Gå direkt till textinnehållet

Den långa tidningsresan

För ett år sedan lade NTM ned tryckeriet på Gotland, med lätt absurda konsekvenser för de två morgon­tidningarna på ön. Journalisten tog rygg på Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar från desk till brevlåda, i 50 mil och 22 timmar.

VISBY, GOTLANDS MEDIAS KONTOR, KLOCKAN 08.05, MÅNDAGEN DEN 16 OKTOBER

Elisabet Andersson skyndar sig att packa ihop datorn under morgonmötet på Gotlands Allehanda. Hon ska liverapportera från den senaste rättegången mot öns ökända romansbedragerska och vill komma i god tid, kanske hinna snacka med någon. Hon vänder i dörren när hon kommer på att hon har glömt kudden.

Stolarna i sal 1 är helt fruktansvärda, man måste ha något att sitta på, förklarar hon när vi träffas under en paus utanför tingsrättssalen några timmar senare. Hon upptäckte det under rättegången mot Theodor Engström förra ­hösten.

Elisabet Anderssons intensiva direktrapportering från ­Gotlands tingsrätt på tidningarnas gemensamma nyhetssajt Helagotland.se denna måndagsförmiddag är den enda dags­aktuella händelse som kommer att lämna spår i tisdagens papperstidningar: en kort artikel om att rättegången har inletts med hänvisning till sajten. Resten av nyheterna i tisdags­tidningen är förproducerade och alla lokala sidor utom en nyhetssida och ­ettan ritades redan i fredags och lördags.

Annons Annons

Morgondagens vänsterkryss i Gotlands Allehanda rör regionens beslut att ta ställning mot den så kallade angiverilagen medan toppnyheten i Gotlands Tidningar är att fettlever ökar kraftigt på ön. Här rapporteras också om kite­surfningstävlingen King of Kovik i lördags, en dom om brott mot knivlagen från i fredags och om en planerad jätteinvestering om tio miljarder kronor i cementfabriken i Slite. Båda tidningarna saknar notisspalt. Börssidan hänger kvar trots att den är ett par dagar gammal när den når prenumeranterna.

Den stora snackisen på Gotland de ­första veckorna i oktober har varit de nattliga äggbombningarna mot bilar och byggnader i Hemse och Klintehamn.

GT och GA har rapporterat men spekulationerna fortsätter att grassera i sociala medier. Vem är boven? Varifrån kommer äggen? Chefredaktören Pär Ullrich hoppar in som webbreporter och börjar ringa äggproducenter och butiker, men går bet. Ingen vill kännas vid stora partier stulna ägg.

Gotland har 61 000 bofasta, det finns bara en kommun och en region men två dagstidningar som levererar titelunika nyheter sex dagar i veckan i papper och sju dagar i veckan digitalt, samt en P4-station och det granskande nyhetsmagasinet Horisont som kommer ut sex gånger per år.

Nyhetsbevakningen av stort som smått är kort sagt gedigen.

GTs och GAs läsare förefaller också vara nöjda med tidningarna. Upplagan, digital och print, var i september 10 300 för GT och 7 900 för GA – totalt motsvarar det över 60 procent av hushållen på Gotland.

Förra året lades tryckeriet i Visby ned och sedan den 1 oktober 2022 trycks GT och GA i Linköping. Det har inte bara på­verkat distributionskedjan utan också journalistiken.

– Vi har fått tänka om hur vi jobbar med nyheter. Pappers­tidningarna innehåller mycket mer egenframtagna nyheter ­eftersom händelsenyheterna blir för gamla. Det är inte dåligt att ha fler egna nyheter generellt. Händelsenyheterna finns på sajten, och är det tillräckligt stort jobbar vi upp det för att ta med det i papperet någon dag senare, säger Pär Ullrich.

