Gå direkt till textinnehållet

”Vi är inte offer – vi är hoberna som slåss mot Mordor”

Medieanalytikern Alexandra Kozlovskaya följer svenska mediers bevakning av kriget från sitt hem i nordöstra Ukraina. Hon menar att medierapporteringen inledningsvis var ensidig och utmålade den ukrainska befolkningen som offer.

Alexandra Kozlovskaya har bott i Sverige och utbildat sig till medieanalytiker i Örebro. Hon har bott i Ukraina sedan 2010, i byn Volodkova Divytsa nära staden Nizjyn 16 mil nordöst om huvudstaden Kiev.

– Det pågår strider i närheten och en by i närheten utsattes för artillerield i helgen. Det var ganska oroligt i natt, men vi befinner oss mitt ute på landsbygden och det känns ändå ganska tryggt, säger Alexandra Kozlovskaya när Journalisten får kontakt med henne via Zoom på måndagseftermiddagen.

Två gånger får intervjun avbrytas för att hon måste fly ner i källaren när explosionerna kommer för nära.

Annons Annons

Byn Volodkova Divytsa några dagar före invasionen. Foto: Alexandra Kozlovskaya

Alexandra Kozlovskaya följer bevakningen av kriget via ukrainska myndigheter, samt i ukrainska, svenska och engelskspråkiga medier.

– Det är framför allt Aftonbladet, Expressen, Sveriges Television och Sveriges Radio som jag har följt av de svenska medierna. Som medieanalytiker har jag kunnat se att i början framställdes Ukraina väldigt tydligt som offer i svenska medier. Det var en mycket ensidig bild och det förvånade mig. Vi känner oss inte som offer.

– Det andra som hände var att det uppstod en inrikespolitisk debatt, i stället för en utrikespolitisk. Vad betyder det här för Sverige? Vad kommer det att kosta? Det förekom många plånboksfrågor, säger hon.

Vad tänker du om det?
– Det är ganska typiskt hur svenska medier arbetar. Internationella nyheter hamnar ofta långt ner på sajterna. Inrikesnyheter kan vara väldigt små och ändå hamna i topp. Varje svensk farmor och mormor som har problem blir en nyhet, medan stora utrikeshändelser försvinner långt ner i flödet.

När det stod klart att kriget inte skulle vara över på en dag började nyhetsförmedlingen att förändras, menar hon. Det gäller även reaktionerna som nått henne från vänner och bekanta i andra länder, inklusive Sverige.

– Jag har vänner i Sverige som skickat bilder från demonstrationer till stöd för Ukraina. Helt okända människor har hört av sig. Det värmer på riktigt. Jag skulle vilja tacka alla svenskar för stödet. Det är viktigt, för det här är också ett psykologiskt krig. Vi är mentalt starka, det är inte de ryska soldaterna.

Alexandra Kozlovskaya och maken Volodya. Foto: Privat

Hon och maken hade just insjuknat i covid när invasionen kom i torsdags. Nu diskuterar de om de ska göra som många andra i byarna runt Nizjyn, och ta upp vapen.

– Vår elektriker som bor i Nizjyn fick barn samma dag, hans fru födde i källaren på sjukhuset på grund av bombningarna. Sen anslöt han sig direkt till försvarsstyrkorna. Det finns väldigt många frivilliga. Det man måste förstå är att de ukrainare som har tagit upp vapen är många gånger fler än de ryska soldater som invaderat Ukraina. Motståndet är inte övermäktigt när man ser till antalet soldater.

– Samtidigt verkar moralen hos de ryska styrkorna vara dålig. Det finns en milis i vår kommun och de har fångat in några ryska soldater, unga killar som är hungriga och som fått överge sina fordon och inte vet var de befinner sig. De verkar inte ha fått med sig tillräckligt med mat och bensin.

Det sprids många berättelser om hur den ukrainska befolkningen står upp mot ryssarna, och många är komiska.

– Jag fick höra om en äldre kvinna i en av byarna som mötte två ryska soldater som bad henne om te. Hon hällde laxermedel i deras tekoppar och satte eld på toaletten när de kom springande. Det är väldigt många som skämtar. Att skratta är ett bra försvar.

Alexandra Kozlovskaya försöker värdera och kontrollera många uppgifter som kommer från medier och från de ukrainska myndigheterna.

– Jag har kontakt med många vänner och släktingar i olika delar av Ukraina och det sprids också många bilder och filmer i medier och sociala medier. Det gör att det blir ganska enkelt att genomskåda felaktiga uppgifter – jag kan direkt fråga personer som är på plats vad som sker. Mitt intryck att är de uppgifter som kommer från det ukrainska försvaret och från regeringen är korrekta, liksom uppgifterna i ukrainska medier, när det gäller till exempel uppskattningar av dödstalen. Det går inte att jämföra med ryska myndigheter och medier. Mina föräldrar bor i Belarus och de fick veta av mig att Ryssland hade invaderat, det rapporterades inte i de ryska och belarusiska medier som de följer.

Samtidigt hymlar hon inte med att hon är partisk. Hennes land har blivit invaderat.

– President Volodymyr Zelenskyj är vår hjälte. Vi lyssnar på honom varje morgon och varje kväll när han talar till folket från gatorna i Kiev.

Är du rädd?
– Jo, så klart. Man har ångest men man blir också arg och beslutsam. Det är oerhört mycket känslor. Jag vet inte hur man bäst ska beskriva det … Du har sett Sagan om Ringen-filmerna? När vi sitter i vår källare och hör explosionerna känns det precis som den där scenen i andra filmen när orcherna anfaller Hornborgen i Rohan, och vi sitter i Glittergrottorna under borgen och hör kriget ovanför. I nästa ögonblick känner vi oss som hoberna som slåss mot Mordor.

Fler avsnitt
Fler videos