Stödet till Reportrar utan gränser ökar – ”Vi skalar upp”
Nu flyttar organisationen till Slakthusområdet, lanserar ny webb, förstärker krisfonden och söker en egen ekonom för att hantera växande donationer. – I takt med att världsläget har försämrats har stödet ökat, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser.
Ett försämrat globalt läge för pressfrihet och demokrati gör att Reportrar utan gränser (RSF) driver fler projekt än tidigare.
– Tyvärr är det så att ju sämre situationen blir, desto mer arbete för oss, säger Erik Larsson.
I coworking spacet ”A house Börshuset” i Slakthusområdet är atmosfären mer åt det kreativa. Det sitter unga företagare med laptops, en schäfer ligger lugnt bredvid sin arbetande matte. Enligt Erik Larsson är det arkitekter, spelutvecklare och organisationer som Stockholm Pride som samsas på coworking spacet. I RSF:s nya kanslirum, har precis några Ikea-hurts av modellen ”Idåsen” levererats som Erik ska montera idag.
– För mig var Slakthusområdet tidigare mest ett klubbområde där man hängde kvällstid och Globen mest betong. Men nu ser jag något annat och jag gillar det, säger Erik Larsson.
För knappt en månad sedan flyttade Reportrar utan gränser hit. Tidigare satt kansliet i två separata rum. Nu ryms fyra av organisationens fem medarbetare i samma lokal – den femte finns i Östersund.
– Behovet har funnits länge. Vi behövde sitta tillsammans. Nu kan vi skala upp på ett annat sätt.
Att skala upp är inte en ambition född ur framgång, utan ur kris. Vilket Erik beklagar.
– Som alla goda organisationer är målet att avskaffa sig själv – men nu behövs vi mer än någonsin. Tyvärr är det så.
Organisationen söker nu en heltidsanställd ekonom för att hantera projektredovisning och löpande finansiell styrning. Hittills har ekonomifunktionen legat externt.
– Vi har fått betydligt mer privata donationer den senaste tiden. Både antalet givare och summorna ökar. Vi har inte varit tillräckligt stora organisatoriskt, men i takt med att världsläget har försämrats har stödet ökat.
Han beskriver ett globalt informationslandskap där auktoritära stater aktivt försöker underminera oberoende medier.
– Ryssland, Kina och Iran är väldigt aktiva aktörer. De urholkar förtroendet för etablerade medier och public service. Det finns kopplingar till debatten även i Sverige.
Den ryska statsapparaten, med kanaler som Russia Today, har samtidigt fått kraftigt ökade resurser. Parallellt ser han hur techoligarker och politiska ledare driver en systematisk mediekritik.
– När politiker och techoligarker som Elon Musk attackerar journalister som gör granskningar, då måste vi agera – på EU-nivå, nationellt och lokalt. Vi måste vara inne och peta på allt möjligt, påverka.
Organisationen har följt Musks publiceringar på plattformen X under 2024 och 2025.
– I genomsnitt lade världens rikaste person ut tre mediekritiska inlägg per dag, under ett helt år! Varför? Han är ideologiskt driven och stödjer högerextrema rörelser i Europa, men han har också ett marknadsintresse. Han vill att de offentliga samtalet ska ske på hans plattform som han själv kontrollerar.
Samtidigt driver Reportrar utan gränser flera konkreta projekt. Ett stödjer oberoende bevakning av Ryssland, Ukraina och Belarus via “exilmedierna” Novaya Gazeta Europe och New DOSH. Andra projekt, finansierade av Sida, rör Ukraina och Latinamerika. Med stöd från Natur & Kultur genomförs skolprogram om pressfrihet och källkritik.
Dessutom finns en svenskfinansierad krisfond som ger akut stöd till journalister i bland annat Myanmar, Syrien och Afghanistan. Organisationen har även bidragit till att bygga ett center i Beirut (Beirut Press Freedom Centre).
– Det är nästan överväldigande. Man blir snurrig i huvudet när man ser allt vi gör. Men vi måste ha ett 360-gradersperspektiv. Attackerna mot pressfriheten kommer från alla håll.
Under valår ökar trycket ytterligare.
– Journalister är extra utsatta då. Etablerade medier och public service är särskilt måltavlor när algoritmer och politiska intressen samverkar för att flytta debatten.
