Sonning vill göra om korrarnas lönesystem

Lönesystemet för Sveriges Radios utrikeskorrar bör göras om. Det hävdar Ekochefen Staffan Sonning efter den konflikt som varit kring löneläget för SRs nya USA-korrespondent.

Ett drygt halvår efter det att Ekoreportern Lena Bejerot hade utsetts till Sveriges Radios korrespondent i New York tyckte hon att den lön hon erbjöds var orimligt låg och inte på samma nivå som andra jämförbara korrar. Efter förhandlingar i oktober om lönevillkoren avvisade Bejerot löneförslaget och fick av ledningen uppmaningen att sända in ett skriftligt brev med samma innehåll. Dagen efter att detta skett sändes ett mejl ut där ledningen meddelar att den har inlett arbetet med att utse en ny korrespondent till det attraktiva USA-jobbet. I förra veckan blev det klart att Sara Stenholm, tidigare på Efter tre, fått jobbet istället för Bejerot.

bryt

Annons

Lena Bejerot är chockad och besviken efter det som inträffat.

– Allt har varit omtumlande. Jag hade bestämt mig för att inte kommentera det externt och hoppas på en intern utredning. Men när jag nu har sett att Sonning har kommenterat det hela (i Resumé och på journalisten.se/red) måste jag ändå protestera mot att han säger att det varit långdragna förhandlingar. I själva verket har förhandlingarna gått rekordsnabbt och det är en av orsakerna till att de har havererat, säger Lena Bejerot.

Staffan Sonning bedyrar att SR-ledningen har agerat rätt från början till slut:

– Vi har förhandlat om lönen ända sedan juni. Hennes lönevillkor stämmer exakt med reglementet och vad som gäller för alla andra korrespondenter. När det inte gick att komma överens var vi tvungna att söka ny USA-korrespondent, säger han.

bryt

Lena Bejerot hävdar att hon uppfattade brevet där hon avvisar löneförslaget i oktober som en del i de pågående löneförhandlingarna. Staffan Sonning menar att hon måste ha varit medveten om att det var ett ultimatum och att hennes brev tydligt visar att hon tackade nej till tjänsten:

– Det vi till slut fick, både muntligen och skriftligen, var inte ett nej till ett löneförslag. Det var ett nej till jobbet som korre i New York. Med hänvisning till att lönevillkoren inte kunde accepteras.

Kan inte den oklarhet som uppstått leda till att folk på SR framöver blir rädda för att löneförhandla om de tror att de därmed kan förlora sina tilltänkta tjänster?

– Den risken gäller alla som förhandlar om sina löner. Man riskerar att andra erbjuds arbetet om man tackar nej till villkoren, säger Staffan Sonning.

Enligt Staffan Sonning har även journalistklubben på SR varit inblandad i förhandlingarna. Detta förnekas dock av journalistklubbens ordförande Witold Lanzenberg:

– Klubben var inte på något sätt inblandad i tillsättningen utan blev bara informerad när förhandlingarna hade strandat, säger Witold Lanzenberg.

Staffan Sonning vidhåller å sin sida att Lanzenberg inte talar sanning:

– Han pratar strunt, helt enkelt. Jag har i min hand ett förhandlingsprotokoll om Bejerots lön från den 11 juni, underskrivet av Witold Lanzenberg. Förhandlingen skedde med anledning av att hon erbjudits tjänsten, och denna lön skulle bli utgångspunkt för hennes korrespondentlön, säger Staffan Sonning.

bryt

När Journalisten påpekar förhandlingsprotokollets existens justerar Lanzenberg sin version:

– Vi förhandlade om Bejerots grundlön, och det var något jag inte satte i samband med kontraktsvillkoren för hennes tjänst som USA-korrespondent, där vidhåller jag att vi inte var inblandade.

Sveriges Radio tillämpar en lönesättning som bygger på en beräkning där korrespondenten ska ha samma nettoköpkraft efter skatt som i Sverige och där korrespondentens lön anpassas till prisnivån i arbetslandet. Men efter den osämja som uppstått vill SR-ledningen nu göra om lönesystemet:

– Vi kommer att göra om lönesystemet, även om jag inte vet hur. Folk har uppenbarligen orealistiska förväntningar på korrespondenternas villkor. Förmodligen behöver vi ett mer lättbegripligt system och det gäller både lönesättningen och proceduren för förhandlingar.

Staffan Sonning beklagar dock att det han tycker är ett mer rättvist system i så fall försvinner:

– Ja, det är synd för nettoköpkraftsberäkning är en bra lönemodell och den gör att det inte blir ett ekonomiskt lotteri i vilket land man hamnar. Tanken är att det inte är den enskilde korrespondenten som ska dra fördel av att ett visst land har en lägre kostnadsnivå, utan licensbetalarna, säger han.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se