Gotlands Allehandas och Gotlands Tidningars redaktioner ligger nära den nya lyxkryssningskajen i Visby. Foto: Tor Johnsson

VISBY, GOTLANDS MEDIAS REDAKTIONER, KLOCKAN 09.20

Tystnaden i det öppna kontorslandskapet bryts av en diskussion vid desken. En medarbetare har råkat ta ett foto rakt in i tingsrättssalen på morgonkvisten. Den ska absolut inte publiceras och ännu mer absolut inte med byline. Medarbetarna skrattar lite. ”Jaha, det här hamnar väl också i ert ­reportage”, säger en. Jo.

Strax före 10 anländer sportchefen Kalle Forssell till redaktionen. Han anställdes i december och för honom är den tidiga pressläggningen inget nytt:

– Jag var med om samma resa på Expressen påsken 2021 när tryckstarten flyttades till tidig kväll. Man måste göra så bra journalistik som möjligt digitalt i stället. Till exempel satsar vi mycket på livesport, och har i år sänt matcher från fem av Gotlands största lag.

För den snabba sportjournalistiken spelar det mindre roll om pressläggningen är vid lunch eller tidigt på kvällen ­eftersom matcher ofta spelas kvällstid.

Fotbollssnacket går igång på GTs redaktion. Det är EM-kval mellan Sverige och Belgien i kväll. Ja, det här är den måndagen. En av årets största nyhetshändelser kommer att inträffa klockan 19.15 och flera gotlänningar kommer att finnas på plats på arenan i Bryssel. SD-politikern Jessica Stegrud, uppvuxen i Slite, kommer så småningom att få hård kritik för en ”omdömeslös” tweet om Fredrik Reinfeldts poliseskort på ­arenan.

Inget av detta anar förstås redaktionerna nu och inget kommer heller att finnas med i morgondagens GT eller GA. När terrordådet i Bryssel utförs ligger de färdigtryckta tisdagstidningarna på golvet i en ölstinkande lagerlokal i Stockholm.

– Nu skickar jag sista sidan, säger reportern Jenny Nilsson, som tillfälligt hoppat in som redigerare.

Ingen verkar ta notis.

Klockan är 11.28.

GTs Jenny Nilsson skickar sista sidan till redigeringsnavet i Norrköping som fixar graden på rubrikerna innan tidningen går i tryck.

LINKÖPING, PRESSGRANNARS TRYCKERI, KLOCKAN 13.29

Pontus Ljungberg gör en okulärbesiktning och monterar de sista plåtarna i tryckpressen. Redigeringsnavet i Norrköping och redaktionen i Visby har lämnat i god tid. Sjutton minuter före utsatt tid, klockan 13.43, börjar maskinen spotta ut GTs upplaga om 6 300 exemplar. Gotlands Allehandas 4 300 exemplar rasslar i väg direkt efteråt. Allt är klart på tio minuter.

Jari Lahtinen, förare på NTMs distributionsbolag Svensk Hemleverans, sorterar löstidningar som ska till gotländska ­äldreboenden manuellt och lägger dem överst på de tre tidningspallarna som han sedan lyfter in i lastbilen. I övrigt är ­bilen tom. Det känns inte så klimatsmart.

– Måndagar är tidningarna tunna, så det här är det minsta jag kör. Torsdagar och fredagar går det upp till fem pallar, säger han.

Någon har köpt fel kylarvätska till lastbilen, upptäcker han. Han måste åka och handla rätt sort. Det kommer att bli en fördröjning på en halvtimme. Men det finns tid. Gott om tid. Klockan halv tre rullar bilen ut från Svensk Hemleverans anläggning i Linköping.

Pontus Ljungberg med Gotlands Tidningar tryckplåt i Pressgrannars tryckeri i Linköping. Foto: Tor Johnsson

Strax utanför Linköping klockan 15.30 måndag den 16 oktober: de färdigtryckta tisdagstidningarna har påbörjat den långa färden mot ön. Foto: Tor Johnsson

STOCKHOLM, ÅRSTA PARTI­HALLAR, KLOCKAN 17.30

Det förvaras enorma mängder alkohol i lagerlokalen och det luktar avslagen öl i hela hallen. Jari Lahtinen lastar av pallarna och placerar dem på golvet. Han klättrar in i förarhytten igen och käkar middag i väntan på kvällstidningarna som han ska ta med tillbaka till Linköping.

