Piotr Urniaz: TV-reportrar skuldlägger genom redigering
Piotr Urniaz har skrivit en doktorsavhandling vid Umeå universitet om hur TV-reportrar redigerar inslag. Han menar att journalister genom bildval, musik och placering av intervjusvar kan framhäva eller motarbeta det någon säger.
Vilka program har du tittat på?
– Jag har tittat på inslag från SVT och TV4, samt gamla inslag från Striptease. Men jag har inte granskat kanalerna vid ett speciellt tillfälle utan koncentrerat mig på den tysta kommunikationen.
Vad menar du med tyst kommunikation?
– Med tyst kommunikation menar jag att TV-reportrar genom redigeringen kan hjälpa till att framhäva eller motarbeta det någon säger genom bildval, musik och placering av de svar man valt ut.
Du för i din avhandling fram något som du kallar ”konstgjorda samtal”. Kan du förklara vad du menar?
– Journalister kan intervjuat två personer som aldrig har träffats. Journalisten klipper bort sina egna frågor och skapar på så sätt något som liknar ett möte. Ett samtal har konstruerats som troligen inte hade fortlöpt på samma sätt om de två mötts i samma rum.
Är det bra eller dåligt?
– Man kan inte återge allt som har sagt i en intervju. Men det blir svårt för tittaren att värdera det de intervjuade säger. Det blir inte en rättvis framställning.
I sin avhandling skriver Piotr Urniaz också om hur man med TV-mediet genom val av ämnen kan skuldbelägga personer på grund av sina egenskaper och drivkrafter, snarare än sitt handlande. Han tar som exempel Kalla Faktas porträtt av Mona Sahlin från 2009.
– Mona Sahlin porträtteras som en politiker som inte kan betala sina räkningar. Hon framställs som en person som inte har någon kontakt med den verklighet som LO-medlemmarna lever i. Då skapar man en person som är skyldig för att hon är den hon är, och inte för att hon har gjort något fel.
