Gå direkt till textinnehållet

Richard Aschberg: ”Man måste vara tålmodig”

Richard Aschberg, Aftonbladet, avslöjade miljonrullningen i fackförbundet Kommunal. Nu tilldelas han Per Wendels Pris. Han berättar för Journalisten om arbetet bakom avslöjandet.

I tre månader rotade Aftonbladets Richard Aschberg i fackförbundet Kommunals byk och avslöjade lyxresor, skumma lägenhetsaffärer och sexshower. På måndagskvällen fick han ta emot Per Wendels Pris på Nalen i Stockholm av Expressens tidigare chefredaktör Otto Sjöberg. Per Wendel var journalist på Expressen och avslöjade bland annat Ebbe Carlsson-affären 1988.

Motiveringen löd: ”Det har gått 10 år sedan Pelle Wendel lämnade oss, mitt i steget mot nästa scoop. Och i hans anda går årets pris till en annan murvel som skolades i kriminaljournalistiken för att sedan regelbundet leverera löpsedlar om bredare samhällsjournalistik, journalistik som påminner oss andra om att en nyhet är något som någon försöker dölja. Resten är textreklam.”

– Det känns förstås jätteroligt och hedrande. Per Wendel var en av de största, och jag träffade honom i jobbet flera gånger, säger Richard Aschberg till Journalisten.

Hur kom det sig att du började gräva i Kommunal?
– Det började, som det ofta gör, med ett tips. Tipsaren satt inte själv på informationen utan det var en andrahandskälla. Jag träffade den källan och ett par andra källor i höstas, och sen började jag nysta.

Var det svårt att gräva i ett fackförbund?
– Jag hade turen att få ut lite dokument. Det är inte helt enkelt när man granskar ett fackförbund, det är ingen myndighet som man kan begära ut handlingar från. Sen ljög förbundskassören Anders Bergström mig rakt upp i ansiktet om uppgifterna, men eftersom jag hade dokumentationen räckte det.

Men ni dröjde med att publicera?
– De handlingar jag fick ut räckte egentligen för att publicera. Men den här gången valde vi att dra det lite längre. I vanliga fall hade vi nog bara publicerat kvittona och så hade det varit bra med det. Men nu hade vi möjligheten att vara med när det hände saker, och filma det. När Londonresan dök upp var det en jättechans. Det blev mycket bättre tack vare att vi väntade, det tror jag spelade roll för genomslaget.

Blev du förvånad över hur stort genomslag avslöjandet fick?
– Ja, lite. Jag tyckte att ingredienserna var tillräckliga för att det skulle få stor uppmärksamhet. Det var rätt otroliga uppgifter och det hade varit konstigt om det inte hade blivit någon spridning. Men jag är luttrad. Många journalister överskattar sitt eget material. Man kan i förväg aldrig veta hur stort ett avslöjande kommer att bli. Så jag blev lite överraskad.

Vilka reaktioner har du fått?
– Det är kanske det som är mest förvånande – nästan bara positiva reaktioner. Det vanliga är att man får ganska många mejl från, ja vad ska man kalla dem, folk som tycker att medierna mörkar. De mejlen får man oavsett vad man skriver om. Men det var väldigt få sådana den här gången. Jag fick ett par stycken som menade att vi avslöjade det här just nu för att avleda uppmärksamheten från rapporteringen om övergreppen i Kungsträdgården, och för att skydda Dagens Nyheter som hade anklagats för att mörka uppgifter.

De ansåg att Kommunal-avslöjandet var en ”wag the dog” för att rädda DN?
– Ja, en distraktion. Konspirationsteoretiker finns det ju gott om. Men den här gången kom det väldigt få sådana mejl. Nästan alla var positiva till avslöjandet.

Vilket är ditt bästa tips när det gäller att gräva i sådana här historier?
– Man måste vara tålmodig. Man måste ta det varligt med källorna. Om man är för hetsig kan de backa ur. Det är jätteviktigt. Sedan måste man vara tålmodig med berättelsen och sätta ner foten om det kommer nyhetschefer som vill få ut artiklarna snabbt. Det finns en risk för att historien sipprar ut, och det gjorde den ju också delvis efter vårt första avslöjande. Kommunal började lägga ut information om sådant jag hade intervjuat dem om, men inte publicerat än. Det påskyndade vår publicering, säger Richard Aschberg.

Fler avsnitt
Fler videos