Plötsligt far en man i reflexväst fram på en eldriven pallyft och skriker åt Journalistens fotograf Tor Johnsson: ”Jag har fått info om att du fotar mina grejor!” Han lugnar sig när Tor ­be­dyrar att han inte är där för att fota den stöldbegärliga ölen.

Utanför lagerlokalen håller Gotlandsåkaren Jesper Ahlgren på att packa sin bjärt målade lastbil med varor som ska med ­färjan ikväll: mediciner, byggmaterial, bajamajor, två små skyliftar. Tidningarna lyfter han in sist, de ska av först.

Jari Lahtinen lastar av pallarna och tidningarna placeras i en lagerlokal i Stockholm. Foto: Tor Johnsson

Tidningarna lämnas till ett gotländskt åkeri, Micke Malmbergs åkeri och packas i Jesper Ahlgrens lastbil. Foto: Tor Johnsson

NYNÄSHAMN, FÄRJETERMINALEN, KLOCKAN 20.36

Jesper Ahlgren parkerar bredvid en djurtransport med kor. Det stinker dynga och de panikslagna korna råmar så högt att det låter som om alla larm gått på bildäck.

När NTM hade kvar tryckeriet i Visby körde Jesper Ahlgren pappersbalarna en gång i veckan, nu kör han i stället tidningarna.

– Det funkar bra, men det är sårbart. Vad som helst kan hända i trafiken. Eftersom vi kör grejor som kan komma sent och det bara går en färja på kvällen kan det bli tidspress, säger Jesper Ahlgren.

I fredags var Aftonbladet sen från tryckeriet i Akalla och ­förarna fick mötas på en rastplats, fälla ned baklämmarna mot varandra och kasta tidningsbuntarna mellan bilarna för att ­hinna.

Två gånger det senaste året har färjan ställts in, den ena gången på grund av storm, den andra gången hade båten gått sönder.

– Fast då lyckades Svensk Hemleverans hitta en motorbåt som kunde köra över tidningarna. Det var bra sjö den gången, så det var inga problem att flytta över allt på en liten båt och köra över, säger Jesper Ahlgren.

Gotlandsåkaren Jesper Ahlgren kör ombord på M/S Visby med tidningarna. Foto: Tor Johnsson

Tidningarna åker av Gotlandsfärjan strax efter midnatt. Foto: Tor Johnsson

VISBY, HAMNTERMINALEN, KLOCKAN 00.07, TISDAGEN DEN 17 OKTOBER

En man i reflexväst får syn på Tor när han fotar Jesper Ahlgrens lastbil när den rullar av färjan och skriker, rasande: ”Du får inte va där! Och inte utan reflexväst!” Tor tar bilderna och rusar tillbaka till bilen och hinner starta precis när det är hans tur att åka av.

Vi hinner före lastbilen till Svensk Hemleverans ompackningslokal i Flextronics tidigare fabrik på Norra Hanse­gatan i Visby. Jesper Ahlgren lastar av och Magnus Engström, som har jobbat med tidningsdistribution på Gotland i 35 år, sorterar vant tidningsbuntarna i gallerställ efter utkörningsområde.

Vid ettsnåret är han klar och rullar mot Slite och sedan upp mot nordkusten.

Magnus Engström sorterar tidningarna i gallerställ efter utkörningsområde. Foto: Tor Johnsson

FÅRÖSUND, INGOMACKEN, KLOCKAN 02.35

Ulla Sääf gick på som tidningsbud på Fårö igen för ungefär ett år sedan efter ett uppehåll i ett par år när hon inte kunde lämna sin demenssjuka mamma ensam om nätterna. När mamman flyttat in på ett demensboende återgick Ulla Sääf till att köra tidningar.

