Gå direkt till textinnehållet

Svårare få ut namn på misstänkta

Det kommer att bli svårare för journalister att få ut namnen på misstänkta personer. Anledningen är en ändring i offentlighets- och sekretesslagen som började gälla den 1 oktober.

Syftet med ändringen är att göra det möjligt för domstolar att i högre utsträckning hemlighålla identiteten på misstänkta och målsägare under förundersökningen. Den personliga integriteten anses viktigare än insynen i ett tidigt skede i rättsprocessen.

Sekretessen gäller även försvarare och målsägarbiträden, något som Journalistförbundet var kritiskt till i ett yttrande till Justitiedepartementet i december 2014.

”Möjligheten för media att få kontakt med en misstänkts försvarare eller ett målsägarbiträde kan faktiskt vara en fördel för den misstänkte eller målsäganden, eftersom det kan undanröja oklarheter och spekulationer om detaljer i det aktuella målet,” skriver Journalistförbundet.

Journalistförbundet skriver vidare att det är ansvarig utgivares uppgift att avgöra om dessa uppgifter ska publiceras eller inte.

En misstänkts namn kan lämnas ut när häktningsframställan har getts eller åtal väckts. I vissa fall kan målsägarens namn hemlighållas även efter att åtal väckts.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt