Gå direkt till textinnehållet

Augustprisvinnaren Per Svensson: ”Zorn var en märkligt medial figur”

Per Svensson pensionerade sig från Dagens Nyheter för att bli klar med boken om konstnären Anders Zorn. ”Jag ville inte ha researchmaterialet som en tung gravsten, jag ville avsluta innan jag dör.” Igår vann han Augustpriset för Zorn – ett liv, en tid.

Per Svensson var helt inställd på att han inte skulle vinna Augustpriset när han satt på prisutdelningen i måndags kväll.

– Det kom som en överraskning. Jag var helt inställd på att jag inte skulle få det. Annars blir man alltid lite nervös. Jag gick in i journalistrollen och var nyfiken på vem som skulle få priset, om det skulle dyka upp någon dark horse.

Som journalist har hans huvudsakliga intressen varit att tolka tiden och olika tidsepoker.

Annons Annons

– Zorn är på många sätt en personifikation av en period. Han förflyttar sig också mellan olika samhällsklasser, mellan jordbrukssamhället i Dalarna och det allra modernaste i Paris, New York och Chicago. Det är också ett fascinerande livsöde, med en strålande karriär som också blev självförbrännande. Det finns ju många sådana exempel, just nu kommer jag bara på Elvis Presley – en strålande sångare där det finns ett element av tragik i slutet.

Vilket förhållande hade du till Zorn innan du började skriva om honom?
– Jag var intresserad. Jag hade varit i Mora och tittat på Zorngården, som är fascinerande i sig. Sedan har jag förstås sett hans konst. Som kulturjournalist är jag intresserad av bildkonst, primärt av den litterära eller journalistiska vinkeln. Jag är inte så intresserad av den estetiskt delen utan mer av vad konsten har att berätta om historien.

Anders Zorn är den mest framgångsrika svenska konstnären genom tiderna, säger Per Svensson. Researchen har varit omfattande och tagit lång tid. Huvudsakligen har han hållit till i Mora.

– Det finns ett stort arkiv där. När jag började med boken jobbade jag heltid, först på Sydsvenskan och sedan på Dagens Nyheter, så jag har liksom stulit mig till tiden. Sakprosan har ett problem där, ett finansieringsproblem i och med att man måste göra så mycket research och resor. Det är dyrt att åka till Mora när man bor i Skåne, om man ska tala klartext.

Han fick två stipendier som gjorde att han kunde finansiera researchen, inklusive en resa till USA där han besökte Chicago, Boston och New York. Även Paris, London och Cornwall ingick i researchen, det var viktigt att se miljöerna som Zorn befunnit sig i.

Han har hållit på med idén ”hur länge som helst”, säger han.

– De skrattade på förlaget när de grävde fram kontraktet, jag tror det är skrivet 2010. Då gjorde jag inte så mycket, det var mer punktvis research då. Själva skrivandet har skett från jul till september i år, så det är ganska snabbt. Det är researchen som tar tid, den är gjord stötvis. Men jag har skrivit ett antal böcker emellan.

I maj 2021 gick han i pension från DN.

– Det var delvis för att kunna bli klar med den här boken. Jag ville inte ha researchmaterialet som en tung gravsten, jag ville avsluta innan jag dör.

Var det något du blev särskilt överraskad av när du gjorde researchen?
– Det var bland annat vilken märkligt medial figur han var. Det visste jag ju till viss del, när han flyttade hem under de två sista decennierna under sitt liv så var han med i tidningen flera gånger i veckan. Det handlade inte bara om konsten. När han är ung handlade det mest om recensioner, men senare kom ren kändisjournalistik. Det finns fotografier när han tar sig ett morgondopp.

Han säger att det också var överraskande hur stor Anders Zorn var utomlands, det finns mycket pressmaterial om honom i amerikanska tidningar.

– ”The prince of art is once again our guest” står det i ett tidningsklipp. En annan tidning berättar att han har rakat av sig mustaschen. Jag visste att han var känd men inte att han var känd.

När Journalisten intervjuar Per Svensson står han på tågperrongen och ska med ett tåg till Falun. En liten författarturné i Dalarna väntar.

– Nu ska jag till Dalarna och få masarnas dom. Jag ska ta tåget till Falun och sedan till Rättvik, Leksand, Mora. Det kan bli spännande. Han är väldigt omhuldad där, vi får se vad de tycker.

Han säger att han är tacksam mot Mora eftersom han fått väldigt mycket hjälp därifrån.

– Det känns viktigt att åka dit.