– Jag trivs med jobbet. Man fyller bilen med tidningar, gör sin runda och sen har man hela dygnet att göra vad man vill.

Hon och Magnus Engström hjälps åt att flytta tidnings­buntarna till hennes bil. Ulla Sääf kör ned mot vägfärjan över sundet. Det är kallelsetur vid den här ­tiden på dygnet, hon måste ringa och boka överfarten några minuter före avgång.

Fårö är kolmörkt och det enda vi ser av den vackra karga ­naturen är de gotlandslåga tallarna i strålkastarskenet längs ­vägen. Ulla Sääf kör i 80–90 på småvägarna, bromsar hårt, lägger i tidningarna och snabbt vidare. Totalt är det 150 tidningar som ska delas ut till de knappa 300 hushållen på ön. Fårö är full av papperskramare.

– När de lade ner tryckeriet försköts utdelningen en timme. Det händer att man möter någon som är vaken och på väg till jobbet i Visby och sur på att tidningen inte kommit än. Det är ett tiotal Fåröbor som sagt upp sina prenumerationer efter att tryckningen flyttade men de allra flesta vill ha sin pappers­tidning. Jag hoppas att den får vara kvar länge till.

Strax före klockan sex har hon levererat den sista tidningen, som då är 18 timmar gammal och har färdats mer än 50 mil.

Ulla Sääf levererar tidningar som redigerades för 16 timmar sedan och har rest 50 mil. Foto: Tor Johnsson

Tidningsbudet Ulla Sääf har beställt vägfärjan till Fårö och väntar på avgång. Foto: Tor Johnsson

VISBY, GOTLANDS MEDIAS KONTOR, KLOCKAN 12.47

Vi har vilat några timmar på förmiddagen och onsdagstidningarna har redan skickats. En man i reflexväst skriker åt oss att vi inte får parkera innanför grindarna runt hörnet från entrén. ”Vi flyttar strax, vi ska bara filma med drönare … ja, vi har tillstånd av Luftfartsverket.” Han lugnar sig när han får klart för sig att vi har någon sorts officiellt bemyndigande.

När Tor ska ta en sista närbild av entrén dyker plötsligt en av GTs reportrar upp i bild på skärmen i handkontrollen. Hon ­tittar skeptiskt på drönaren som svävar två meter över marken, tvekar ett ögonblick men går sedan snabbt in genom dörren och slår larm på redaktionen.

– Ni hade väl tillstånd? säger Simon Bendelin, reporter och tillförordnad nyhetschef när vi en stund senare släpps in på ­redaktionen och möts av flin.

Han säger att det är ett annat sätt att jobba på idag.

– Vi måste ju göra lite mer långsiktiga jobb. När det gäller snabba händelsenyheter måste vi styra över folk att läsa dem på Helagotland.se, säger Simon Bendelin.

Hur länge tror du att papperstidningarna finns kvar på Gotland?
– Det är svårt att gissa. Jag tror att vi finns kvar i ganska många år till, men förändringar kan komma att ske när det ­gäller omfång och utgivningsfrekvens.

Den som bestämmer över det är NTMs vd Lina Hedenström, och hon är övertygad om att papperstidningarna kommer att finnas kvar länge:

– Nedläggningen av tryckeriet på Gotland har gett oss ekonomiska förutsättningar att kunna fortsätta med en bra redaktionell bevakning på Gotland. Vi värnar papperstidningen, både utifrån ett läsarperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv och ser gärna att den lever så lång tid det går, säger Lina Hedenström, men har en brasklapp:

– Sedan är det förstås det nya mediestödet som kommer att skapa nya förutsättningar för hur vi planerar verksamheten framåt och än så länge har vi inga tydliga besked om vad som kommer att gälla.

Så här reser Gotlands morgontidningar sex dagar i veckan.