbetsmiljö. Den ledde bland annat till att arbetstiderna sågs över och att problemet med det utbredda alkoholmissbruket togs upp.

– Min uppfattning är att journalisterna mår sämre idag, eller lika dåligt som på 1980-talet, men av andra orsaker och att det tagit sig andra uttryck, säger Agneta Lindblom Hulthén. Jag ser med sorg på hur 1970-talets journalistmyt håller på att komma tillbaka: jägaren som tål allt, lite grand av deckarmyten, en Humphrey Bogart.

Agneta Lindblom Hulthén vill slå sönder uppfattningen att utbrändhet inte drabbar de som tycker arbetet är roligt. Hon är övertygad om att det går att älska ihjäl sig.

– Journalister går ett steg längre innan de går in i vägge, säger hon. Och då är det svårare att reparera skadorna. Ansvaret för att journalister blir utbrända ligger hos organisationen och hur den är uppbyggd och fungerar.

Utbrändhet är ett symtom på att det finns brister inom organisationens sätt att fungera och säger mera om arbetsplatsen än om de anställda. Hon menar att redaktioner utnyttjar journalister på ett sätt som är rena lagbrottet. Det strider mot arbetsmiljölagen eftersom arbetsförhållandena leder till att medarbetarna blir sjuka.

– Det är yrkets förbannelse att redaktionerna är så dåligt organiserade. Den fysiska miljön med bord och stolar åtgärdas, men den psykosociala miljön sköts väldigt valhänt.

Nedskärningar, krav på ökad effektivitet, att fler arbetsuppgifter skall göras på kortare tid, har gjort att arbetsbördan, osäkerheten och stressen ökat på redaktionerna.

– Det går att klara av att vara stressad i kortare perioder, men problemet är att många journalister lider av ständig stress. Efter ett tag har lågan slocknat. Utbrändhet är den yttersta konsekvensen av långvarig stress.

Agneta Lindblom Hulthén menar att det är kortsiktiga vinstintressen som är orsaken till att allt fler journalister finner jobbet psykiskt betungande. Ägare av tidningar, radio- och TV-kanaler har liksom stora delar av näringslivet anammat managementteorier från amerikanska universitet, menar hon.

– Det är tragiskt att företagsekonomiska modetrender får sådana effekter att de skadar människors hälsa, i vissa fall för all framtid. Och förmodligen är det så att ingen tjänar pengar på det.

Hon menar att det är lika förödande när företagsledare inte tänker efter utan springer efter samma trender, som när journalister gör det.

– Men när journalister drabbas av företagsanorexin och hetsas från jobb till jobb utan möjlighet att förbereda sig, går det dessutom ut över innehållet i medierna och därmed också ut över demokratin, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Lennart Hallsten, psykolog, Arbetslivsinstitutet

Höga krav leder till utbrändhet

Utbrändhet uppstår ofta när jobbet ställer höga krav på engagemang med alltför små resurser.

Personer som ligger i farozonen för att bli utbrända är de som är mycket energiska och engagerade i sitt arbete. En ofta återkommande beskrivning är att man måste brinna för att bli utbränd.

Journalister har ofta ett starkt engagemang i sitt arbete, att avslöja orättvisor, hitta sanningen. Men de villkor de arbetar under kan göra att journalisten stöter på problem som skapar frustration. Enligt psykologen Lennart Hallsten vid Arbetslivsinstitutet är det inte alla som blir utbrända därför att organisationen fungerar dåligt. Han menar att det även krävs en individuell komponent:

– Personer som bygger upp hela sin identitet på sin prestation ligger i farozonen för att bli utbrända.

Enligt Lennart Hallsten har dessa personer svårt att acceptera sig själva om de inte gör bra ifrån sig. Och det är just denna kombination av en prestationsbaserad självkänsla och en organisation som har ett glapp mellan mål och medel där risken för utbrändhet förekommer.

Att just journalister eventuellt skulle ha en prestationsbaserad självkänsla beror mycket på de förväntningar samhället och utbildningsinstitut har på journalistiken, anser Lennart Hallsten. Han tycker att man i journalistutbildningen mer skulle diskutera förhoppningarna med yrket, kraven på att lyckas och hur man hanterar besvikelser, vilka värderingar som är knutna till jobbet.

– Jag tror att det går att göra mycket under utbildningen, till exempel fråga äldre journalister hur de klarar av misslyckanden och hur de undviker att bli cyniker, säger Lennart Hallsten.

Fler avsnitt