Vinkellös explainerjournalistik blev indirekt mediekritik

Dagens Nyheter har utöver den vanliga valbevakningen satsat på en faktaserie, Fakta i frågan, där man besvarat ett antal frågor om hur samhällsutvecklingen har sett ut de senaste åren, eller decennierna.

Vinkellösa rubriker, oftast formulerade som frågor, har slagits upp stort i papperstidningen: Är friskolor bättre än kommunala skolor? Har pensionärerna fått mer i plånboken? Hur stor är bostadsbristen?

På DNs sajt har artiklarna publicerats tillsammans med explainers där reportern Kristoffer Örstadius vandrar runt i ett ombytligt diagramlandskap. Filmerna har spelats in mot greenscreen på redaktionen (se bild intill.)

Annons

Den fyrtionde och sista delen av serien publiceras i valveckan. Kristoffer Örstadius har arbetat heltid med serien sedan februari.

– Det har varit superkul. Jag lär mig så oerhört mycket. Jag går in i en del ämnen som jag initialt har dålig koll på, och att lära sig hur det fungerar är otroligt spännande. Frågan om pensionärernas ekonomi till exempel – pensionsåldern ligger ganska långt fram för mig eftersom jag är strax över 30 år, så jag fick sitta i några dagar och lära mig hur lagstiftningen ser ut, säger Kristoffer Örstadius.

Det har bitvis varit ett digert arbete att få fram statistik. Artikeln som publicerades i söndags, ”Är utrikesfödda överrepresenterade i brottsstatistiken?”, bygger på samtliga åtal, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser från 2017. Totalt 65 000 personer och 131 000 brott – och Kristoffer Örstadius fick ut allt material i pappersform.

– Jag satt och skannade domarna på Åklagarmyndigheten i några dagar och sen ägnade jag ett par veckor åt att göra texten i de inskannade bilderna inläsningsbar och förde över dem i Excel.

Hur tråkigt var det?
– Inte så tråkigt faktiskt. Jag lyssnade på musik, och partiledardebatter, medan jag arbetade.

Ungefär hälften av materialet till artiklarna kommer från egna datakörningar och originalbeställningar.

– Flera gånger blev jag förundrad över att det inte fanns någon bra data. Hur inkomstskatterna ser ut och hur de har utvecklats över tid trodde jag skulle vara enkelt att få fram från Skatteverket, men så var det inte. De hade för senaste inkomståret, men inga tidigare uppgifter. Så jag begärde ut skatteuträkningarna utifrån lagstiftningen från Finansdepartementet, med grundavdrag och statlig skatt i olika nivåer och sen byggde jag ett skattesatsprogram för att få fram siffrorna. Jobbskatteavdragets formel är jätteavancerad kan jag säga.

Hur har reaktionerna på serien varit?
– Väldigt bra. Det är många som efterlyser den här typen av journalistik. Det ligger i nyhetens natur att den är antingen svart eller vit. Om man skriver en nyhetsartikel ska den ju ha någon vinkel för att den ska bli intressant att läsa. De här texterna har varit relativt vinkellösa och bara berättat såsom det är. Jag tror att jag har fått tusen mejl under våren och sommaren där läsare tackat för att vi har berättat om utvecklingen varit positiv eller negativ – eller det kanske mest intressanta, när det inte har hänt någonting alls.

På sajten har läsningen av artiklarna varit hög, och även lästiden.

– Av reaktionerna att döma verkar det som att folk har använt dem för att bygga sig en uppfattning av hur saker och ting ser ut.

Vad är det som har överraskat dig mest?
– Många av de förändringar som har skett i Sverige de senaste åren eller decennierna har varit positiva, men det har fått väldigt lite massmedial spridning. Om man tar sjukvården till exempel, där hamnar fokus på vårdköerna och överbeläggning, som är stora problem. Men det är sällan man läser artiklar som berättar om det verkligt stora som har hänt inom sjukvården, att det faktiskt är fler som överlever svåra sjukdomar i dag än tidigare.

– Det konstruktiva perspektivet tycker jag har saknats i nyhetsrapporteringen de senaste åren. Den här serien har väl blivit någon form av självkritik mot medierna, att det varit för stort fokus på det negativa. Det ligger liksom i nyhetens natur, att man utgår från ett problem. Allt går inte åt skogen i Sverige och i världen. Väldigt mycket går faktiskt bättre.