God stämning minskar stressen på P4 Västernorrland

Det är onsdag förmiddag i Musikhjälpenveckan och på P4 Västernorrlands redaktion i Sundsvall råder febril aktivitet. En medarbetare är utlånad och sitter i studiolådan på torget hela dagen, samtidigt har redaktionen dragit igång ”Lusseakuten” där tre medarbetare åker runt och bjuder på luciasång och samlar in pengar till Musikhjälpen i egen bössa. ”Vid 10 000 kronor kommer Lusseakuten att ta ett vinterbad!”

Här snackar vi dålig arbetsmiljö.

Reportern Fredrik Birging har vinterbadat i tjänsten förut – men alltid lyckats fuska. Ett år skulle reportrar från tre olika P4-stationer vinterbada i direktsändning från olika platser i Sverige. De andra två hoppade i iskalla sjöar medan Fredrik Birging hoppade i en uppvärmd badtunna.

– De andra skrek att det var kallt. Jag skrek att det var varmt. Men det gills – kravet var att bada utomhus på vintern, och det var precis det jag gjorde, säger han förnöjt.

Den här gången är han orolig för att han inte kommer undan. Insamlingen närmar sig 10 000 kronor snabbt och Lusseakutkollegorna Anton Kårén och Sara Halunen verkar inte vara sugna på att fuska. De har ju lovat lyssnarna.

På eftermiddagen ska Sveriges Radio presentera de första resultaten från sin stora medarbetarundersökning, och alla räknar med ett rejält tapp i förtroendet för företagsledningen efter det senaste årets sparpaket och omorganisation. Särskilt Ekot men också P4 väntas leverera riktigt usla siffror i år, men de kommer inte att särredovisas förrän i januari, och då bara för de berörda avdelningarna. Idag är det bara resultatet för hela SR som redovisas.

På P4-stationerna har besparingarna och de nya arbetssätten ökat arbetsbelastningen för de flesta medarbetarna. Särskilt dagredaktörerna har märkt av ökad negativ stress. I Journalistens enkät bland P4s journalistsektioner framkommer dock att den psykosociala arbetsmiljön och möjligheten till återhämtning skiljer sig enormt mycket åt mellan olika redaktioner – på den tiogradiga skalan har sektionerna svarat i spannet 2-9 på båda frågorna.

Även om enkätsvaren hanterats konfidentiellt är det knappast någon hemlighet att P4 Västernorrland ligger i det övre skiktet, med generellt god arbetsmiljö. Hotande vinterbad till trots.

Kanalchefen Susanne Helsing, som har fått se resultaten för medarbetarundersökningen på P4 Västernorrland i förväg uppger att den visar att man har lyckats hantera de nya arbetssätten och omorganisationen utan att arbetsmiljön försämrats. Mer vill hon inte säga om undersökningen som ska presenteras för personalen efter helgerna.

Flera medarbetare lyfter spontant den goda stämningen på redaktionen som central för att klara förändringarna.

– Det här är ett fantastiskt gäng att jobba med. Vi har så bra stämning. Det gör det lättare att klara förändringar, man gör det tillsammans, förklarar nyhetsredaktören Sebastian von Eichwald medan vi hänger vid desken mitt på redaktionsgolvet.

Kanalchefen Susanne Helsing har tagit på sig ytterkläderna för att gå på lunch och harklar sig när hon hör diskussionen.

– Det där säger han bara för att jag står här, säger hon.

– Det gör jag inte alls, och du är en del av gänget, protesterar han.

Susanne Helsing har varit kanalchef på P4 Västernorrland i 14 år men är på väg att sluta – för att bli reporter. En annons för kanalchefstjänsten ligger ute, och ansökningstiden har nyss förlängts.

– Jag var nyhetschef på Sundsvalls Tidning i tio år innan jag blev kanalchef här, och innan dess var jag nyhetschef här och innan dess var jag uppvuxen på radion. Jag har längtat tillbaka till reporterjobbet, det riktigt kliar i fingrarna. Och så känns bra att kunna avsluta den här lilla parentesen på 30 år som chef. Du vet, man tycker att man är en riktig journalist först när man är reporter på fältet, säger hon.

– Har det någonsin hänt tidigare? viskar en medarbetare.

– Att en kanalchef går tillbaka till att vara reporter, menar jag? Det är fantastiskt, att hon vill, och att det kommer att funka på redaktionen. Det säger mycket om henne och klimatet vi har här.

