Gå direkt till textinnehållet

”Vi hade inte kunnat göra annorlunda”

Expressendomen Thomas Mattsson svarar på kritiken om Expressens agerande vid inköpet av det illegala vapnet. ”Hade vi avbrutit köpet hade vi utsatt medarbetare på fältet för fara”, säger han till Journalisten.

Expressens agerande vid köpet av det illegala vapnet i oktober 2010 har ifrågasatts av flera personer, bland andra Mårten Schultz, professor i civilrätt på Stockholms universitet. Du kan läsa Journalistens intervju med Schultz här.

Schultz anser att Expressen hade kunnat avbryta köpet och därmed undvikit att begå ett vapenbrott.

Thomas Mattsson anser att det finns flera problem med att plötsligt avbryta ett köp av ett illegalt vapen med en yrkeskriminell person.

– För det första så hade det dokumentära värdet i artikeln minskat. För det andra, hade vi förespeglat en individ att vi ville köpa ett vapen av denne, och sedan avbröt köpet på plats, så hade vi riskerat att utsätta medarbetare på fältet för fara, säger Thomas Mattsson.

Hade man gett individen pengarna men låtit bli att ta emot vapnet, hade man också kunnat undvika att begå ett vapenbrott. Det hade visserligen inneburit att en yrkeskriminell person fått pengar och dessutom haft fortsatt tillgång till vapnet, men det hade aldrig kunnat leda till ett åtal mot Expressen. Thomas Mattsson anser att det inte vore moraliskt försvarbart, trots att det inte var brottsligt.

– Om vi inte hade tagit emot vapnet hade det funnits kvar i händerna på kriminella. Låt säga att det hade blivit en skottlossning senare den kvällen och en 15- eller 17-åring skjutits ihjäl, då hade vi fått ställa oss frågan om det var ”vårt” vapen som använts. Hade vi gjort på det viset hade vi fått en helt annan typ av diskussion om journalistiken, säger Thomas Mattsson.

Han är övertygad om att den här sortens journalistik kommer att fortsätta att förekomma i Sverige.

– Det är viktigt att säga att jag inte betraktar detta som brottsligt. Det finns ännu ingen ilagakraftträdd dom, och fram till dess att en sådan eventuellt kommer fortsätter jag att betrakta detta som lagligt, och så länge det inte är brottsligt är jag rätt säker på att sådan här journalistik kommer att fortsätta att göras i Sverige, säger Thomas Mattsson.

– Men svenska journalister har tidigare hamnat i situationer där de begår brott, utan uppsåt, och det tror jag kommer att hända igen. Det händer ju till exempel att man reser in i ett land på turistvisum när det inte finns möjlighet att få journalistvisum.

– Jag pratade med Erik Fichtelius i går, och han är ju dömd för olaga intrång. Han kallade det för ”ärans dom”, säger Thomas Mattsson.

Hur tror du att domen kan påverka journalistiken?
– Inte alls. Det kan hända att några redaktioner väljer att anonymisera reportrar, men den här sortens reportage kommer att fortsätta att göras.

Mårten Schultz tycker att det är fel att kritisera domstolen för domen, utan att man bör rikta sig till politikerna i stället. Håller du med honom?
– Det är bra att domstolen får kritik för domen. Det här är en analys de har gjort, en annan domstol kunde ha dömt på ett annat sätt. Det är viktigt och relevant att diskutera domar. Men man ska komma ihåg att åklagaren inte hade behövt väcka åtal alls. Det finns i lagtexten ett undantag för åtalsplikten när vapen lämnas in till polisen. Den här åklagaren har väckt åtalet just eftersom det är principiellt intressant att det är journalister som har lämnat in vapnet, säger Thomas Mattsson.

 

Fotnot: Erik Fichtelius och Jan Guillou dömdes 1973 för olaga intrång respektive medhjälp till olaga intrång när den förstnämnde tog sig in på ett fabriksområde.

Fler avsnitt
Fler videos