Vilken journalisttyp är du i sociala medier?

När sociala medier blivit en viktig del i journalistiken har svenska journalister blivit mer sociala. Men sociala nätverksmedier har också blivit en viktig plattform där journalister bygger sina egna varumärken.

Ulrika Hedman på Göteborgs universitet har i sitt avhandlingsarbete följt svenska journalisters användning av olika sociala medier sedan 2011. Med hjälp av representativa enkätundersökningar och insamlad data från journalisternas aktiviteter på Twitter har hon kartlagt hur journalister har börjat använda och använder olika sociala medier, vad de tycker om dem, och hur användningen står i relation till yrkesideal och normer.

– För de allra flesta journalister är sociala nätverksmedier idag ett mycket uppskattat arbetsverktyg även om den där riktiga hypen vi såg för några år sedan verkar ha avtagit, säger Ulrika Hedman.

Annons

Hon ser vissa skillnader i attityder mellan den lilla grupp journalister som är aktiva i sociala nätverksmedier nästan jämt och de som har en mer pragmatisk inställning till sin användning. De mest aktiva blandar personligt och professionellt, nätverkar mycket mer och är mer engagerade i dialog med andra användare och inte minst i att bygga de egna personliga varumärkena. Detta betyder dock inte att journalisternas inställning till traditionella yrkesideal – som objektivitet och neutralitet – har förändrats sedan de började använda sociala nätverksmedier.

Ulrika Hedman ser hur nya mer sociala journalistroller, alltså hur journalister ”är” och beter sig, håller på att växa fram.

I avhandlingen, som heter #InFlux – Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles har hon klassat svenska journalister i tolv olika sociala medier-typer, som antingen ligger mer nära den traditionella journalistrollen, eller mer nära den sociala medielogiken – och de är antingen mer yrkesinriktade eller mer privata.

– Många journalister införlivar tankarna om nätverkande, interaktivitet och dialog i sin traditionella journalistroll, och därmed blir också den traditionella journalistrollen mer social.

Den mer sociala journalistrollen kan ses som en del i en framväxande social nyhetslogik, som ser lite annorlunda ut än den mer traditionella nyhetslogiken – traditionella journalistiska praktiker och värderingar har fortfarande en central plats i den sociala nyhetslogiken, men kombineras med sådant som delningslogik, viral distribution och interaktivitet.

– I och med att vi sällan konsumerar hela ”paket” av journalistik idag, som en papperstidning eller en nyhetssändning på radio, är det viktigt att varje enskilt innehåll är sådant att det går att sprida i sociala nätverksmedier, och att det lockar till engagemang av olika slag. Det här ställer nya krav på journalisterna – de måste helt enkelt se till att innehållet pratas om och sprids i sociala nätverksmedier. De måste vara sociala.

Test

Vilken sociala medier-typ är du?
Här är de tolv olika journalisttyperna på sociala medier. De första tre är huvudgrupper, övriga nio aspekter av de tre. Var passar du in?

Skeptikern. Vill inte ha något att göra med sociala medier, men kan tvingas på grund av krav från arbetsgivare/organisationen och använder då sociala medier endast i arbetet med en strikt professionell attityd.

Aktivisten. Omfamnar sociala medier och alla möjligheter till nätverkande, publikkontakt och personligt varumärkesbyggande. Aktivisten är inte bunden av den traditionella journalistikens formella begränsningar. Hen är ständigt aktiv, blandar yrkesrollen med sådant som är personligt eller till och med privat och har en utmärkande personlig ton.

Pragmatikern. Mittemellan skeptikern och aktivisten hittar man pragmatikern, som är i majoritet. Pragmatikern erkänner traditionella journalistiska normer och ideal och värdesätter möjligheterna som sociala medier ger när det gäller dels att utföra traditionella professionella arbetsuppgifter, dels att förbättra publikrelationer, nätverka och sprida innehåll, med mera.

Smygaren. Föredrar att inte interagera, men håller koll på vad som är på gång – i sociala meder och inom sitt eget bevakningsområde.

Nätverkaren. Bygger öppna professionella nätverk av källor, intervjupersoner, kollegor, och upprätthåller nätverket genom vänskapligt småpratande.

Nyhetscentralen. Sprider ett ständigt flöde av uppdateringar och länkar som rör hens bevakningsområde, och bygger därigenom en egen publik av uppdaterade följare.

Samtalssamordnaren. Startar debatter och diskussioner, ibland i syfte att översätta dessa i journalistiska produkter.

Ambassadören. Tillbringar sin tid på sociala medier med att försvara och förespråka journalistik. Hen erkänner också vikten av transparens i syfte att uppnå trovärdighet, ger sig in i professionella avslöjanden och jobbsnack, och försöker få publiken att involvera sig i den journalistiska arbetsprocessen.

Den ettriga marknadsföraren. Ägnar sig explicit åt personlig varumärkesbyggnad. Hen positionerar sig vid varje nyhetsavslöjande, i professionella debatter och allmänna debatter och använder sociala mediers synliga mätvärden som ett tecken på sin framgång.

Den professionella marknadsföraren. Till skillnad från den ettriga marknadsföraren föredrar den professionella marknadsföraren ett mindre personligt tillvägagångssätt för att bygga sitt varumärke. Hen betonar professionella egenskaper istället för mätvärden i sociala medier.

Den förklädda journalisten. Har valt ett anonymt liv i sociala medier. Hen använder ett smeknamn eller pseudonym och avslöjar inte att hen är journalist. Det hindrar hen inte från att prata om journalistik, ofta på ett öppet och uppriktigt sätt.

Entreprenören. Entreprenören förekommer inte i studien, men är en journalistisk roll som sannolikt kommer att dyka upp i framtiden. I takt med att mediemarknaden blir allt mer konkurrensutsatt kommer entreprenören att använda sociala medier som sin egen journalistiska plattform, för att bygga publik, publicera och tjäna pengar.