Studie: Så påverkar ekonomijournalistiken BNP

23 december, 2021

Ekonomijournalistiken kan förklara 20 procent av konjunktursvängningarna i BNP och 40 procent av svängningarna i arbetslösheten, enligt en ny studie.

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en teoretisk modell som visar hur konjuktur, nyhetsrapportering och företags förväntningar på efterfrågan samverkar i en ekonomisk kris som den djupa lågkonjunkturen i USA 2008-2009.

Under den så kallade finanskrisen rapporterade amerikanska nyhetsmedier mycket om de svårt drabbade sektorerna bilindustrin och finanssektorn. Andra sektorer gick bättre men fick mindre medieutrymme. Detta gjorde företagen överdrivet pessimistiska, vilket sannolikt förvärrade krisen, enligt forskarna.

– Nyhetsmedier är inte bara passiva förmedlare av ekonomisk information, utan kan också direkt påverka konjunktursvängningarna genom sitt urval av vad som rapporteras, säger Stefan Pitschner, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

Forskarnas slutsats är icke representativ nyhetsrapportering kan förklara upp till 20 procent av konjunktursvängningarna i BNP, och upp mot 40 procent av konjunktursvängningarna i arbetslösheten.

Hanna Lundquisthl@journalisten.se