Just nu fungerar ändå det mesta ganska bra på redaktionen, tycker de flesta, men vissa saker hinns inte med längre.

– Det har blivit mindre tid för återkoppling kanske framför allt för programledare och livereportrar, men att försörja oss på nyheter – det jag kallar maskineriet – det har vi fått igång rätt bra, säger Susanne Helsing.

Medarbetare vi pratar med under besöket vittnar om att arbetsbelastningen ökat för många. Besparingen märks. Men det största orosmolnet på redaktionen är det kommande kanalchefsbytet. Kommer den nya chefen att vilja förändra organisationen? Produktionstakten? Vad kommer att prioriteras?

Lotta Hagberg Widell, som är granskande reporter, tycker att mycket har blivit sämre.

– För dagredaktören och dagsändarna har det blivit mycket mer jobb, på programsidan är de lite bortglömda – deras chef är ju bortplockad, och det är där vi har de flesta lyssnarna. Jag upplever att jag får ganska mycket tid till granskningar men just nu är vi lite färre agendareportrar och det gör att vi känner oss lite stressade att få fram de dagliga morgonnyheterna och samtidigt göra granskningar, säger Lotta Hagberg Widell.

– Jag förstår att vi befinner oss i en omställningsperiod, men hur länge ska den pågå? Arbetsmiljön är inte så dålig att folk har gått in i väggen än i alla fall, men jag tycker inte att det fungerar optimalt, även om vi har bra stämning och är ganska förskonade jämfört med andra.

P4s nya digitala hubb, som är utspridd över landet, ansvarar för publiceringarna på sajterna, i appen och i sociala medier. Tidigare har redaktionerna själva skött de digitala publiceringarna, men nu är det hubben som har ansvaret.

Förändringen innebär att reportrarna har förlorat kontrollen över rubriksättning och vinkel, och att publiceringar digitalt och i etern kan hamna tidsmässigt långt från varandra. Det är inte svårt att förstå varför det har skapat irritation ute på redaktionerna.

Det har blivit fler fel i publiceringarna, vittnar medarbetare på flera P4-stationer om och i den enkät som Journalisten genomförde i november svarade flera av sektionsföreträdarna att den nya hubben har inneburit ökad arbetsbelastning för redaktionerna, inte minskad, som det var tänkt.

Bakgrunden till den digitala hubben är att SR vill öka fokuset på de digitala publiceringarna och att locka in publiken i appen och på sajten. På många P4-stationer hade de digitala redaktörerna sugits in i det vanliga redaktionella arbetet och det digitala fokuset tappats bort. Genom att placera digitala redaktörer i en egen organisation löste man problemet, menade ledningen.

Programledaren Magnus Leijon har legat i sändning under förmiddagen och kommer ut ur studion för några minuters rast vid lunch, han käkar snabbt och skrattar med kollegorna.

– Det här är första pausen jag får idag. Då får man passa på.

Alexander Arvidsson är ordförande i journalistklubbens sektion på P4 Västernorrland. Vi hade inte möjlighet att träffas under besöket, det var han som var utlånad till Musikhjälpen och satt i lådan på torget i Sundsvall. När vi får kontakt per telefon har SR presenterat resultatet från medarbetarenkäten, och Alexander Arvidsson är inte förvånad över förtroenderaset för företagsledningen.

– Jag tror att det är ett resultat av besparingarna och omorganisationen. Det finns en irritation över vad man upplever som försämringar, och det är förmodligen det som syns i enkätsvaren. Jag vet inte heller om det är Cilla Benkö eller mellancheferna man tappat förtroende för. Det jag vet är att vi har ett bra samarbete på lokal nivå. Vi har en väldigt bra arbetsgrupp men vi har blivit färre och det märks, säger Alexander Arvidsson.

Samtidigt är han orolig för framtiden.

– Alla vet att vi måste spara och varför men jag ser inte att det kommer att komma mer pengar till SR i framtiden. Jag är orolig för att det blir mer besparingar och jag vill inte gå igenom det här igen.

Två dagar senare, klockan 11 på förmiddagen på Luciadagen, sänder P4 Västernorrland live i radion och på Facebook. Lusseakuten har samlat in 10 800 kronor och de tre reportrarna kastar sig i tur och ordning i Marmen under vad som måste beskrivas som fruktansvärda arbetsförhållanden.