Gå direkt till textinnehållet
Efter noggrann ljussättningen är det bara vitbalansering som ska göras innan intervjun med forskaren Magnus Ivarsson kan börja.
Foto: Tor Johnsson

Långa dagar för korta filmer

Vad har ett UR-program om gift­­ät­ande svampar i en kylslagen gruva med nedläggningen av TV4s lok­ala nyhetsstationer att göra? Ganska mycket visar det sig. Vi hängde på Umeåbaserade produktionsbolaget Red Carpet Media ner i underjorden.

Det blåser en pinande kall vind vid Ytterby gruva strax norr om Vaxholm. Här ska vi möta två utsända från Umeåbaserade produktionsbolaget Red Carpet Media, för att följa med in i berget. Där inne ska nästa avsnitt av Utbildningsradions minidokumentärserie Sverige forskar spelas in.

– De glömde nyckeln, ropar producenten Björn Nilsson, som precis svängt upp bredvid oss och vevat ned rutan.

Med hjälp av drönare fångas ingångsscenen till reportaget. Foto: Tor Johnsson

I stället för att komma in i gruvans relativa värme, det är runt åtta grader där inne året om, får vi stå ute i en timme och vänta. Under tiden lagar Björn Nilsson och fotografen Ismael Garcia efter läge. De flyger upp en drönare över viken, där morgonsolen precis letat sig fram mellan molnen och ger ett perfekt fotoljus. Planer för hur den första scenen ska filmas smids.

Annons Annons

Den glömda nyckeln är inte den första motgången vi stöter på i försöket att komma in i gruvan.
Red Carpet Media har sin redaktion i Umeå, och resan ned till Stockholm har varit planerad i veckor. Men bara någon dag innan visar det sig att Fortifikationsverket, som äger gruvan där forskningen pågår, har en ny säkerhetsansvarig. Hen tycker inte att det låter som någon bra idé att det ska springa runt en massa journalister där nere. Det finns bara en väg ut, vilket inte lirar med moderna säkerhetskrav på nödutgångar. Men efter en del lirkande från forskarna så löser det sig.

– Men vi kan inte filma längst in, vi får bara vara i den första delen av gruvan, säger Magnus Ivarsson, forskaren som Red Carpet Media ska intervjua.

Forskaren Magnus Ivarsson guidar teamet från Red Carpet Media i den underjordiska försvarsanläggningen från kalla kriget. Foto: Tor Johnsson

Det avsnitt som ska spelas in idag handlar om hans forskning om hur svampar kan rena vatten från gifter. Han forskar på ämnet vid Naturhistoriska riksmuseet, och driver ett privat uppstartsbolag som försöker kommersialisera svampreningen. I Ytterby gruva förvarade försvaret under kalla kriget flygfotogen och sedan dess är vattnet som finns därinne extremt förorenat.

Vatten pumpas upp till en cistern och sedan får svamparna mumsa på gifterna, det blir näring som de använder för att växa, och sedan grävs svamparna ner i marken. Det är ett miljövänligare alternativ till att bränna upp oljan, och vattnet blir nästan helt giftfritt.

De giftätande svamparna gör extremt förorenat vatten nästan helt rent. Foto: Tor Johnsson

Red Carpet Medias duo jobbar nära varandra, de tar om och tar om tills det sitter helt perfekt. Inget lämnas till slumpen. Trots att många tår redan har blivit stelfrusna får Magnus Ivarsson och hans kollegor gå upp och ned för trappan som leder till gruvan, tills drönarens inflygning blir perfekt.

– Okej, kan vi ta det en gång till. Ni behöver inte gå lika långt upp nu, och sen går ni in i gruvan, instruerar Ismael Garcia forskargänget som utan att protestera traskar upp för trappan igen.
I år firar Red Carpet Media tio år. Produktionsbolaget startades av ett gäng tidigare anställda när TV4 lade ned sina lokala nyhetsredaktioner 2014. En av dem var Jan Axelsson, idag vd och huvudproducent för Sverige forskar.

– När vi startade tänkte vi att vi kunde påverka rapporteringen av lokala nyheterna, och vi tyckte att norra Sverige var underrepresenterat i de nationella medierna. Samtidigt ville vi lära oss om det digitala berättande, som kom starkt då, säger Jan Axelsson från redaktionen i Umeå.

Under de första åren gjorde Red Carpet Media kommersiella uppdrag. Men ett samtal från UR öppnade en väg tillbaka till journalistiken.

– När pandemin kom tänkte vi att det var dags att återvända till journalistiken ordentligt. Samtidigt ringde UR. De ville ha ett produktionsbolag i norra Sverige och bad oss komma med en pitch för ett program om svensk forskning. Men då sa vi: Vi vill inte ha det för att vi sitter i Norrland. Vi vill ha det för att vi är bäst, och så skickade vi in förslaget som sedan blev Sverige forskar, säger Jan Axelsson.

Jan Axelsson, vd Red Carpet Media. Foto: Red Carpet Media

Han säger att de inte fått uppdraget bara för att de sitter i norra Sverige, men ser det som en konkurrensfördel som får dem att sticka ut i mängden av produktionsbolag i Stockholm. En nackdel är att det är svårare att hitta personal när man inte har kontor i huvudstaden.

– Det är svårt att hitta folk var man än sitter, och det är klart att utmaningen är ännu större i en liten stad som Umeå. Men vi har ju ett av de fem stora universiteten här och det finns massa kompetens. Vi har också haft en del tur, exempelvis Björn Nilsson har kompetens kring både forskning och digitalt berättande, och han bor i Örnsköldsvik och kan pendla till oss. Sen har vi en producent som bor i Stockholm också, säger Jan Axelsson.

