Gå direkt till textinnehållet

Teracom försöker dölja att digital-TV-nät är ett fiasko

Statliga Teracoms digital-TV-nät har floppat. Miljardbelopp har investerats för att bygga ut det digitala marknätet, men endast 85 000 hushåll har skaffat anslutningsboxar.Kulturdepartementet har valt att hemligstämpla dokument och rapporter som beskriver miljardrullningen.

Statliga Teracoms digital-TV-nät har floppat. Miljardbelopp har investerats för att bygga ut det digitala marknätet, men endast 85 000 hushåll har skaffat anslutningsboxar.
Kulturdepartementet har valt att hemligstämpla dokument och rapporter som beskriver miljardrullningen.

Det liknar alltmer en statlig variant av miljardfiaskot i den globala webbsajten Boo.com: 1998 utlovade Teracom digital mångfald, med digitalt överförda sändningar i kombination med Internettjänster via TVn. Men bara 85 000 av totalt 4 miljoner hushåll har anslutit sig. De stora inkomsterna som digitalbox-bolaget Boxer skulle generera har därmed uteblivit.

“Skattebetalarna borde inte finansiera detta”

Nu haglar anklagelser, både offentligt via politiker och på Internetlistor, om att projektet är ett gigantiskt slöseri med skattemedel. I slutet av november anmälde fp-ledaren Lars Leijonborg Teracom till riksdagens revisorer.

Hans partikamrat i digital-TV-kommittén, Johan Jakobsson, kritiserar hela idén med ett politiskt finansierat och kontrollerat TV-nät:

– Skattebetalarna borde överhuvudtaget inte stå som finansiär av utbyggnaden av det digitala mark-TV-nätet. Grundfelet att utbyggnaden har genomförts med en drivkraft att återinföra en politisk kontroll över TV-utbudet i Sverige, säger han.

“Kvinnorna på departementet får ta skulden”

Teracom lyder under kulturdepartementet som har begränsad kunskap om teknik och mediemarknadsfrågor, något som gjort att Teracom i kraft av sitt ingenjörskunnande i praktiken har lett kulturdepartementet, i stället för tvärtom.

– Manliga ingenjörer utan kunskap om mediemarknadsfrågor har styrt i Teracom. Nu får Ulvskog och andra kvinnor i departementet ta skulden för det som egentligen handlar om att organisationerna Teracom och Kulturdepartementet inte har rätt kompetens. Och det problemet kvarstår även om man hittar en partipolitisk syndabock att sparka på, säger Christer

Hederström, medie- och IT-samordnare, som varit aktiv i den socialdemokratiska mediepolitiken sedan 70-talet.

I takt med att kritiken mot Teracom har intensifierats har kulturdepartementet ökat sekretessen i de handlingar som rör verksamheten. Det gäller såväl en färsk konsultrapport om verksamheten som kallelsen till bolagsstämman den 29 november.

– Allt vi har velat veta har hemligstämplats. Totalkostnaderna och omfattningen av det statliga risktagandet, det är uppgifter vi inte fått ta del av, säger Johan Jakobsson i digital-TV-kommittén.

Konkurrensskäl orsak till sekretess

Kulturdepartementet uppger konkurrensskäl som orsak till sekretessen.

– När någon begär att få ut handlingar prövas det enligt en sekretess-paragraf, och i det här fallet var det bland annat storleken på nyemissionen som var känslig och inte borde nå konkurrenterna. Vill du veta vilken paragraf som tillämpades kan du höra med våra jurister, säger Kerstin Persdotter, chef på Kulturdepartementets medieenhet.

Liksom Lars Marén, kansliråd på kulturdepartementet och den som med sina drygt tre decennier på departementet brukar anges som Teracoms verkliga makthavare, hänvisar Kerstin Persdotter vidare i frågorna runt Teracom, som blivit alltmer besvärande för departementet.

Det uppges även finnas diskussioner om Teracom verkligen ska höra till kulturdepartementet eller hellre borde sortera under näringsdepartementet. Att kulturdepartementet handhar en sådan teknik- och marknadstung fråga har sitt ursprung i att Olof Palme ville samla mediefrågorna i det utbildningsdepartement där kulturen då ingick. Idag rör mediefrågorna betydligt fler teknik- och marknadsfrågor.

20 000 kr för glesbygdsfamilj för digital-TV

Att installera marksänd digital-TV kan uppgå till 20 000 kronor för ett glesbygdshushåll, medan en satellitmottagning endast kostar några hundra kronor.

Fördelarna med digital-TV har därför inte stått i proportion till kostnaderna.

Projektet, som startade under Margot Wallströms tid, var enligt Christer Hederström från början en lösning som inte hittat sitt problem:

– Hanteringen har varit som att skicka iväg ett JAS-plan utan vingar. Nu borde man tänka om, släppa prestigen och inte skylla på konsumenterna eller tvinga in dem i digitaltekniken genom att släcka ner det gamla, analoga nätet, anser Christer Hederström.

– Det är inte konsumenterna som ska anpassas till digital-tv-nätet, utan nätet som ska anpassas till konsumenterna. Marksänd digital-TV borde frysas ett tag, för att få utvecklas som ett pilotprojekt, där attraktivt och även alternativt programinnehåll kan växa fram under det att marknaden mognar. TV-tittarna måste få ett mervärde i form av till exempel lokala invandrarkanaler eller nordiska kanaler som inte kabel eller satellit-TV kan eller vill erbjuda, framhåller han.

pf@sjf.se

Fler avsnitt
Fler videos