Så står du emot krigspropaganda

”Mediernas motståndskraft” var rubriken på årets novemberkonferens som Fojo anordnade i Kalmar. Målet var bland annat att lära journalister att upptäcka och motverka hur propaganda och desinformation sprids i krigets spår.

När Ryssland attackerade Ukraina blev många lurade av de virala klipp som snabbt spreds. Krigsbilder kom egentligen från ett tv-spel, soldater med katter på axeln och glada soldater i fallskärm visade sig snabbt vara flera år gamla, soldater som blev sminkade, var inte riktiga soldater utan bilder från en gammal filminspelning.

Exemplen är många och syftet kan variera, men det handlar alltid om att lura tittaren eller läsaren om att filmklippet eller texten visar något annat än vad den faktiskt visar.

Annons

Lisa Bjurwald har varit i Ukraina under kriget och sett hur propagandan sprids och förvrider verkligheten. 

– I Rysslands propaganda mot Ukraina ligger den grundläggande lögnen om att Ryssland ska befria världen från de påstådda nazisterna i Kiev. I Ryssland lär man också ut att det var Ryssland, och enbart Ryssland som befriade oss från de riktiga nazisterna under andra världskriget. USA nämns till exempel inte ens denna berättelse. I dag används också påståenden om satanism som en del i propagandan mot Ukraina, berättar hon. 

Hon hoppas att journalister ska höja sitt medvetande och förstå att ordets makt är enormt starkt.

– Det finns fortfarande en naivitet kring det. Ryssland är en totalitär makt, och de menar det de säger.

Hennes uppfattning är att att vi måste diskutera om propagandan som lagt grunden till de ryska krigsbrotten på marken bör betraktas som ett krigsbrott i sig, liksom efter de jugoslaviska krigen och folkmordet i Rwanda.

– Det är omöjligt i denna ondska att vara opartisk. Att vara oberoende däremot är något helt annat och eftersträvansvärt.

På konferensen fanns också Leif Lönsmann, från Nordiskt journalistcenter och tidigare bland annat chef på DR:

– Vi måste hjälpa befolkningen att se skillnaden mellan god journalistik och dålig. Så kan man också komma undan desinformationen och propagandan. Vi har inte längre någon gatekeeperfunktion. Alla har nyckeln till informationshuset. Vår uppgift är i stället att lyfta fram och berätta vad som är fejk och vad som är kontrollerade uppgifter.

Vår egen bias är något vi särskilt ska se upp med:

– Vi har lättare att tro på en berättelse som stärker vår egen uppfattning, men vi får inte glömma vår roll, att alltid använda vår verktygslåda. Det är också så vi ökar tilliten och förtroendet.

Tillit till samhället och tilliten till medier är det som enligt Leif Lönsmann bäst ökar samhällets motståndskraft mot desinformation och propaganda.

Lönsmanns verktygslåda för journalister

• Faktakoll
• Källkontroll
• Sannolikhet
• Proportionalitet

Bellingcats tips på enkla bildsök

• Sök med Yandex: Yandex.com/images
• Googles bildsök: Images.google.com
• Bing bildsök: images.bing.com/visualsearch
• Tin Eye: tineye.com
• Cleanup.pictures
• Bit.ly/forensically
• Ej gratis: PimEyes – pimeyes.com/en extremt bra, mycket starkt verktyg.