Emil Hellerud: ”Som grävare behöver man våga landa i slutsatser”

En sak som drar Emil Hellerud till den granskande journalistiken är att man, om man har mycket på fötterna, kan tillåta sig att dra slutsatser. Inte bara redovisa vad han sa och hon sa.

– Det tycker jag är en stor brist med dagens journalistik. På nyhetsplats framför allt. Ofta har man en tes som man kan stå för. Men man kan ju också dra slutsatser själv. Du har ju inte alltid ett papper där det står att politiker gjorde det här för att…  Utan det är kontentan av det man berättar. Då måste man också våga berätta.

Ambitiös och målmedveten är adjektiv som dyker upp i huvudet när man pratar med Emil Hellerud. Karriären har gått om inte spikrakt så åtminstone i den riktning han själv velat sedan gymnasieåren. 31 år gammal har han nu en fast tjänst på Kalla Faktas grävredaktion på TV4.

Han började tidigt. Vid 16 års ålder ville han göra praktik på tidningen Folket i Eskilstuna, och så blev det.

– Jag hade väl lite tanken på att bli journalist, men ville testa. För man vet ju inte. Efter tre dagar blev jag publicerad för första gången.

Foto: Tor Johnsson

Han fortsatte att jobba på Folket under sommarloven tills han så småningom började på journalistutbildningen. Han har också vikarierat flera somrar på Strömstads Tidning, familjen hade sommarställe på Hamburgö på västkusten.

– Jag blev nog journalist av andra skäl än det som gör att jag älskar mitt jobb idag. Men det som var grejen då var att jag ville skriva och jag ville resa.

Under studietiden var han chefredaktör för kårtidningen Soda på Södertörns högskola, där började hans bana som grävande journalist när han var med och avslöjade fusk i samband med kårvalet.

– Vi avslöjade att det var några som kuppade till sig ordförandeskapet i studentkåren. Ett kontokort hade använts för att köpa medlemskap åt en massa personer.

Banken stängde ner bankkontona för kåren under sommaren, och högskolan låste lokalerna, eftersom man inte visste vem som hade kontroll över kåren.

– Det innebar att vi inte kunde trycka vårt avslöjande. Då startade vi en helt ny tidning där vi skaffade utgivarbevis, och lyckades få en deal med högskolan där de köpte fyra helsidesannonser under ett år. Vilket gjorde att vi fick en helt annan budget än vad vi haft tidigare och kunde distribuera tidningen till alla högskolans studenter med avslöjandet.

Hans dröm var egentligen att bli  Afrika­korrespon­dent. Han pluggade franska och swahili och skrev en C-uppsats i Dar es-Salaam i Tanzania på ett Sida-finansierat stipendium.

Efter Tanzania blev det USA.

– Jag hade ju hört att man skulle vara multijournalist, att man skulle kunna allting. Och jag tänkte att amerikanerna kan det här med tv. Så jag åkte dit för att lära mig att göra tv. Jag hade nog tidigare sett ner på tv-mediet lite, jag tänkte att det var ytligt. Jag ville skriva långa, djupa texter.

Under praktiken på CNN insåg han att folk som läser tidningen ofta läser enbart ingressen och inte hela artikeln.

– Medan när du tittar på tv så har du publikens uppmärksamhet nästan garanterat under en lång tid. Du kan göra mycket med den tiden. Du kan också säga mycket i mötet mellan bild och ljud eller text. Och där någonstans blev jag väl förälskad i tv-mediet.

På den vägen var det. Hemkommen från USA gjorde han praktik på SVT, och ”gjorde några vändor på Gärdet” där han gick från SVT till Nyheterna på TV4 och därefter Sveriges Radio.

Han har alltid grävt och jobbat med egna nyheter när han haft tid över.

– Jag har nästan sett dagsproduktionen som ett nödvändigt ont. Så nu har jag det extremt privilegierat med att kunna gräva och göra vad jag vill.

Stora journalistpriset har givit honom bättre självtroende, säger han. I och med publiceringen av Partiernas hemliga pengar fick han en fast tjänst i Kalla Faktas snabbgrävgrupp.

– Det är väldigt produktionstungt att göra tv. När man inte behöver sätta ihop 44 minuter kan man publicera fler jobb och gräva på ett annat sätt. Man kan få ett större genomslag om man publicerar en serie snabbgräv.

Arbetsplatsen på TV4 passar honom.

– Det är lite familjekänsla. Det är inte så stort egentligen. På Kalla Fakta har vi ofta fotografer och redigerare som också är journalister och journalistiskt intresserade. De är väldigt delaktiga i processen, det är jättevärdefullt med olika perspektiv.

Emil Hellerud växte upp i Huddinge utanför Stockholm. Mamma jobbar som översättare och pappa är ortopedskotekniker. Numera har föräldrarna flyttat till sommarstället på västkusten.

Språk har varit viktigt. Mamma läste mycket högt under barndomen och hon har varit och är hans främsta textkritiker. Han säger att han tror att den riktiga förståelsen för vad som händer i världen får man genom att läsa böcker, där flera år av händelser sammanställs i ett större mönster.

