Betlehem Isaak deltog i hearingen. Till vänster Samson Solomon, till höger moderatorn Arne Ruth. FOTO: Johannes Nesser

”Vi måste börja se detta som en räddningsaktion”

12 december, 2019

Dawit Isaak På onsdagen hölls en hearing i Sveriges riksdag om Dawit Isaak, som nu har suttit fängslad i över 18 år i Eritrea. Skarpaste kritiken mot de svenska regeringarnas insatser för att få honom fri kom från Susanne Berger, Raoul Wallenberg Research Initiative.

På talarlistan under onsdagens hearing i riksdagen fanns representanter för människorätts- och pressfrihetsorganisationer, samt alla riksdagspartier utom SD. Först att tala var Dawit Isaaks dotter Betlehem Isaak.

– Jag är inte här för att sprida hat eller baktala regeringen i Eritrea. Jag är här för att uppmana eritreaner att inte ge upp om vårt land, och att komma samman. Min pappa brukade säga till oss, att vi ska vara engagerade och att vi ska vara uppmärksamma. I det här rummet känner jag att hans uppmaning är levande, han är med oss, sade Betlehem Isaak.

Martin Schibbye, journalist och författare till boken Jakten på Dawit, har själv erfarenhet av att sitta i fängelse på Afrikas horn, i grannlandet Etiopien.

– Den största skräcken är att bli bortglömd. Därför är en hearing som denna viktig, sade Martin Schibbye.

Han har intervjuat personer som träffat Dawit Isaak i fängelset.

– Han beskrivs som en diplomat, han kommer överens med såväl fångvaktarna som de andra fångarna. Det är honom man vänder sig till om man behöver något, för han kan prata med vakterna. Dawit Isaak sitter och översätter böcker mellan tigrinska och svenska i fängelset. Det är inte en bruten man.

Svante Liljegren, Sveriges ambassadör i Eritrea redogjorde för den svenska linjen, att hålla dialogen igång.

– Det är närmast ofattbart att Dawit Isaak har suttit fängslad i 18 år. Det är viktigt att vi använder våra gemensamma resurser för att få honom fri, och vi får aldrig ge upp, sade Svante Liljegren.

– Eritrea har visserligen öppnats upp något, men vi ser inga tecken på betydelsefull förändring. Vi är övertygade om att det är Eritreas president Isaias Afewerki som har makten att besluta om Dawit Isaaks frigivning. Vi behöver flera olika strategier för att nå fram. Vi är tydliga i våra krav, men samtidigt är det viktigt att kunna ha en dialog. Det är en svår balansgång. Vi göra stora ansträngningar och lägger ner mycket resurser för att få Dawit Isaak fri.

Percy Bratt, advokat och medlem av Dawit Isaaks juristteam, berättade under hearingen om den anmälan till internationella åklagarkammaren som gjorts mot president Isaias Afewerki och ministrar i den eritreanska regeringen. Åklagaren lade ned förundersökningen, eftersom åklagarkammaren bedömde att den inte skulle bidra till att Dawit Isaak blev fri. Percy Bratt ifrågasatte beslutet.

Flera av talarna kritiserade de svenska regeringarna sedan Dawit Isaaks fängslande 2001 för att inte ha gjort tillräckligt.

Samson Solomon, vars far Solomon Habtom delat cell med Dawit Isaak, är bosatt i Tyskland och en av ledarna i Yiakil-rörelsen, som med fredliga medel vill störta den eritreanska regeringen. Han ”växte upp på slagfältet”.

– Den svenska regeringen gör ingenting för att få Dawit Isaak fri. Fråga dig vad du skulle förvänta dig av din regering om du var i samma situation som Dawit Isaak är i, sade Solomon Habtom under hearingen.

Hård kritik kom också från Susanne Berger, Raoul Wallenberg Research Initiative.

– Det är väl belagt att den svenska regeringens försiktiga och tvehågsna agerande när Raoul Wallenberg greps i Ungern 1946 bidrog till att han aldrig blev fri. Raoul Wallenberg är ett historiskt fall, vi kan inte låta Dawit Isaak bli ett historiskt fall, och risken för det är stor, varnade Susanne Berger.

– President Afewerki är många saker men han är inte någon dumbom. Skälet till att han inte vill släppa Dawit Isaak fri är förstås att han inte vill att en åldrad journalist ska få berätta för världen vad han utstått i eritreanskt fängelse. Om presidenten ska släppa Dawit kommer det att bero på att det är det bästa, eller det enda återstående, alternativet för presidenten. Det är vad vi måste åstadkomma.

– Vi kan inte fortsätta att se detta som en politisk fråga mellan Sverige och Eritrea. Vi måste börja se detta som en räddningsaktion. Dawit Isaak är en av oss. Att hålla honom fängslad är ett brott inte bara mot honom och hans familj, utan mot hela Sverige, sade Susanne Berger.

Susanne Berger till höger i talarstolen, journalisten Martin Schibbye till vänster och Caroline Edelstam från Edelstam Foundation i mitten.

Flera talare höll med Susanne Berger om att man bör betrakta den insats som krävs som en räddningsaktion.

Erik Halkjaer, ordförande i svenska Reportrar utan gränser, konstaterade att Dawit Isaak är den journalist som suttit fängslad längst tid i världen, och efterfrågade hårdare press på Eritrea.

– Jag vet att UD arbetar intensivt, men Dawit Isaak är fortfarande fängslad. Jag menar att man måste kunna både hålla en dialog igång och samtidigt agera mer kraftfullt. Vi stöder kravet på en kommission som får i uppdrag att utreda vad regeringen egentligen har gjort för att få Dawit Isaak fri, och som flera riksdagsledamöter motionerat om, sade Erik Halkjaer.

Elisabeth Löfgren, ordförande för Fängslade författares kommitté och styrelseledamot i svenska PEN, ville att inte bara den svenska regeringen omprövar sin strategi utan också att organisationer måste fundera över om de gör rätt saker:

– Är vi på rätt spår? Hur kan vi förändra vårt sätt att arbeta?

Dawit Isaak

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies