”Många artiklar om klimatet blir inte mycket lästa”
Många klimatartiklar underpresterar publikmässigt. Samtidigt måste de svenska klimatgräven bli fler och bättre. Det är två skäl till att Expressen skrotar sin klimatredaktion, enligt redaktionschefen Magnus Alselind.
Som Dagens Media berättat har Expressen beslutat att permanent lägga ned sin klimatredaktion, efter att den pausats under pandemin.
När den fem personer starka klimatredaktionen drog igång för inte ens två år sedan var det med den uttalade ambitionen att det skulle vara en uthållig satsning. Nu är den upplöst.
Varför tänkte ni om, Magnus Alselind?
– En kombination av att vi dels tvingades till förändringar med anledning av coronaläget i Sverige och världen när vi i mars i fjol omorganiserade hela redaktionen tillfälligt för den historiska nyhetshändelsen, och att vi dels hela tiden analyserat och utvärderat hur vi bäst jobbar med klimat.
Kan klimatbevakningen få samma spets om den ska drivas av alla, och inte av specialiserade reportrar och redaktörer?
– Vi tror att det så här blir bättre på vissa sätt, och inte lika bra på andra. Förhoppningen är att slutsumman ska bli positiv.
Hur bedömer ni publikintresset för klimatkrisen?
– Väldigt många visar intresse, men inte genom att läsa många långa artiklar frekvent. Däremot har enskilda starka reportage med unikt material nått ut bra, exempelvis Maria Georgieva från Ryssland och Adrianna Pavlica och Joel Marklund från USA. Dessa reportage är båda från senaste veckorna och gemensamt för dem är att vi tagit oss till platser där klimatförändringarna redan ger så tydliga effekter på människors liv.
– Analysen visar att många artiklar om klimatet inte blir mycket lästa. Det betyder så klart inte att vi ska sluta skriva om ämnet, men vi testar nya former. Vi går egna vägar, men har också haft Sveriges Natur, som är bra på klimatgräv, på redaktionen för att föreläsa om undersökande klimatbevakning. Vi startade även Klimatkollen inspirerad av Aftonbladets upplägg direkt när vi såg den.
2019 beskrev er klimatchef Emma Boëthius klimatbevakningen som inte främst kommersiell, utan viktig för att den går i takt Expressens folkbildande och humanistiska uppdrag. ’’Vi vill givetvis att det ska bli läst. Men hade syftet varit rent kommersiellt hade man kanske satsat på annan, mer lågt hängande frukt”, sa hon. Har den synen förändrats?
– Allt hänger ju samman. Vi vill tjäna pengar för att göra bra journalistik, och bra journalistik gör att vi tjänar pengar. Vi har varje dag artiklar om klimatet som fortfarande inte sällan underpresterar publikmässigt jämfört med om vi skulle ha ett annat ämne där. Vi kommer alltid välja viktiga nyheter oavsett hur de ”klickar”, men självklart vill vi göra journalistik som når ut.
Läggs lika mycket reporterkraft på klimatfrågan nu som när det var en redaktion?
– Om vi lyckas med detta, så kommer det ju bli fler publiceringar. Jag tror förutsättningarna finns där genom att vi har en stark och nydanande samhällsredaktion, en prisvinnande grävredaktion, unika utrikesreportar, som tillsammans blir mycket mer resurser än en enskild ämnesreporter eller ens en hel redaktion.
– Utrikes måste vi gjort mycket mer och större än någon annan aktör. Magnus Falkehed och Niclas Hammarströms journalistik har ju vunnit flera priser, från platser där människor redan där och tvingas lämna sina hem. Men vi behöver lyckas med samma typ av stora reportage och granskningar i Sverige, och där är vi inte än på den nivå vi hoppas nå till.
– Om vi inte lyckas, är det ju ett underbetyg till oss i ledningen som samordnar. Vi kommer även fortsätta att utvärdera och kanske göra om igen. Medlemmarna i klimatredaktionen var och är skickliga journalister, att fortsätta på samma sätt kanske hade varit rätt – men vår analys är nu två år senare att fortsatt testa ett annat upplägg. Det slutar kanske – som med så mycket annat – med en kombination av uppläggen.