Vad är din drivkraft?
– Jag tycker det är en jättesvår fråga. För jag tror att det är många saker. Men jag stör mig på folk som bryter mot regler. Det finns ett system för hur saker ska funka, som man ställer upp på i ett samhälle.  Folk som fuskar och tar genvägar, det irriterar mig väldigt mycket. Sen är jag väldigt nyfiken och gillar att lära mig saker.

Ursprungsidén till Partiernas hemliga pengar kom från Fredrick Malmberg som är ansvarig utgivare på TV4 Nyheterna, som hade på känn att det skulle kunna finnas något att granska.  Det var diskussioner framför allt om att SD hade hemliga finansiärer, vilket hade rapporterats en del i medierna.

2018 kom den nya antikorruptionslagen som skulle förhindra politiska partier att ta emot pengar av anonyma givare. Vid ett uppstartsmöte 2021 på Kalla Fakta spånade man idéer och diskuterade hur man skulle kunna göra för att granska hur lagen följdes.

– Frågan var hela tiden, ja det här kanske är ett problem, det är intressant, men hur gör man för att granska det?

Då kläcktes idén att ringa partierna och testa att skänka pengar. Den stora utmaningen var att göra det på ett trovärdigt sätt. Det var för ont om tid för att skapa en trovärdig påhittad person. I stället började de leta efter folk som redan hade pengar, riktiga personer som kunde låna ut sin identitet. Det blev nyckeln till hela jobbet.

De hade en person som spelade sig själv som ringde och erbjöd pengar, under förutsättning att få vara anonym.

– Sen var det en som inte kände sig bekväm med att ringa själv, då var det en redaktionsmedarbetare som ringde i hans ställe, och det var han helt med på.

Flera av politikerna som gick med på att ta emot pengar anonymt fick sluta på sina poster, men är fortfarande kvar i andra funktioner inom partierna, eller i närstående organisationer.

– Det är konstigt ändå att folk inte blir mer förbannade, tycker Emil Hellerud.

– Förutom att jag är intresserad av tech och AI i allmänhet så är jag också fascinerad över det skifte som sker med digitaliseringen, säger Emil Hellerud.

Foto: Tor Johnsson

Ett av Emil Helleruds stora intressen är tech. Det pratar han om under vinjetten Ettor och nollor i Nyhetsmorgon en gång i månaden. Det kan vara en fördjupning, en nyhet eller en spaning. Exempelvis om chatroboten ChatGPT och dess fördelar och nackdelar.

– Förutom att jag är intresserad av tech och AI i allmänhet så är jag också fascinerad över det skifte som sker med digitaliseringen. Och hur det förändrar samhället. Allting blir mer och mer styrt av datorer, man börjar få applikationer med AI, där fler beslut kommer att tas automatiskt. Det finns automatiserade processer för att fatta beslut om ekonomiska bidrag i kommunerna. På ett sätt blir det en ökad rättssäkerhet, alla får exakt samma bedömning, men man kan uppleva att det inte blir så mycket insyn och transparens.

Han är övertygad om att det kommer att leda till att vi behöver ha diskussioner om vilka beslut vi fattar och vilka kriterier det finns för att fatta ett visst beslut.

– Det är ju inte algoritmen som tar beslutet. Någon har bestämt hur algoritmen fungerar.

Han vill gärna hjälpa människor att förstå den tekniska utvecklingen så att den blir mindre skrämmande.

– För det finns en massa baksidor med all teknik.  Men också fördelar. Om man inte förstår den så kan man inte ha en demokratisk debatt om vad det faktiskt är som sker.

Han är så pass insatt och intresserad att han kodar egna script som han använder i jobbet, för att söka igenom stora källmaterial till exempel.

– Jag skulle inte säga att jag är jätteduktig. Men jag skriver program som jag har användning av i mitt jobb.

När han är sommarledig seglar han. Gillar att laga mat. Läser böcker. Klättrar ibland. Och så testar han en ny grej varje månad. Nyligen har han börjat lära sig folkdans. Förra året var det bland annat VR-upplevelser och champagneprovning. I år blir det kanske långfärdsskridskor också, om jobbet och vädret tillåter.

På fritiden brygger han också öl hemma i bostadsrätten i Liljeholmen där han bor tillsammans med flickvännen Karin som är jurist.

– Det är bra med en jurist i familjen. Men hon berättar ingenting om sitt jobb. Hon är en sekretessfanatiker. På ett sätt är det ganska tacksamt. Jag kan inte heller prata så mycket om mitt jobb. Jag kan prata efter publicering. Men det gör ju också att vi tvingas prata om andra saker.

Emil Hellerud

Ålder: 31 år
Familj: Sambon Karin
Bor: Liljeholmen i Stockholm

Drivkraft: ”Att avslöja folk som fuskar och tar genvägar. Att lära mig saker.”

Bakgrund: Journalistik och multimedia på Södertörns högskola, kurser
i journalistik på Georgia College & State University, praktik på CNN,
reporter på TV4 Nyheterna, SR, SVT. Stora journalistpriset 2022.

Aktuell: Fick två guldspadar vid Gräv 2023 i kategorierna Etermedia riks dokumentär och Etermedia riks nyheter.

Fler artiklar om Emil Hellerud:
Kalla fakta lånade affärsmäns identiteter för grävet om partifinansiering
TV4s partigranskning blev Årets avslöjande