Gå direkt till textinnehållet

”Svenska medier skötte sig väl”

Medierapporteringen kring attentatet på Drottninggatan i Stockholm har fått kritik, framför allt spridningen av obekräftade uppgifter om skottlossningar. Men redaktionerna försvarar rapporteringen.

Svenska Dagbladets reporter Negra Efendic störtade ut från redaktionen med block och penna när larmet gick fredagseftermiddagen den 7 april.

– Jag visste inte riktigt vad som hade hänt när jag kom till platsen. Jag såg hur folkmassan sprang därifrån. Folk grät och var förtvivlade och då förstod jag att det handlade om en allvarlig händelse, säger hon.

Det fanns poliser med dragna vapen vid Åhlénshuset. De beord­rade folk att backa.

Annons Annons

– Folk runt omkring mig sa att det skjuts på Fridhemsplan. Det kände jag att vi inte kunde rapportera. Däremot när polisen står och ropar ut till folkmassan att det är en möjlig skottlossning på Hötorget, då känner jag att det är en uppgift som vi ska berätta. Det är vår skyldighet. Tänk om det hade varit en skottlossning och vi inte hade rapporterat det, hur hade mediekritiken sett ut då?

Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski delar hennes resonemang:

– Det är dilemmat vi ställs inför, om vi har uppgifter vi bedömer som trovärdiga – ska vi avstå från att rapportera dem innan vi är helt säkra?
Att mitt i en dramatisk nyhetshändelse med ett enormt informationsbehov hos allmänheten snabbt, sakligt och korrekt berätta om vad som sker är en stor utmaning, konstaterar Peter Wolodarski.

DN fick en så kraftig trafikökning strax efter dådet att systemet trodde att det var en överbelastningsattack.

– Det understryker att när något sådant här händer vänder sig människor till seriösa medier, säger Peter Wolodarski.

DN var en av de som tidigt på fredagen skrev att polisen bekräftat skottlossning vid Fridhemsplan.

– Vi håller på att gå igenom exakt vad de uppgifterna baserade sig på. Det är en grannlaga uppgift för en liveredaktion att hela tiden sortera.

Är du självkritisk?
– Vi måste alla ha en självkritisk ansats utan att för den skull säga att mediebevakningen var dålig. Mitt allmänna, spontana intryck är att svenska medier skötte sig väl i den här mycket svåra situationen.

Även Aftonbladets chefredaktör Sofia Olsson Olsén tycker att rapporteringen på det stora hela var bra, och att Aftonbladet klarade avvägningarna som behövde göras.

– Under sådana här extrema nyhetshändelser tvingas vi ta utgivarbeslut hela tiden. Några fel begicks säkert men det får vi återkomma till.

– Vi publicerade uppgifter om skottlossning på Fridhemsplan, där vi citerade en annan tidning. Det visade sig vara fel och vi gick då ut med en dementi. Sedan fick vi uppgifter om mängder av skottlossningar över hela Stockholm som vi inte publicerade eftersom vi inte fick det bekräftat, säger Sofia Olsson Olsén.

Ekochefen Olle Zachrison är nöjd med den egna redaktionens insats. SR har fått mycket beröm för en saklig och trovärdig rapportering.

Ekot hade en dialog med SRs säkerhetsavdelning gällande säkerheten för reportrar nere på stan och formade bland annat en återsamlingsplats dit reportrar kunde gå för att få vatten och skicka hem material.

– Vi hade dessutom rent journalistiskt på redaktionen övat på exakt det här scenariot, att en sådan här sak skulle hända i Stockholm. Det bidrog till att rapporteringen blev så bra, säger Olle Zachrison.
                                                                       HANNA LUNDQUIST
                                                                       JOHANNES NESSER

Fler avsnitt
Fler videos