TT-journalister på Gräv -98: Medierna gör mc-gängen farligare än vad de är

26 mars, 1998

Två seminarier på Gräv -98 berörde mediernas bevakning av de “kriminella mc-klubbarna”.
Journalister och forskare från Sverige och Danmark diskuterade ämnet och var långt ifrån eniga om mediernas och mc-klubbarnas roll.

Två seminarier på Gräv -98 berörde mediernas bevakning av de “kriminella mc-klubbarna”.

Journalister och forskare från Sverige och Danmark diskuterade ämnet och var långt ifrån eniga om mediernas och mc-klubbarnas roll.

Den danske kriminologen Joi Bay som vistats flera år i “biker”-kretsar tyckte att medierna hade fel utgångspunkt och var ensidiga i sin granskning.

— Själva beteckningen “kriminell mc-klubb” är i sig missvisande, sa han. Den är ett resultat av en felöversättning av engelska frasen “Outlaw biker gangs”, som inte betyder “kriminell”, utan “fredlös”.

— Över huvud taget går det inte att använda sig av fakta om de amerikanska förlagorna för att beskriva de skandinaviska klubbarna eftersom dessa har sin egen historia, ansåg han.

Och att definiera klubbarna som kriminella organisationer är även det felaktigt. Den typen av organisationer har en profitmotiverad kriminalitet som mc-gängen saknar, hävdade han.

— Kriminalitet är bara en del, och en underordnad sådan, i den här subkulturen. Personerna är inte kriminella på heltid.Det finns också medlemmar som är tatuerare, mc-mekaniker eller syssla med inkasso och svartjobb — bara försörjningssättet stärker deras identitet och utanförskap.

Lika fel har medierna när de rubricerar våldsamma konflikter mellan Hells Angels och Bandidos som krig om narkotikamarknaden sa Bay.

— Deras konflikter bör snarare definieras som fejder, där klubbarnas anseende står på spel. Det rör sig om en långsam process, där våldet eskalerar och kulmen blir sammanstötningar med dödlig utgång.

Han poängterade att mc-klubbarna är en del i ett politiskt spel där både medier och politiker deltar, något han tyckte journalister verkade vara ointresserade av att skriva om.

Peter Wallberg och Anders Wahlund från TT har studerat mc-gäng i både Kanada och Sverige och menade att man inte får nöja sig med att enbart ha polisen som källa.

— Snabbt såg vi att mycket av faktamaterialet som cirkulerade i pressen kom från ett fåtal poliskällor från Sverige och Kanada. Vi har försökt hitta eget material; tittat på domar, protokoll, pratat med andra journalister utomlands och med folk ur mc-kretsar, sa Peter Wallberg.

De beskrev också hur mediernas bild av mc-gängen glidit över från rumlande outlaws till rena brottssyndikat.

— En organisation som Hells Angels innehåller en del obehagliga figurer, men den är ingen renodlad kriminell organisation. Det finns det inga belägg för, tyckte Anders Wahlund och menade att man i samband med artiklar om mc-gäng borde gå djupare och diskutera vad som krävs för att beskriva en organisation som kriminell.

De tyckte också att det fanns tendenser till att polisen överdrev gängens farlighet inför medierna, för att enklare få utökade resurser i bekämpningen av gängens kriminalitet.

De ställer upp med information om de här grupperna på ett sätt som inte är vanligt annars, tyckte reportrarna från TT.

— Informationen i svenska medier om mc-gängen är oftast saklig, men många artiklar ger en bild av att problemet är större än vad det egentligen är. Och mc-gängen själva har inget emot att framstå som farliga i medierna, ansåg Wahlund och Wallberg.

Per Lärka på SVT Malmö har varit medarbetare i en svensk/dansk dokumentär i tre delar om mc-gängen som nu visas.

— Det var svårt att få representanter för klubbarna att ställa upp på intervjuer, men till sist gick det. Jag tror inte de gjorde det för att de såg oss som sin megafon, utan för att vi sa att vi ville göra en fördjupning. De fick sitta och berätta vad de stod för framför kameran. Det kom bland annat fram att vissa medlemmar accepterade både narkotikaförsäljning och mord som en möjlig lösning på en konflikt, sade Per Lärka.

Det var desto svårare att få folk som råkat illa ut på grund av samröre med mc-gängen att ställa upp — de flesta var rädda och ville glömma det som hänt. Lärka rekommenderade journalister att försöka få kommentarer från klubbarna, men att vara noga med källhänvisningen.

— Alla jag känner som jobbat med de här gängen har nån gång hotats, menade han.

Annette Cedergren från Radio Malmöhus var dock kritisk mot hur medierna skildrat konflikten mellan Bandidos och Hells Angels.

— Medierna provocerar klubbarna genom att formulera sig ganska fritt och ägna sig åt spekulationer. Klubbarna säger också att medierna är de bästa informatörer de har, där får de kunskap om sina fiender.

Cedergren menade att mediernas spekulationer om ett nytt huvudkvarter för Hells Angels i en viss bostad i Malmö framkallade ett bombattentat i samma område.

En reporter från Sydsvenskan tillbakavisade detta och menade att man hade goda grunder för att misstänka att mc-klubben skulle etablera sig i kvarteret.

Peter Wallberg frågade om Cedergren menade att medierna skulle börja särbehandla mc-grupperna och att allmänheten inte skulle få veta vad de sysslade med.

—Nej, men ni skriver så ofta “kanske,kanske”, utan att veta vad som sker, försvarade sig Cedergren.

Joi Bay kritiserade också upphovsmännen bakom dokumentärserien på SVT, och sa att de släppt igenom historiska faktafel.

— Vi har jobbat med enkla grepp, låtit dem själva berätta. Då måste vi ju utgå ifrån att det de själva påstår är sant, sade Lärka.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies