Kvällspress kritiserar bristande bloggetik
Efter Danielsson-affären börjar kvällspressen brösta upp sig och tala pressetik. – Bloggarna har helt andra sanningskrav än vi, slår Aftonbladets redaktionschef Niklas Silow fast.
Efter Danielsson-affären börjar kvällspressen brösta upp sig och tala pressetik.
– Bloggarna har helt andra sanningskrav än vi, slår Aftonbladets redaktionschef Niklas Silow fast.
Danielsson-affären har aktualiserat bloggarnas inverkan på medieflödet. Debattören, författaren och bloggaren Johan Norberg menar att bloggarna bevakade affären bättre än tidningarna:
– De plockade upp och agerade från samma rykte som tidningarna, men talade öppet om frågan. Aftonbladet och Dagens Nyheter insinuerade den.
Folkpartisten Johan Ingerö skrev på sitt blogginlägg den 17 februari att Danielssons frånvaro på statsrådsberedningen bekräftats av ”flera av varandra oberoende källor”. Samma dag hade även Aftonbladet en artikel om Danielssons representationsvanor, där man publicerade en bild på Danielsson och Eduards tillsammans, och bildtexten ”FLITIG MATGÄST Helen Eduards, departementsråd, reser ofta med Danielsson.” Även den 12 maj finns de två på bild ihop i Aftonbladet.
bryt
Aftonbladets redaktionschef Niklas Silow anser att publiceringen var helt relevant för tidningens granskning.
– Att vi hade bilder med Eduards hade inte det minsta med ryktesspridningen att göra, utan att hon var den vanligaste gästen på den representation vi granskade.
– Bloggarna kan ha uppgifter värda att kolla upp, men vi publicerar inte lösa rykten utan har helt andra krav än bloggarna. I det här fallet fick vi dem dementerade, säger Niklas Silow.
Johan Norberg säger sig se positivt på bloggarnas inverkan.
– Visst, självklart är det så att det på bloggarna också vimlar av dumheter och stollar, men i just den här affären var bloggarna faktainriktade som inte frossade i smaskiga detaljer utan fokuserade på affärens politiska följder. Bloggarna är viktiga för att de dels bekar medierna, dels håller liv i det som tidningarna lämnat bakom sig.
bryt
Men vilka juridiska möjligheter till försvar har den som orättvist hängts ut på bloggar? Enligt Leif Stenström, informationschef på Datainspektionen, är bloggars ryktesspridningar i allmänhet inget som ska täckas av Personuppgiftslagen, PUL.
– Bedömer vi att en text är journalistik ligger det utanför vad som kan vara brott mot PUL, förklarar han.
Enligt Stenström ska reglerna dessutom ändras från årsskiftet så att löpande texter helt undantas från PUL, oavsett om de är publicerade på hemsidor som är registrerade hos Radio- och TV-verket eller inte. Registrerade hemsidor eller bloggar skyddas enligt Yttrandefrihetsgrundlagen.
– Men jag känner inte till en enda blogg som är registrerad här. Däremot har bloggar som drivs av medieföretag ett automatiskt grundlagsskydd, säger Martin Brinnen, jurist på Radio- och TV-verket.
– I övriga bloggar ansvarar skribenten själv för det som skrivs, den som känner sig drabbad har då möjligheten åtala skribenten, till exempel för förtal.
Bloggaren Johan Ingerö har hävdat att han själv inte skapade ryktet om Danielsson och Eduards utan bara förmedlade det. Han ska ha snappat det på en fest av en Aftonbladet-journalist, som i sin tur citerade UD-medarbetare. Till Journalisten säger källor på UD att spänningarna mellan statsrådsberedningen och UD har ökat under Göran Perssons tid, i takt med att statsrådsberedningen tagit över frågor i kommunikationen med andra EU-länder.
Niklas Silow på Aftonbladet hävdar att mediernas etiska principer inte ska påverkas av bloggarnas tillkomst.
– Bloggandet ska inte påverka mediernas sanningskrav. Det får man inte släppa på. Däremot kan de påverka samhällsklimatet och pressetiken på så sätt att privata frågor får större utrymme i offentligheten. Bloggarna kan alltså förändra synen på vad som är relevant, men får inte påverka synen på vad som är sant.
bryt
På Expressen framhåller editionschef Anna-Clara Welander att tidningen från flera håll fått tips om ryktet, som man inte publicerade, eftersom det byggde på obekräftade uppgifter. Hon tycker heller inte att pressreglerna behöver ändras.
Datainspektionens Leif Stenström summerar situationen:
– Klart är att vi har hamnat i en helt ny värld med många av vad man skulle kunna kalla ”oansvariga utgivare”. Juridiskt är det mesta i den här hanteringen oklart, men tanken är i alla fall inte att vi på Datainspektionen ska vara någon slags smakdomare.
pf@journalisten.se
