”Jag vill ge boken till Stefan Löfven”
Ylva Mårtens har jobbat med barn- och ungdomsfrågor som journalist i nästan 50 år. Nu kommer hennes antologi Vi måste börja med barnen där 18 olika skribenter fördjupat sig i ämnen utifrån ett barnperspektiv.
Att barn- och ungdomsfrågorna är grundläggande för hur vårt samhälle mår har varit en hjärtefråga under hela hennes yrkesliv.
– Jag har jobbat som journalist med barn och unga i fokus i nästan 50 år. Jag började på Kamratposten som 20-årig volontär och fortsatte sedan på Skolradion och därefter på P3 och P1, Sveriges Radio. Jag har hela tiden tyckt att varken journalister, samhällsdebattörer eller politiker fattar vilken enorm sprängkraft det finns i de här frågorna, säger Ylva Mårtens.
Hennes tanke med boken är att lägga olika aktuella frågor med barnperspektiv bredvid varandra mellan två pärmar.
– Jag ville ha 18 artiklar, ett för varje år man räknas som barn och omyndig, och jag ville att det skulle vara nio kvinnor och nio män. Jag tycker att det är ett samhällsproblem att så få män är intresserade av barns frågor.
Enligt Ylva Mårtens är förskolan och skolan de viktigaste frågorna för barnen och samhället. Tätt följt av frågor kring integration och sociala klyftor.
– När det gäller barnens egna frågor är det mobbning och skilsmässor som verkar vara de allra viktigaste frågorna.
Hur valde du skribenter till boken?
– Jag satt först med post it-lappar och skrev teman. Eftersom jag jobbat mycket med de här frågorna så kände jag till många av författarna i boken sedan tidigare. Men i övrigt var det vanligt research-arbete.
I arbetet som redaktör för texterna har hon haft några kriterier som hon poängterat för skribenterna.
– 1. Var personlig så att läsaren förstår att det finns ett personligt engagemang. 2. Var konkret, lyft gärna in barnens egna röster. 3. Inga konstiga ord. Texterna måste kunna läsas av högstadieelever. De svåra orden bör förklaras. 4. Alla människor och historiska personer ska presenterats med nationalitet, profession och årtal. 5. 16 000 tecken.
Många av skribenterna är forskare som är ovana vid att skriva populärvetenskapligt.
– De flesta har tyckt att det har varit väldigt roligt att skriva konkret och få respons. De är inte vana vid att få feedback från en journalist.
Hon hoppas att journalister kommer att läsa boken.
– Journalister måste börja intressera sig för de här frågorna på allvar. Och självklart också politiker. Jag vill ge statsminister Stefan Löfven boken och sen diskutera den med honom.
– Vi säger att vi ska satsa på de förebyggande frågorna, men varför inte kalla dessa för vad det är, nämligen barn- och ungdomsfrågor. Kan Sverige föra en feministisk utrikespolitik så borde vi kunna föra en inrikespolitik med barnperspektiv.
Är barn curlade nu för tiden?
– Jag tror att barn är mer bortglömda än curlade. Per Kågeson skriver i boken en text om att vi bör ägna mer tid åt barnen. Det kanske finns curlade barn, men man kanske bryr sig om på fel sätt.