Tre mediechefer om Facebook-användandet i framtiden

Vi skickade tre frågor till SVT, Expressen och SR. Frågorna vi ställde var:

A) Finns det anledning för er att se över hur ni använder Facebook för att sprida ert material?

B) Finns det anledning att se över hur era anställda använder Facebook? Teoretiskt skulle information om dem kunna användas på olika sätt om det samlades ihop och såldes?

Annons

C)Vad bör hända nu? Bör sociala nätverks-jättarna regleras på något sätt?

Anne Lagercrantz, divisionschef SVT.

A) Vi är restriktiva och använder Facebook primärt  för att driva trafik till våra egna plattformar. Vi för även dialog på Facebook men arbetar aktivt med att flytta mer och mer av dialogen till våra egna plattformar. Skandalerna gör det om möjligt än mer påtagligt att Facebook drivs av vinstintresse och inte av publicistik.  

B) Vi behöver höja både medvetandet och kunskapen, dels för att inte ofrivilligt dela information eller omedvetet påverkas, och dels för att göra ännu bättre journalistik om hur teknik och sociala plattformar påverkar både demokratin och arbetsmarknaden.

C) Framför allt måste de hålla sig till lagstiftningen.

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen.

A) Vi ser fortlöpande över hur vi bäst marknadsför och distribuerar vår journalistik, och vi har förstås flera olika relationer med en så stor aktör som Facebook, men min bedömning nu är att de senaste dagarnas avslöjanden inte påverkar hur Expressen publicerar sig på den här plattformen. Tvärtom så visar väl granskningarna i många medier, och att andra redaktioner återger detta, att de etablerade nyhetsförmedlarna förmår skilja på sina affärsöverenskommelser och den journalistiska rapporteringen. Precis som när DN och Expressen granskar Google och Youtube, samtidigt som Bonnier News implementerar nya samarbeten med Google.

B) I Expressens sociala medier-policy manar vi till viss försiktighet på de här plattformarna ur ett varumärkes- och säkerhetsperspektiv. De senaste dagarnas uppmärksamhet kring både Facebook och Google påminner förstås oss om att det inte bara finns möjligheter utan också risker med sociala medier, men en annan aspekt på debatten nu är ju att vi också är en stor aktör som ska vara tydlig om att inte vi missbrukar systemen.

C) Jag tror att alla, diktaturer undantagna, gärna ser ett så öppet internet som möjligt. Men denna frihet är inte absolut: nationella lagstiftningar gäller. Nätjättarna har också ett ansvar för att deras plattformar inte används för eventuell brottslighet i form av exempelvis upphovsrättsintrång, hets mot folkgrupp och annat som nätjättarna i sina användarvillkor ju meddelat inte får förekomma. Här har det väl varit lite si och så med efterlevandet från de här bolaget, och rättsväsendet har inte heller förmått att snabbt nog beivra brottslighet. Jag tror att vi ser ett uppvaknande nu, från den naiva och okunniga hållningen att bara se nätjättarna som "techbolag" eller "infrastruktur" till en mer modern, realistisk insikt om att detta är privatägda börsbolag som har tjänat stora pengar på att ibland blunda för problem.

Carl-Johan Bergman, redaktionell chef vid Mittmedia.

A) Nej, inte utifrån detta. Vi har i dagsläget inget särskilt stort beroende av Facebook som marknadsföringskanal. Direkttrafiken till våra sajter är nära 90 procent, övrig trafik kommer från sociala medier som Facebook.

B) Nej, egentligen inte. Däremot är det ju viktigt att påpeka att man som exempelvis reporter alltid ska ställa sig frågan om hur information som man tar emot eller delger andra kan användas av andra parter. Och hur exempelvis platsinformation lagras. Jag tror att medvetenheten om hur våra digitala rörelser sker är stor, men alltid bör aktualiseras.

C) Jag har ingen egentlig åsikt om detta. Vi har lagar som redan i dag reglerar dessa bolag.

Läs mer: "Martin Schori om skandalen kring Facebook".