Gå direkt till textinnehållet

”Tystnadskulturen ett problem för demokratin”

Många offentliganställda känner inte till meddelarfriheten. Det säger Anna-Klara Bankel, reporter på Uppdrag granskning, som under arbetet med programmet ”Håll käften och lyd” pratade med flera personer som fått veta av sina chefer att de inte får prata med medier. ”Det finns ett mönster”, säger hon.

Uppdrag gransknings program Håll käften och lyd, som SVT sände i går handlar om hur visselblåsare inom offentlig verksamhet bestraffas för att de pratat med medier, eller för att de utnyttjat sin yttrandefrihet för att larma om missförhållanden på sina arbetsplatser eller kritiserar sina chefer öppet.

I programmet uppmärksammas bland andra Ingrid Leirnes, som bestraffades av sin arbetsgivare för att hon skrivit en insändare i Norran.

I programmet framkom också kritik mot tystnadskulturen på Ekobrottsmyndigheten under generaldirektören Monica Rodrigo och kommunikationsdirektören Helena Norman, som båda arbetat i samma funktioner på Rättsmedicinalverket, och där fått kritik för bristen på transparens och för att journalister inte fått intervjua myndighetens experter, vilket Journalisten uppmärksammade 2018. RMV fick antipriset Årets rullgardin 2018 av Föreningen grävande journalister.

– Jag tycker att det var jätteintressant att arbeta med granskningen, säger Anna-Klara Bankel, reporter på Uppdrag granskning.

– Vi har hört många fler vittnesmål än de som finns med i reportaget, och det finns ett mönster. Många offentliganställda känner inte till meddelarfriheten, eller vågar inte prata. Vi möter personer som säger att de har fått veta att av sina chefer att de inte får prata med medier, och det stämmer ju inte. Offentliganställda har en långtgående kritikrätt. Vi har själva märkt på Uppdrag granskning att det har blivit svårare att få folk att ställa upp på intervjuer de senaste åren. Vi har egna erfarenheter av detta.

Vad tror du att det beror på?
– En teori som lyfts i programmet är att den ökade konkurrensen leder till att kommuner och regioner vill sprida en positiv bild av verksamheten och därför vill tysta kritiska röster internt. Vi vet att kommunikationsavdelningarna vuxit i Sveriges kommuner. Ibland verkar det som att de ser det sin uppgift att föra ut ett budskap i stället för att hjälpa oss.

– Pandemin har också satt frågorna i strålkastarljuset. Det är många redaktioner som har kämpat med att få fram uppgifter om smittspridningen i kommuner och regioner.

Uppfattar du det som att cheferna i kommuner och regioner inte heller känner till meddelarfriheten?
– Ja, det får man väl förutsätta, annars bryter de ju medvetet mot grundlagen.

Hur kom det sig att du började granska detta?
– Det började med kollegorna på SVTs lokalredaktioner som avslöjat flera händelser som vi kände var intressanta att lyfta, och även andra medier.

Är tystnadskulturen ett allvarligt problem tycker du?
– Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Många av visselblåsarna har drabbats av psykisk ohälsa på grund av hur de har blivit behandlade av sina arbetsgivare. Men det är också ett problem för demokratin om människor inte vågar yttra sig om allvarliga missförhållanden.

Fler avsnitt
Fler videos