En som lockats till Umeå för att Red Carpet Media finns där är Ismael Garcia, fotografen som är med oss i grottan. Han kommer från Uruguay men bor sedan tre år i Umeå.

– Jag reste runt i några år. Jag bodde i Frankrike, Nya Zeeland och till slut hamnade jag i Malmö, där jag bodde hos några vänner. En morgon när jag knappt var vaken såg jag en annons där de sökte folk som kunde filma vetenskapsdokumentärer över hela Sverige. Perfekt tänkte jag, när de kommer till södra Sverige kan de anlita mig, och skickade in en ansökan.

Men eftersom han både var morgontrött och annonsen var på svenska, vilket han inte helt behärskade, så hade vissa missförstånd uppstått.

– Två timmar efter att jag hade mejlat så ringde vd:n, och bland det första han frågade var: Så du är sugen på att flytta till Umeå? Jag hade inte fattat av annonsen att det var ett krav. Men han var så trevlig och ringde upp så snabbt så jag lät honom prata på. Efter att vi hade pratat i två minuter tänkte jag: vet du vad, jag vill flytta till Umeå.

Det var själva uppdraget, att berätta på ett lockande sätt om vetenskap, som fick honom att flytta, säger han. Och just det berättartekniska är något som Red Carpet Media lyfter fram. Enligt Jan Axelsson är det visuella över hälften av arbetet med att göra dokumentärerna. Utöver att vara ute och filma görs mycket av innehållet i deras studio i Umeå.

Färgade lampor bidrar till Netflixkänslan i produktionen. Foto: Tor Johnsson

– Vi försöker hitta nya grepp för att förklara vetenskap och göra det intressant. Vi leker med formen och det visuella – det är lite Netflixigt. Ett exempel är när vi skulle berätta om svenska forskare som studerar Thwaites glaciär i Antarktis. Även om vi hade varit på plats där hade det inte gått att filma, för det är kolsvart under glaciären. Men man vill ju se hur det ser ut och inte bara personer som pratar om det. Så vi byggde en modell i ett akvarium, med hjälp av is och en leksaksubåt – det funkade jättebra, säger Jan Axelsson.

Utöver Sverige forskar, som är bolagets största uppdrag, så gör Red Carpet Media även produktioner för andra bolag inom public service, och fortfarande en del kommersiella uppdrag. Enligt Jan Axelsson finns det inte någon konflikt mellan att både göra kommersiella och journalistiska projekt inom samma bolag, bara det hanteras på rätt sätt.

– Dels separerar vi redaktionell personal från de kommersiella uppdragen, men vi har också de redaktionella beställarna som granskar att jobben är oberoende och att de inte har något kommersiellt gynnande, säger han.

Public service – då får inte Magnus Ivarssons uppstartsbolags logga synas. Foto: Tor Johnsson

Kvällen innan vi träffas har Björn Nilsson och Ismael Garcia landat i Stockholm. Trots att en hel del går att göra i studion i Umeå är det här en av många resdagar.

– Det är såklart en utmaning rent produktionsmässigt att vi är i Umeå. Mycket händer ju i Stockholm och det skulle finnas en logik i att vara här. Men jag tror också att det är väldigt viktigt att det finns människor runt om i hela Sverige som har saker att säga och som kan göra det på ett bra sätt. Det är också ett statement: vi finns i Umeå och vi gör riktigt bra grejer av hög kvalitet från norra Sverige, säger Ismael Garcia, och lägger till:

– Vi försöker vara kreativa, vissa saker som inte går att filma i studion kan vi ändå göra i närheten av Umeå.

Efter att vi gått runt och undersökt gruvan börjar duon rigga upp. Innan en massa klippbilder ska filmas ska de göra en intervju med Magnus Ivarsson. Med hjälp av färgade lampor skapas ett blått och lila skimmer i gruvgången.

– Om jag flyttar mig lite hit så får jag med mer av gruvan, och Magnus kan du flytta fram stolen dit? Björn, var försiktig med pappret, det syns i bild, instruerar Ismael Garcia.

Björn Nilsson håller i intervjun. Varje fråga tas om tills svaret blivit så precist att det funkar i det korta formatet. Innan de åkt ner till Ytterby har de förberett sig i två dagar, och det märks att de vet vad de vill ha.

Kan man säga att reportaget redan är gjort när ni kommer hit, och att det nu bara handlar om att hämta in bilderna?
– Nej, det tycker jag inte. Mycket av stommen är väl färdig för att vi ska kunna falla tillbaka på den. Det är mycket som är väldigt tekniskt och det är viktigt att alla beståndsdelar är med för att det ska bli bra. Men det finns alltid komponenter som vi inte kan räkna med, saker som dyker upp när vi är på fältet, som vi får anpassa oss efter, säger Björn Nilsson.

Eftermiddagen ägnads åt att filma klippbilder. Björn Nilsson och Ismael Garcia diskuterar hur man bäst ska fånga den fuktiga och lätt klaustrofobiska miljön i gruvan. Foto: Tor Johnsson

Dagen efter att vi träffats i gruvan görs en till intervju med Magnus Ivarsson, men då i hans labb. Därefter ska allt klippas ned, och inspelningsdagarna ska återberättas på fem minuter.

– Det är väldigt kondenserat, och det är den stora utmaning med det här formatet: att förmedla så mycket forskning på bara fem minuter, säger Björn Nilsson.