Meddelarfriheten kan stärkas – grundlagsändring föreslås
Snart kan kommunala chefer som utsätter anställda för repressalier för att de talat med medierna dömas till fängelse. Det ska nämligen skrivas in en straffpåföljd direkt i grundlagen. I alla fall om Tryck- och yttrandefrihetsberedningen får igenom det förslag som läggs fram för justitieminister Beatrice Ask inom kort.
Snart kan kommunala chefer som utsätter anställda för repressalier för att de talat med medierna dömas till fängelse. Det ska nämligen skrivas in en straffpåföljd direkt i grundlagen. I alla fall om Tryck- och yttrandefrihetsberedningen får igenom det förslag som inom kort läggs fram för justitieminister Beatrice Ask. Det berättar Riksdag&Departement.
I Sverige har vi grundlagsskyddad meddelarfrihet. Det innebär att en offentliganställd inte kan hotas med omplacering, avsked eller andra repressalier bara för att denne talat med medierna.
Trots det kunde inte Justitiekansler Göran Lambertz få en kommunal chef i Ulricehamn fälld för att denne varnat en anställd som uttalat sig kritiskt om ett kommunalt beslut.
Eftersom det inte finns någon påföljd för repressalieförbudet, lät JK åtala den kommunala chefen för tjänstefel. Men det åtalet ogillades av tingsrätten, eftersom kommunala chefer inte kan dömas för tjänstefel. Hade chefen i fråga varit vid en statlig myndighet hade tingsrätten sannolikt beslutat annorlunda.
Nu vill alltså Tryck- och yttrandefrihetsberedningen täppa igen luckan i lagen och skriva in en straffpåföljd i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Den föreslagna påföljden för brott mot repressalieförbudet föreslås bli böter eller fängelse i upp till ett år.
Inte sedan 1976 har det varit möjligt att få en kommunal chef fälld för brott mot repressalieförbudet.
al@journalisten.se
