Björn Elmbrant i ny bok: Demokratin behöver oss journalister

Det svenska demokratiska systemet håller på att vittra sönder. p(ingress). Klyftan mellan eliterna och folket gapar allt större. Och massmedierna är medskyldiga.

Det menar journalisten och författaren Björn Elmbrant som i dagarna kommer ut med sin samhällskritiska bok “Dom där uppe — dom där nere”.

Björn Elmbrandt utvecklar:

— Det är för mycket personer och för lite innehåll i dagens politiska journalistik. Dom svåra och komplicerade sakfrågorna får inte plats när nyheterna snuttifieras.

— Visst ska vi berätta om kontokort och krogbesök, men när det sker till priset av granskningen av politikens innehåll och politikernas kompetens — då har vi missat viktiga delar i vårt uppdrag, säger han.

Och om någon, så borde just han veta. I många år har Björn Elmbrant arbetat som inrikespolitisk reporter på Studio Ett i P1. Tidigare har han varit på både Ekot och SVT och en tid satt han också som chefredaktör på Nya Norrland. Med andra ord: få svenska journalister bemöts med samma respekt som Björn Elmbrant — av såväl makthavare som trogna radiolyssnare.

Ytligare journalistik

Efter att själv alltså ha ägnat sig åt inrikespolitisk bevakning i många år, blev Björn Elmbrant under åttitalet allt mer bekymrad över journalistikens utveckling. Han såg en sorts “amerikanisering” växa fram, och i förlängningen en allt ytligare journalistik.

Till sist ville han inte bara se på längre — boken “Dom där uppe — dom där nere” började ta form.

— De demokratiska institutionerna har försvagats. Banker, näringsliv och en allt mer internationaliserad penningmarknad har erövrat makt från politikerna.

— Samtidigt ser vi hur den politiska journalistiken drar sig från att granska sakfrågor till en fixering vid personer. Bildt, Persson och de andra företrädarna, blir viktigare än vad de står för. Politiken sköts av dom där uppe och dom där nere ska bara informeras.

Och som han skriver i bokens första kapitel:

“Vad som varit en kunskapsprocess ersätts av soffprogram i TV. Dialogen tystnar, eliterna mal.”

Del av eliten

— Elitismen och antiintellektualismen har spritt sig bland makthavarna. Dom där uppe är överens om att det bara finns en väg bort från problemen. Demokratin har blivit en restpost när ekonomin sagt och fått sitt.

Denna “effektiva företagssyn” på samhället och politiken förmedlas sedan relativt okritiskt av massmedierna. Varför? undrar Björn Elmbrant, men tror sig också själv ha en del av svaret:

— De politiska journalisterna, framför allt vi i Stockholm, har själva blivit en del av eliten. Både ekonomiskt och på andra sätt — inte minst när det gäller värderingar — hör vi mer ihop med maktens män och kvinnor, än med vanligt folk.

TVs intåg och det ständigt ökade tempot, och därmed snuttifieringen av nyheterna, gör det också svårt att förmedla annat än utspel och ytliga händelser. Allt blir som en boxningsmatch — med vinnare och förlorare.

Till priset av komplicerade frågeställningar och utdragna skeenden.

På så vis har journalisterna blivit brickor i ett maktspel, menar Björn Elmbrant och vill därmed krossa myten om att medierna sätter den politiska dagordningen. Bakom stora nyheter finns nästan alltid ett utspel, en läcka eller allt oftare en välbetald lobbyist.

EU-bevakningen är sämst

Särskilt kritisk är han till EU-bevakningen som han kategoriserar som “Europas absolut sämsta”.

— Det sker praktiskt taget ingen systematisk nyhetsförmedling om de interna debatterna i den svenska regeringen om hur EU-problem ska hanteras. Hur ska medborgaren då kunna ta ställning?

Professionalismens synsätt att journalisten “står utanför” samhället, en alltför långt gången konsekvensneutralitet och en fixering vid händelser, är andra ingredienser som, enligt Elmbrant, bidrar till den politiska journalistikens “misslyckande”.

Utvägar

Men det finns vägar ut ur eländet. Björn Elmbrant räknar i boken upp 97 förslag för en återvunnen och fördjupad demokrati. Några av dessa rör vad medierna och de enskilda redaktionerna kan göra:

• Skaffa en egen demokratipolicy, med målet att till exempel öka valdeltagandet. Välj konsumentupplysning före utspel.

• Knyt medborgargrupper till redaktionen — låt dem lista de frågor de tycker är viktiga. Ställ sedan dessa frågor till ansvariga politiker.

• Kartlägg lobbyisterna och deras betydelse för beslutsfattandet. De ska ut i ljuset eftersom det är i mörkret de bäst trivs.

• Starta en skarpare intern debatt om intressejäv hos journalisterna, av ekonomiskt eller annat slag.

— Och blanda ihop politik och ekonomi igen. Inse att pengar och makt är intimt förknippade och att det är vår uppgift att visa på detta.

— Journalistiken måste syfta till att öka medborgarnas engagemang, fortsätter Björn Elmbrant. Den demokratiska processen har ett egenvärde. När olika meningar bryts ökar förutsättningarna för ett bra beslut.

Bertholof Brännström

Fotnot. “Dom där uppe – dom där nere” ges ut av Atlas förlag.