Tuff kritik mot förbundets beslut att göra kongressen digital

I december fattade Journalistförbundets styrelse (FS) beslut om att nästa års kongress blir helt digital. Kongressen äger rum med tre och ett halvt års mellanrum och samlar 111 ombud, valda av medlemmarna.

Huvudanledningen till detta är pandemin och de restriktioner som pandemin medfört i Sverige, samt osäkerheten kring vilka restriktioner som gäller i höst när kongressen ska hållas.

Jan Spångberg, ordförande i journalistklubben på Expressen, anser att förbundet väljer att spara på demokratin i och med beslutet att göra den digital.

Annons

Smittskyddsfrågan är rimligen avförd senhösten 2021, även om man kan behöva fortsätta vara försiktig när kongressen går av stapeln, menar han.

Ett litet förbund som Journalistförbundet är helt beroende av att ha starka förtroendevalda på lokal nivå, och mötena med andra förtroendevalda är ofta det som gör att man orkar fortsätta.

Och det är någonting som inte går att få till lika bra via digitala möten, anser han. 

”Vi är ledsna att ni valt bort det och därmed också valt bort oss i någon bemärkelse”, skriver Jan Spångberg i ett mejl till förbundsordförande Ulrika Hyllert och andra, som Journalisten har tagit del av.

– Jag har förståelse för att förbundet är pressade ekonomiskt och att man måste spara, vilket betyder att man måste gneta på alla håll och kanter. Men att göra kongressen digital är ett så stort steg att det inte känns som ett litet gnetande längre. Det har inte heller varit någon diskussion om saken utanför förbundsstyrelsen, utvecklar Jan Spångberg i en intervju med Journalisten.

Journalisten har tidigare berättat om "svekdebatten" inom förbundet, där bland annat ett antal fackligt förtroendevalda inom Bonnier News kritiserat Journalistförbundets agerande i Las-förhandlingarna.

Jan Spångberg pekar på den som ett till exempel – och menar att den interndemokratiska diskussionen inom förbundet har tagit stryk under pandemin eftersom man inte längre träffas. 

– Förbundet har inte hittat formen för det här med att ge förtroendevalda en möjlighet till inflytande mellan kongresserna, säger han.

I mejltråden är Ulrika Hyllert tydlig med att om Sverige inte haft en pandemi så hade de inte tvingats fatta beslut om att hålla kongressen digitalt. 

Som läget har varit under hösten, med den osäkerhet som präglat hela pandemin, vet ingen när det går att träffas i stora grupper.

Det var helt enkelt ”omöjligt att fatta ett beslut om något annat är digital kongress", skriver hon.

Ulrika Hyllert. Foto: Tor Johnsson.

En aspekt som förbundet lyfter är vikten av att fatta ett tydligt beslut nu, så också personer i riskgrupp ska kunna ta ställning till om de vill ställa upp som ombud.

Till Journalisten säger Ulrika Hyllert att de ännu inte räknat på hur mycket de sparar på en digital kongress, eftersom det inte haft någon påverkan på beslutet.

– Det är mycket jobb med att utveckla en ny kongress som ska vara digital och demokratisk och fungera bra. Jag hade verkligen önskat vi hade kunnat fatta beslut om en fysisk kongress, men det här var det enda beslutet vi kunde fatta nu, säger Ulrika Hyllert. 

– Utifrån att vi vill använda medlemmarnas pengar ansvarsfullt har vi tittat på hur vi skulle kunna göra en fysisk kongress billigare med nya lokaler, eller genom att ändra saker i programmet så det blir mer effektivt. Men när det gäller digital eller fysisk kongress finns ingen diskussion om kostnader. Jag är övertygad om att de flesta inom förbundet vill ha en fysisk kongress, så det här är tråkigt. 

Däremot har förbundsstyrelsen redan nu börjat diskutera hur en annan form av konferens eller stormöte skulle kunna ske med förtroendevalda vid en senare tidpunkt. 

– Men det går inte att säga när det kan bli. Även om det sker vaccinationer nu vet vi inte hur det ser ut i höst, läget är osäkert, säger Hyllert.

Vet du hur mycket pengar ni sparar på att göra kongressen digital? Och kommer ni i så fall använda de pengarna till ett sådant ”stormöte”?
– En stor kostnad med kongressen är arvoden till de som deltar för förlorad arbetsinkomst, den blir detsamma. Sen kan jag inte helt svara på vad vi sparar. Vi håller på att titta på vilka digitala system man behöver till exempel, vilket är rätt dyrt.

Men ni sparar pengar?
– Ja, men jag kan inte säga hur mycket. Helt enkelt för att det har inte varit fokus på ekonomin här. De som väljs på kongressen får fatta beslut om man ska ha en extra konferens när det går. Vi ska använda pengarna på ett sätt så de kommer till bäst nytta för medlemmarna.

Ulrika Hyllert håller inte med om att den interndemokratiska diskussionen inom förbundet har blivit sämre.

När det gäller en digital kongress eller inte, och de turer som varit i förbundsstyrelsen, så räknar hon med att ledarmötena har pratat och förankrat besluten bland medlemmarna under processen. 

– Det finns inget uttalat om att det vi diskuterat där är hemligt. Jag vet att flera känt till den här diskussionen, och så kan man nog tycka om alla beslut. Jag har svårt att se att vi hade kunnat fatta ett annat beslut under en pandemi. Så jag tycker inte att frågan om en digital kongress eller inte, under en pandemi, speglar hur vår interndemokrati fungerar, säger hon.

Däremot ser hon hur det lokala klubbarbetet blivit lidande eftersom en stor del av samtalen förs på arbetsplatsen. 

– Vi inom förbundet behöver oftast ha en dialog på andra sätt än i fysiska samtal eftersom vi har 14 000 medlemmar på olika platser i landet. Där skulle jag nog säga att vi snarare har försökt öka på dialogen med medlemmarna och förtroendevalda genom att synas mer i sociala medier, och genom fler medlemsbrev. Alla i FS går att nå och jag går att nå. Jag har deltagit i massor av digitala möten under den här perioden.