”Upphovsrättsdirektivet kan ge tryggare journalistjobb”
Den svenska regeringen säger ja till EUs stora upphovsrättsreform för internet. Om direktivet går igenom kan det ge bättre ekonomi på svenska tidningshus och ökade investeringar i journalistik, enligt Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf.
Breakit berättade igår att Sveriges regering efter att tidigare ha varit kritisk till upphovsrättsdirektivet nu svängt och röstat ja. Förslaget har nu godkänts av en majoritet i EUs ministerråd.
Debatten om upphovsrättsdirektivet har varit lång och stormig. Centrala delar som har debatterats är artikel 11 som föreslår en så kallad licensavgift (ibland benämnd som ”länkskatt”) och artikel 13 som gör plattformar som Youtube ansvariga för att uppladdat material inte bryter mot upphovsrätten.
Svenska branschorganisationer som Sveriges Tidskrifter, TU – Medier i Sverige och Journalistförbundet har varit positiva till direktivet.
Olle Wilöf, upphovsrättsjurist på Journalistförbundet, beskriver den röda tråden i direktivet som ambitionen att göra spelplanen mer rättvis än idag, mellan olika upphovsmän/medieaktörer:
– En av de dimensioner som varit prioriterad från kommissionen är gentemot de amerikanska plattformarna som har 86 procent av inkomsterna för den globala onlineannonseringen, i relation till europeiska medieföretag vars sajter dessa aggregatorer på lite olika sätt använder. Här innebär direktivet att en särskild rätt skapas som innebär att ägare av vissa europeiska sajter med tidnings- och tidskriftsliknande innehåll kan kräva ersättning för att till exempel Google i sina söktjänster visar innehållet på sajterna.
– En annan aspekt på detta direktiv är att göra förutsättningar mer jämlika mellan parter som har helt olika förhandlingsstyrka. I direktivet finns regler som på lite olika sätt ska komma till tals med det som vi kallar för fulavtal. Här finns till exempel regler om att en upphovsman kan kräva redovisning om hur hens material har använts, och också regler om att medieföretaget måste betala i relation till i viken utsträckning skyddat material används, konstaterar Olle Wilöf.
Han framhåller också att en positiv aspekt av den aktuella texten från rådet är att EU-parlamentets införande av en så kallad arenarätt (ensamrätten för arrangörer av sportevenemang) utgått.
– Innebörden av en sådan arenarätt hade kunnat innebära att det varit förbjudit att fotografera deltagare i idrottstävlingar, om man inte hade haft tillstånd från arrangören.
Hur kan direktivet påverka svenska medieföretag och journalister?
– Det kan innebära att svenska medieföretag kan få del av de annonsmiljarder som Google tar in. Ekonomin på tidningsföretag och tidskriftsföretag kan bli bättre. Det kan ge tryggare jobb och öka investeringarna i journalistik. Svenska journalister får också bättre verktyg än idag att ta tillvara sina rättigheter gentemot deras traditionella motparter när det gäller de så kallade fulavtalen.
Den sista och avgörande omröstningen om upphovsrättsdirektivet sker i EU-parlementet i månadsskiftet mars-april.
