Så hanterar man konspirationsteorierna

Många av de konspirationsteorier som har cirkulerat under sommaren handlar inte helt oväntat om Covid-19. Exempelvis finns ett kluster av teorier som handlar om att viruset skulle ha skapats medvetet i ett laboratorium, antingen av den amerikanska eller kinesiska militären (eller Bill Gates), med ett ondskefullt bakomliggande syfte.

– De här konspirationsteorierna finns i olika varianter, det finns också dem som handlar om att pandemin är en gigantiskt bluff som orkestreras globalt av en elit som vill ta över världen och genomföra en slags diktatur. En slags ”new world order”,  säger Kent Werne.

Förutom journalist är Kent Werne även författare till boken Allt är en konspiration. Han menar att nedstängningen av flera länder också har hjälpt till att spä på flera av konspirationsteorierna. En effekt som ofta kriser har, eftersom de medför orolighet och en del rädsla hos medborgarna.

Den konspirationsteori som det förmodligen har rapporterats mest om i svenska medier under sommaren kopplar ihop utbyggnaden av 5G-nätet med Covid-19, trots att det helt saknar stöd i någon form av relevant vetenskap.

– Här handlar det om att viruset skulle ha skapats som en täckmantel för att genomföra 5G, med vetskapen om att det gör folk sjuka. Den konspirationsteorin har seglat upp de senaste månaderna. Förmodligen eftersom den är mest galen av ett antal teorier. Jag har exempelvis suttit i flera olika tv-kanaler och pratat om just den teorin.

Vad avgör oftast vad medierna plockar upp för konspirationer?

– Det finns ett drag av sensationslystnad förstås hos vissa medier och journalister, att man intresserar sig för och skriver om de teorier som är uppseendeväckande och kan dra till sig läsning. Då blir det ofta teorier som drar åt det galna hållet. När de här teorierna så uppenbart bryter mot sunt förnuft och vetenskap blir det lite mer uppseendeväckande och ”lustigt”, vilket kan bidra.

När det gäller just 5G-konspirationerna tror Kent Werne också att de konsekvenser som dessa hittills har fått också bidrar till medieintresset.

– När det gäller 5G-teorierna så har det lett till nedbrända master och personal som attackerats i exempelvis Storbritannien. De här teorierna fick en enorm spridning i våras, så det ligger också bakom medieintresset för dem.

– Om det bara handlar om sensationer och att man vill driva fram klick då blir det ett problem, därför att man inte analyserar eller ger bakgrund till teorierna och de problem de kan medföra. Då kan de istället stärka tron på dem, och se till att de får större spridnintg.

Utanför Sverige har etablerade medier som exempelvis Fox News eller ryska RT spridit en del av de här teorierna. Inte minst dem som gäller coronapandemin.

– Under den första tiden av pandemin så pratade exempelvis flera programledare på Fox News om att den var totalt överdriven, eller rent av en bluff. Något som Demokraterna eller den liberala eliten drev igenom för att skada Trump. RT har exempelvis spridit konspirationsteorier om 5G, att det skulle finnas en koppling till ett amerikanskt eller kinesiskt laboratorium.

Borde svenska medier göra mer för att reda ut sådana här saker, eller ägnar man redan för mycket tid åt konspirationsteorier anser du?

– Jag tycker att man mer och mer har börjat ta sitt ansvar när det kommer till att belysa sådana här saker, och visa på problemen med att de sprids. Om man tittar två eller tre år tillbaka i tiden så var medierna sämre på det, och när de lyftes fram så var det ofta i formen ”Här är de 5 mest populära konspirationsteorierna” eller något liknande.

– Förr saknades det oftare analys eller kritik i medierna, men jag upplever att jag oftare idag får svara på frågor som vad får det för konsekvenser, och vad kan vi göra åt problemet? I och med att de har blivit så spridda och idag påverkar det offentliga samtalet och det politiska landskapet så bör man betrakta detta som ett hot mot demokratin.

Många journalister påverkas nog redan av det här i sitt arbete, menar Werne. Exempelvis genom att man blir anklagad för att för att tillhöra eller gynna en elit som vill föra folk bakom ljuset.  

Vad behöver vi journalister bli bättre på tycker du, i vårt förhållningssätt till konspirationsteorier?

– Det är viktigt att vara noggrann med fakta, och att inte låta sådant här stå okommenterat. Det går inte att bagatellisera eller ducka för dem längre. Konspirationsteorier är något som journalister idag bör hantera och väcka debatt kring.

Vad blir nästa stora konspirationsteori?

– Om Trump förlorar valet i USA så kommer en stor  del av befolkningen tro på och hävda att han blev avsatt genom en iscensatt statskupp organiserad av ett gäng globalister.